Placeringsutsikter september 2016

Unknown-1

Ökad spänning inför USA-val

Oktober månad närmar sig, en historiskt sett svag börsmånad, där volatiliteten tenderar att öka. Utvecklingen under september har redan visat prov på detta där två centralbanksbesked var bidragande orsaker. Amerikanska Federal Reserve avvaktade återigen med att justera styrräntan uppåt, något som var väntat av marknaderna men där direktionens mer splittrade vy gav positiva effekter i marknadsutvecklingen. Federal Reserve väntas nu höja vid sitt möte i december givet att inget oförutsett händer. Det största frågetecknet i närtid är det amerikanska presidentvalet den 8 november där de två kandidaterna för närvarande ligger nära varandra i de olika opinionsundersökningarna som publicerats. Konsensus ligger för en seger för Hillary Clinton som ses som det säkraste kortet, dvs. där förväntan och utfall kan väntas följa varandra, medan Donald Trump utgör en betydligt större osäkerhet.

Den andra centralbanken att agera under månaden var Bank of Japan som fortsätter att bryta ny mark för att stimulera inflation och tillväxt. Marknaderna, som vi har skrivit om i tidigare Placeringsutsikter, ifrågasätter alltmer centralbankernas agerande där förtroendet hänger på en skör tråd. Trots detta är det fortsatt vidare stimulanser som premieras av marknaderna, medan centralbankscheferna vädjar till det politiska etablissemanget att strukturella och finanspolitiska åtgärder behövs för att långsiktig tillväxt ska kunna etableras.

I brist på alternativ för att hitta avkastning fortsätter aktier till stor utsträckning att vara den tillgångsklass som har störst inflöden där tillväxtmarknaderna har haft en stark utveckling i år drivet av uteblivna räntehöjningar och en stabilare råvarumarknad men också på grund utav mer stabilitet i regionala ekonomier som visar tecken på attraktivt tillväxtskapande. Värderingsmässigt handlar fortfarande tillväxtmarknaderna under det historiska snittet, medan de utvecklade marknaderna handlar i linje med eller över snittet generellt sett. Tillväxt är vad allt handlar om. Marknaderna försöker och måste antagligen anpassa sig till att vi de närmaste åren inte kommer ha samma nivå av tillväxt i världen som historiskt och att vi därmed kommer få leva med nedpressade räntor generellt och att någon form av stimulansprogram blir en del av centralbankernas agenda. Med detta sagt så har vi de senaste månaderna fått en brantare räntekurva där de längre löptiderna har sökt sig uppåt i spåren av mer avvaktande centralbanker. Men huruvida en räntebotten är nådd eller ej råder det fortsatt debatt om. Med tanke på att centralbankerna verkar tveka om ytterligare sänkningar så återfinns risken snarare på upp- än nedsidan även om en eventuell höjningscykel med största sannolikhet kommer att bli kort från Federal Reserves sida. Marknadsanalyser pekar på en ökad sannolikhet för en amerikansk lågkonjunktur någon gång under 2017 alternativt 2018. Framtiden får utvisa.

Centralbankerna är till viss del beroende av varandra där alla vill se den egna inhemska valutan försvagas för att stödja tillväxt och inflation, något som är tydligt när det gäller svenska Riksbanken som värnar om en svag kronkurs för att driva upp den inhemska inflationen och därmed följer ECBs agerande nära.

En minst sagt spännande börshöst väntar med det amerikanska valet som en given mittpunkt och som en potentiell brytpunkt för årets resterande utveckling. I övrigt kommer centralbankerna fortsatt vara i fokus likväl som den sargade banksektorn i Italien och den i skrivande stund krisande Deutsche Bank.

Sverige: Riksbanken avvaktade i september

Under det andra kvartalet dämpades tillväxttakten i svensk ekonomi, i form av fallande export efter en längre period av återhämtning. I årstakt var tillväxten 3,4 procent under det andra kvartalet att jämföra med 4,2 procent för det första kvartalet. Sedan andra halvåret av 2014 har BNP-tillväxten legat kring eller över tre procent. Mellan tredje kvartalet 2015 och första kvartalet 2016 låg tillväxten till och med över fyra procent. Riksbankens tillväxtprognos sänktes i september till 3,2 procent (från 3,6 procent) för 2016 medan den var oförändrad för 2017 (2,2 procent) och 2018 (2,4 procent). I augusti föll Konjunkturinstitutets barometerindikator, som sammanfattar hushållens och företagens syn på läget i ekonomin till 100 enheter vilket indikerar ett normalläge för ekonomin. Nedgången drevs av minskat förtroende bland industriföretagen. Överlag är företagen dock mer positivt inställda än hushållen. Hushållsbarometern föll längre under det historiska genomsnittet, vilket tyder på att läget är svagare än normalt. Indikatorn för hushållen har legat under 100-strecket sedan i april 2015. Hushållens pessimism har främst varit riktade mot läget i svensk ekonomi men i juli dök också mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, under 100 enheter.SWESEPT2016

Riksbankschefen Stefan Ingves beskrev det senaste räntebeskedet i september som ett ”mellanmöte”. Riksbanken höll reporäntan oförändrad på -0,5 procent och de rörde inte heller räntebanan, som sänktes vid mötet i juli. Sammanfattningsvis var budskapet från Riksbanken att den övergripande bilden av läget i ekonomin var mer eller mindre oförändrad från julimötet samtidigt som Riksbanken avvaktar hur andra centralbanker världen över kommer att agera under hösten. En fråga som ligger högt på agendan är när och i vilken uträckning Riksbanken kan avvika från den penningpolitik som förs av bland andra ECB.

Inflationen har legat under målet på två procent sedan i början av 2012. Konsumentprisindex (KPI) för augusti utvecklades något svagare än förväntat, även om trenden har varit positiv de senaste månaderna. Både inflationstakten (KPI) och den underliggande inflationen (KPIF) var oförändrade på 1,1 respektive 1,4 procent. Inflationsförväntningarna gav något ljusare besked med högre förväntad inflation på både ett, två och fem års sikt. Riksbankens prognoser pekar mot att inflationen når målet på två procent under 2017 och räntebanan indikerar en första höjning av reporäntan under andra halvåret 2017. Reporäntan förväntas dock inte nå över nollstrecket förrän andra halvåret 2018.

USA: Federal Reserve flaggar för räntehöjning innan årsskiftet

Världens investerare väntar med spänning på när den amerikanska centralbanken Federal Reserve tar nästa steg i räntehöjningscykeln. Centralbanken rörde inte styrräntan i september, vilket var i linje med marknadens medelprognos. Vid presskonferensen angav centralbanken att argumenten för en räntehöjning har stärkts men att direktionen avvaktar ytterligare tecken på att indikatorerna närmar sig målet.

Den så kallade ”dot ploten” som visar enskilda medlemmarnas förväntningar visade på en bredare spridning än vid mötet i juni. De flesta i centralbanksdirektionen förväntar sig en gradvis ökning av styrräntan och 14 av 17 ledamöter indikerar en höjning innan årsskiftet. En av ledamöterna förväntar sig dock endast en marginellt högre ränta kring 0,65 hela vägen fram till 2019, medan en annan ledamot indikerar en ränta på 3,75 procent under 2019, vilket är drygt en procentenhet högre än konsensus.

Marknadens prissättning pekar mot att centralbanken avvaktar vid novembermötet, mot bakgrund av att räntebeskedet kommer strax innan presidentvalet och inte efterföljs av en presskonferens, medan en höjning i december ses som mer sannolikt. Federal Reserve inledde räntehöjningscykeln i december 2015 då direktionen höjde styrräntan för första gången på nio år. Styrräntan justerades uppåt till 0,25-0,50 procent, från nivån 0,00-0,25 procent där den legat i sju år. Sedan december har de dock avvaktat, mot bakgrund av svag ekonomisk data och Brexit.USASEPT2016

Federal Reserve utformar penningpolitiken från ett kombinerat inflations- och arbetslöshetsmål. Arbetslösheten har sjunkit från de höga nivåer som rådde efter Lehman-kraschen och ligger nu nära målet. Under juni och juli var rapporterna överraskande starka med sysselsättningsökningar över 250 tusen personer, vilket åter satte en räntehöjning på agendan. I augusti ökade dock sysselsättningen med endast 151 tusen personer, att jämföra med marknadens förväntningar kring 180 tusen personer. Inflationen ligger kvar en bit under målet på två procent. I augusti ökade dock inflationstakten från 0,8 till 1,1 procent. Kärninflationen för konsumentprisindex (ex. mat och energi) steg från 2,2 till 2,3 procent. Federal Reserves favoritinflationsmått PCE-index ökade 0,8 procent i juli, ned från 0,9 procent i juni. Kärn-PCE index var oförändrad på 1,6 procent, där den har legat sedan i mars, en bit under målet på 2 procent.

Den senaste tiden har en rad ekonomiska data utvecklats svagare än förväntat. Fed Beige Book, som är en sammanställning över läget i ekonomin, visade på en måttlig  tillväxttakt. Tidigare indikerade ISM för industri- och tjänstesektorn att ekonomin bromsade in något i augusti. Under det andra kvartalet ökade BNP 1,1 procent i årstakt att jämföra med 0,8 procent för det första kvartalet. Atlanta Federal Reserves prognosmodell pekar mot att ekonomin växer 2,9 procent under det tredje kvartalet.

Förutom Federal Reserves räntehöjningscykel står presidentvalskampanjen i fokus, som nu går in på upploppet inför valdagen den 8 november. Opinionsundersökningarna pekar mot en ledning för Hillary Clinton. Samtidigt visar undersökningar att väljarna har lågt förtroende för båda kandidaterna. Konsensusbilden i marknaden är att Clinton står som slutlig vinnare, vilket med Brexit-omröstningen i minnet kan komma att utgöra en risk om utfallet blir det omvända. Veckan inleddes med den första presidentkandidatsdebatten. En undersökning från den liberala nyhetskanalen CNN visade att 62 procent av väljarna dubbade Hillary Clinton som vinnare av debatten medan 27 procent tyckte att Donald Trump gjorde ett bättre jobb. Marknadsreaktionen indikerade även en fördel för Hillary Clinton. Under debatten återhämtade de amerikanska aktieterminerna tidigare förluster och den mexikanska peson steg mot dollarn. Innan valet väntar ytterligare två debatter samt en debatt mellan vicepresidentskandidaterna.

Europa: ECB och Bank of England sitter stilla i båten

På Brexit-fronten är det fortfarande avvaktande och Bank of England satt stilla i båten i september, det vill säga lämnade räntan oförändrad. Centralbanken lättade på penningpolitiken i början av augusti, efter att utgången i Brexit-omröstningen chockade marknaderna i början av sommaren. Centralbanken sänkte styrräntan till 0,25 procent efter att den legat oförändrad på 0,5 procent sedan 2009 och de utökade även stödköpen av statsobligationer med 60 miljarder pund i augusti samt meddelade att de kommer att köpa företagsobligationer för 10 miljarder pund.

Den senaste tiden har dock en rad ekonomiska data utvecklats starkare än förväntat i Storbritannien och på kort sikt verkar Brexit-omröstningen inte haft särskilt stora ekonomiska konsekvenser. Vid mötet i september höjde Bank of England till och med tillväxtprognosen för tredje kvartalet. Samtidigt ser det ut som att Brexit kommer att bli en utdragen skilsmässa. Premiärministern Theresa May vill inte påskynda processen och har fortfarande inte formellt begärt utträde ur unionen, det vill säga aktiverat artikel 50 i Lissabonföredraget. Efter att processen har initierats väntar två år av förhandlingar mellan Storbritannien och EU, om inte parterna når en överenskommelse innan dess. Under den tvååriga förhandlingsperioden omfattas Storbritannien av EU-lag, det dröjer alltså ett bra tag tills Storbritanniens spelregler på den europeiska marknaden förändras.

EUSEPT2016Inflationen ligger på kvar på låga nivåer i Eurozonen. I augusti var inflationstakten oförändrad på 0,2 procent, kärninflationen (ex. energi, mat, alkohol och tobak) sjönk däremot från 0,9 till 0,8 procent. Inflationen ligger därmed kvar en bra bit under inflationsmålet kring 2 procent. Den europeiska centralbanken ECB förlängde dock inte tidsgränsen för sitt stödsköpsprogram som sträcker sig till mars 2017, något som många på marknaden hade i förväntansbilden. ECB lämnade inflationsprognosen oförändrad på 0,2 procent för 2016 och tonade ned förväntningarna något för 2017 från 1,3 till 1,2 procent medan prognosen för 2018 låg stilla på 1,6 procent.

ECB sänkte tidigare under året styrräntan från 0,05 till 0,00 procent och inlåningsräntan från -0,30 till -0,40 procent. De månatliga stödköpen av obligationer utökades även från 60 till 80 miljarder euro, samtidigt som universumet för stödköpen breddades till företagsobligationer (investment grade) utanför banksektorn. Under det andra kvartalet växte ekonomin med 1,6 procent i Eurozonen. ECB förväntar sig att tillväxten för helåret uppgår till 1,7 procent respektive 1,6 procent för 2017 och 2018.

Kina & Japan – Bank of Japan strukturerar om penningpolitiken

Vid septembermötet meddelade Bank of Japan att stödköpen av obligationer kommer att fortsätta tills inflationen slår över målet på två procent men att de ändrar utformningen av programmet. Istället för att fokusera på att svälla balansräkningen kommer centralbanken att inrikta sig på att försöka kontrollera räntenivån för hela avkastningskurvan. Ett mål är att hålla den tioåriga statsräntan kring noll procent. Samtidigt angav företrädare för centralbanken att ökningen av balansräkningen kommer att ligga i nivå med tidigare program, alltså 80 biljoner yen per år.

Åtgärden kan ses mot bakgrund av kritik mot att det tidigare programmet har plattat ut avkastningskurvan, vilket påverkat affärsbankerna negativt då de tenderar att låna på korta marknaden och lånar ut på längre tidsperspektiv samtidigt som lägre riskpremier sänker vilja att låna ut pengar. Bank of Japan konstaterade i sin egen genomgång inför mötet att en alltför platt räntekurva riskerar att sänka den ekonomiska aktiviteten och öka osäkerheten i det finansiella systemet. Styrräntan lämnades oförändrad på -0,1 procent, där den har legat sedan i januari. Vid den efterföljande presskonferensen sade centralbankschefen Haruhiko Kuroda att de inte kommer att tveka inför att stimulera mer om så behövs och att ambitionen med att slå över inflationsmålet syftar till att höja inflationsförväntningarna, vilket kan ses som en något hårdare linje än vad centralbanken tidigare har kommunicerat.

Den japanska ekonomin har dragits med svagt inflationstryck under en lägre tid. I juli låg inflationstakten kvar under nollstrecket på minus 0,4 procent. Kärninflationen (exklusive mat och energi) ökade dock 0,3 procent. Under sommaren tillförde både regeringen och centralbanken nya stimulanser för att kickstarta den inbromsade ekonomin och få upp det svaga inflationstrycket. I juli utökade Bank of Japan stödköpen av börshandlade fonder från 3,3 till 6,0 biljoner yen per år. Centralbanken dubblade också utlåningsprogrammet av amerikanska dollar till japanska företag. Regeringen Shinzo Abe presenterade, med ett starkt valresultatet i ryggen, ett nytt stimulanspaket omfattande 28 biljoner yen, vilket är det största sedan finanskrisen. Det är det 26:e i ordningen sedan krisen 1990 och sedan dess har ekonomin hamnat i recession sex gånger samtidigt som det har varit en utdragen period med svagt inflationstryck. Mot denna bakgrund är frågan om det senaste tillskottet stimulanser kan vända den trenden. Vid den senaste beräkningen reviderades tillväxten dock uppåt för det andra kvartalet från 0,2 till 0,7 procent i årstakt. Under det första kvartalet var tillväxten oväntat stark med en ökning på 1,9 procent, vilket stärkt förhoppningarna om en ekonomisk vändning.ASIENSEPT2016

Samtidigt ställer valutakursen till det för Japans ledare. Yenen ses som en säker hamn när marknaden blir osäker och har stigit rejält under året. I mitten av september hade yenen stärkts drygt 15 procent mot dollarn. Apprecieringen av valutan är problematisk eftersom det sänker konkurrensmöjligheten för de stora exportbolagen och därmed hotar tillväxten. Den starkare valutan pressar även den redan låga inflationen, då importerade varor blir billigare.

I Kina fortsätter omställningen av ekonomin. IMF lyfte upp i sin senaste rapport att reformerna går framåt särskilt vad gäller skiftet från fokus på industri till tjänster och inhemsk konsumtion. Samtidigt är det en komplex omställning landet står inför och det finns flera orosmoln på himlen enligt IMF, bland annat nedsiderisker inom finansmarknaden och skuggbanksystemet. Kreditvärderingsinstituten Standard & Poor’s (S&P) och Moody’s nedgraderade dock tidigare under året sina utsikter för Kinas kreditbetyg. S&P menar att myndigheternas reformagenda kan ta längre tid att genomföra än vad som tidigare har förväntats. Moody’s konstaterar att myndigheternas höga tillväxtmål riskerar att ta fokus från målet att reformera och balansera ekonomin. Myndigheternas petande i ekonomin, särskilt vad gäller de tidigare försöken att stabilisera aktiemarknaden har även fått andra bedömare att ifrågasätta om partiet verkligen har den långsiktiga planen i sikte, det vill säga att styra om ekonomin från att vara exportdriven till ett starkare fokus på inhemsk konsumtion.

Kinesisk BNP växte med 6,7 procent under det andra kvartalet, samma tillväxttakt som under årets första tre månader. Under helåret 2015 ökade BNP 6,9 procent, den svagaste tillväxttakten på 25 år, att jämföra med 7,3 procent för 2014. Under 2016 ska ekonomin enligt statens målsättning växa med mellan 6,5 till 7,0 procent och tillväxten ska inte tillåtas gå under 6,5 procent de närmaste fem åren. IMFs senaste rapport om den kinesiska ekonomin pekar mot att ekonomin fortsätter inbromsningen. Tillväxten förväntas uppgå till 6,6 procent 2016 mot bakgrund av mindre privata investeringar och en svagare global efterfrågan. 2020 prognostiseras tillväxten att ha saktat in till 5,9 procent. I augusti klättrade den kinesiska statens officiella PMI åter över tillväxtgränsen (50 enheter) från 49,9 till 50,4 enheter. I juli månad dök PMI under 50-strecket för den första gången på fem månader. Caixin/Markit PMI, som inriktar sig på något mindre bolag, sjönk dock från 50,6 till 50,0 enheter i augusti. I juli steg indikatorn åter över 50-gränsen för den första gången på 17 månader.

Tillväxtmarknader: Råvaruexponering fortsätter att skilja BRIC-länderna

Råvaruexponeringen fortsätter att splittra tillväxtekonomierna. I skrivande stund håller oljekartelen OPEC ett informellt möte för att diskutera åtgärder för att stabilisera oljepriset. Under våren var en frysning av produktionen uppe på agendan men planerna stoppades efter att Iran motsatte sig åtgärderna. De råvarutunga BRIC-ekonomierna i Brasilien och Ryssland har gått kräftgång de senaste åren men den internationella valutafonden IMF:s beräkningar pekar dock mot att tillväxten i båda länderna kravlar över nollstrecket under 2017.

Vladimir Putin och hans parti Enade Ryssland behöll en stark ställning i Duman efter det senaste ryska parlamentsvalet. De sanktioner som infördes efter annekteringen av Krimhalvön fortsätter att slå mot ekonomin som backade 3,7 procent under 2015. EU har förlängt sina sanktioner till och med 31 januari 2017. Samtidigt rapporteras om ökade spänningar i östersjöområdet, vilket fått Sverige att tidigarelägga utplaceringen av militära förband på Gotland. Inköpschefsindex PMI steg dock över tillväxtgränsen (50 enheter) i augusti. IMF:s prognoser pekar mot att den ryska ekonomin backar 1,2 procent under 2016 men spår något positivare tider följande år med en förväntad BNP-tillväxt på 1,0 procent.EMSEPT2016

Brasiliens aktiemarknad har rusat under året med stöd av högre råvarupriser och hopp om politiska reformer. Under våren tvingades presidenten Dilma Rousseff att stiga ned efter att parlamentet beslutat att ställa henne inför riksrätt mot bakgrund av skandaler som involverar det statligt kontrollerade oljebolaget Petrobras. Efterträdaren på presidentposten Michel Termer anses vara något mera företagarvänlig. Den ekonomiska statistiken har dock inte imponerat. Under 2015 backade BNP med 3,8 procent i Brasilien och landets statsobligationer nedgraderades till skräpstatus på grund av en stigande statsskuld. Den internationella valutafonden IMFs prognoser pekar mot att BNP backar med 3,3 procent under 2016 men att tillväxten kravlar över nollstrecket under 2017.

Bland BRIC-länderna är det Indien som står ut på den positiva sidan. Under 2015 gick landet om Kina i tillväxttakt med en BNP-tillväxt på 7,3 procent. Under sommaren tog regeringen Narendra Modi nya steg mot att förenkla i den tungrodda byråkratin genom att ersätta systemet med regionala skatter, tullar och avgifter med en standardiserad moms. Ekonomin förväntas öka med i genomsnitt 7,3 procent under perioden 2016 till 2020 enligt OECD:s beräkningar.

Bostadsmarknad – Regeringen presenterar förslag för ökad rörlighet

Den 1 juni infördes slutligen det nya amorteringskravet, efter att oklarheter angående Finansinspektionens mandat fick Kammarrätten i Jönköping att stoppa åtgärderna föregående år. Till skillnad från förra året uteblev prisrallyt och prisökningarna på bostadsmarknaden bromsade istället in inför juli med prisnedgångar i maj och juni, enligt HOX-index. I juli och augusti vände dock priserna åter uppåt med mångtaliga ökningar på 0,4 respektive 2,1 procent.

Amorteringskravet infördes mot bakgrund av en längre period av stigande bostadspriser. Riksbanken kämpar, likt andra centralbanker, med svag inflation vilket har lett till en rekordmjuk penningpolitik. Aldrig tidigare har pengar varit så billiga och de svenska hushållens skulder har ökat till följd av detta. Finansinspektionen har tidigare varnat för att ytterligare åtgärder kan vara att vänta om marknaden inte lugnar ned sig.

För att dämpa inlåsningseffekten på bostadsmarknaden presenterade Regeringen i september nya förslag för att öka rörligheten på bostadsmarknaden med hjälp av ändrade flyttskatter. Ett av förslagen rör taket för uppskov vid bostadsförsäljningar. Enligt dagens regler kan den som säljer sin bostad maximalt skjuta upp vinster på 1,45 miljoner kronor. Regeringen föreslår att begränsningen slopas för försäljningar som sker under perioden 21 juni 2016–30 juni 2020.

BOSEPT2016

Regeringen har även lagt fram ett förslag på en förändring av beräkningen av uppskovet vid köp av billigare bostad. I stället för att prisskillnaden mellan bostäderna räknas av från vinsten ska uppskovet beräknas som en kvotandel av vinsten, se förslag ovan. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.