Placeringsutsikter februari 2017

 

Trump och europeiska val i fokus under våren

Februari månad har inneburit ett förnyat uppsving för riskfyllda tillgångar som aktier efter en välbehövlig paus. 2017 inleddes något avvaktande efter den starka avslutningen under föregående år. En tidigare styrka i den amerikanska dollarn och trycket uppåt på räntan i framför allt USA, men även till viss del i Europa och Sverige, avtog under januari som en följd av mer protektionistiska tongångar från den nya administrationen samt en avvaktan inför tillträdet. Nu har detta vänt igen i och med spekulationer om kommande finanspolitiska åtgärder.

Aktiemarknaderna fortsätter att handla relativt stabilt med en positiv tilt drivet av inkommande makroekonomisk data. Även om den inte överraskar i samma utsträckning som tidigare under året är den fortsatt gynnsam och den snart avslutade rapportsäsongen har överlag uppvisat en god utveckling. Aktier som tillgångsslag har startat året bra och är upp 4-5 procent där tillväxtmarknaderna och Asien har gått än lite starkare. En generell riskvilja, positiva konjunktursignaler, prisuppgångar i många råvaror och en lugnare dollarutveckling är vad som ger stöd till tillväxtmarknaderna.

Fundamentalt fortsätter alltså ekonomier och företag att utvecklas väl, medan de politiska riskerna hänger över. Detta gäller framför allt Europa där val i Holland väntar i mars och sedan det franska valet under april-maj, vilket har störst potential att bidra till volatilitet i marknaderna. Men också Trumps oväntade utspel via Twitter påverkar marknaderna, även om tendensen är att investerare allt mer ser förbi dessa och fokuserar på den underliggande utvecklingen. Det generella sentimentet är positivt och flera sentimentsindikatorer har under senare tid nått höga höjder, vilket indikerar en viss begränsning på uppsidan. Mycket av det positiva är redan diskonterat i kurserna. Samtidigt räcker det att aktiemarknaderna rör sig i sidled en tid för att de ska skaka av sig eventuella överköpta delar av marknaderna och sedan kunna ta ny fart. Våren är en historiskt stark period för aktier drivet av utdelningssäsongen.

Valutor och ränteutvecklingen är annars det som står i fokus. Europa gynnas av en fortsatt svag euro och då särskilt Tyskland som har en stor exportindustri. ECB ämnar fortsatt stimulera marknaderna via obligationsköp och låga räntor, även om den sistnämnda har rört sig uppåt under året som en följd av en mer hökaktig Federal Reserve där flera räntehöjningar väntas under året, men också då marknaderna väntar på att ECB:s Draghi ska dra åt samma håll. Kommande val gör dock läget högst osäkert och våren kan ge förnyad oro och volatilitet.

Uppgifter om avkastning, ekonomiska nyckeltal med mera avser uppgifter per 17 februari.

Sverige – Inflationen backade i januari

I mitten av februari var Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 upp drygt 3,5 procent mot bakgrund av det globala börsrallyt samtidigt som den svenska rapportsäsongen utvecklats något bättre än förväntat. Under 2016 steg indexet 4,9 procent. Sedan årsskiftet har den 10-åriga marknadsräntan stigit från 0,55 till 0,68 procent per den 17 februari. Det föregående året inleddes med lägre räntor med bottennoteringar kring Brexit-omröstningen. Framåt hösten vände dock räntorna uppåt. Sedan årsskiftet har den svenska kronan, i termer av valutakursindexet KIX, stärkts drygt 0,7 procent.

Riksbanken lämnade i linje med förväntningarna styrräntan oförändrad på -0,5 procent vid februaris räntebesked. Konjunkturen har stärkts och inflationen har stigit men för att säkerställa en stabilisering krävs en fortsatt expansiv penningpolitik enligt centralbankens bedömning. Riksbanken avslutade 2016 med att utöka stödköpen av obligationer med 30 miljarder kronor. Enligt Riksbankens senaste prognos förväntas reporäntan ligga kvar kring nuvarande nivå fram till mitten av 2018 och först 2019 väntas räntan stiga över nollstrecket. På kortare sikt indikerar även räntebanan ett visst bias för ytterligare nedjusteringar av räntan. I samband med mötet skruvade Riksbanken ned intervallet för den långsiktiga normalräntan från 3,5-4,5 till 2,5-4,0 procent med en mittpunkt 3,25 procent. Riksbankens uppdaterade makroprognoser pekar mot att inflationstakten (KPI) uppgår till 1,6 (1,4) procent under 2017, 2,1 (2,2) procent under 2018 och 2,9 (3,0) procent för 2019.

I januari sjönk inflationstakten (KPI) från 1,7 till 1,4 procent. Den underliggande inflationen (KPIF) backade från 1,9 till 1,6 procent. Inflationen (KPI) har legat under målet på två procent sedan början av 2012. Både marknaden och Riksbanken förväntade sig att inflationstakten skulle sjunka efter de relativt höga siffrorna för december. KPIF exklusive energi ligger på 1,2 procent, vilket indikerar att inflationstrycket fortsatt är lågt. Inflationsförväntningarna, enligt Prosperas rapport, var till största del oförändrade. På ett års sikt steg marknadens förväntningar marginellt från 1,6 till 1,7 procent medan de var oförändrade på 1,9 och 2,0 procent för två respektive fem års sikt.

Under det tredje kvartalet 2016 bromsade tillväxten in något i svensk ekonomi, efter en längre period av stark tillväxt. I årstakt växte ekonomin 2,8 procent att jämföra med 3,6 procent för det andra kvartalet. Från andra halvåret av 2014 har BNP-tillväxten legat kring eller över tre procent. Mellan tredje kvartalet 2015 och första kvartalet 2016 låg tillväxten till och med över fyra procent. BNP-siffran för det fjärde kvartalet 2016 släpps i slutet av februari. Riksbankens senaste prognoser pekar mot att ekonomin växer 2,5 respektive 2,2 procent för 2017 och 2018.

USA – Presidentens Twitter-konto sätter agendan

President Donald Trump fortsätter att sätta agendan för marknaderna. Under ett möte med företrädare från flygindustrin den 9 februari sade Trump att han kommer presentera förslag på skattereformer om två till tre veckor, vilket lyfte marknaderna under de efterföljande handelssessionerna. Wall Street hade väntat på indikationer huruvida presidenten kommer att hålla sina löften om infrastruktursatsningar och skattesänkningar. Efter flera dagar med nya rekordnivåer nådde New York-börsens breda aktieindex S&P500 för första gången någonsin över ett samlat börsvärde på 20 biljoner dollar per den 13 februari. Från årsskiftet till den 17 februari steg MSCI USA strax över 3 procent i svenska kronor. Sedan valet är uppgången nästan 10 procent. Efter valet i november stärktes marknaden med förhoppningar om en mer expansiv finanspolitik och regellättnader. Trumps första tid som president har emellertid till mycket kännetecknats av det protektionistiska budskapet ”America first” samt en rad kontroversiella exekutiva ordrar och utspel vilket höjt den politiska osäkerheten globalt men även inom landet. Samtidigt verkar personliga och direkt oviktiga frågor ligga högt på presidentens egen agenda. Föregående vecka höll Trump en presskonferens som utannonserats som en presentation av nomineringen till Secretary of Labor men som utvecklades till en timmes lång utläggning om publiksiffrorna vid presidentinstallationen, historiska rekord vad gäller elektorsröster och medias bevakning med mera.

I övrigt står Federal Reserves kommande agerande i fokus. Under den halvårsvisa utfrågningen i Kongresshuset konstaterade centralbankschefen Janet Yellen att centralbankens expansiva penningpolitik har lyckats och att de penningpolitiska målen (inflationen och arbetslösheten) är i sikte. Under januari ökade inflationstakten (KPI) från 2,1 till 2,5 procent, vilket är den högsta nivån sedan februari 2013. Sysselsättningen ökade med 227 000 nya arbeten i januari, vilket var bättre än vad marknaden hade räknat med och starkare än föregående månads resultat på 157 000. Arbetslösheten steg dock marginellt från 4,7 till 4,8 procent medan sysselsättningsökningen för november reviderades ned från 204 000 till 164 000 jobb. Yellen sade även att centralbanken fortsatt förväntar sig gradvisa höjningar av styrräntan under året och att det vore oklokt (eng: ”unwise”) att vänta för länge med höjningar. Federal Reserve lämnade penningpolitiken oförändrad vid räntebeskedet kring månadsskiftet januari/februari. Centralbanken avslutade det föregående året med den andra räntehöjningen på ett decennium, då styrräntan höjdes från 0,25-0,50 till 0,50-0,75 procent. Federal Reserves decemberprognos indikerar flera räntehöjningar under 2017. Medianprognosen för den så kallade ”dot ploten”, som visar de enskilda medlemmarnas förväntningar, indikerar en styrränta kring 1,4 procent för 2017, 2,1 procent för 2018 och 2,9 procent för 2019. Marknadens medelprognos pekar mot att den första räntehöjningen för året kommer i juni, även om sannolikheten för en höjning i mars eller maj höjdes efter den starka KPI-siffran och Yellens tal. Under utfrågningen sade även Yellen att eventuella skattesänkningar och infrastruktursatsningar (vilket Trump har på agendan) kan komma att påverka centralbankens penningpolitik. Centralbankchefen verkar dock inte helt nöjd med tillväxten i ekonomin. Enligt Yellen har tillväxten varit något av en besvikelse de senaste åren. Den har visserligen varit starkare än i EU men efter finanskrisen har inte den årliga tillväxten nått över tre procent. Under det fjärde kvartalet växte ekonomin 1,9 procent, att jämföra med 3,5 procent för det tredje kvartalet. Under helåret 2016 ökade BNP 1,6 procent efter en tillväxt på 2,4 respektive 2,6 procent för 2014 och 2015. Atlanta Feds prognosmodell pekar mot att tillväxten ökar till 2,4 procent under det första kvartalet.

Eurozonen – Nationella val i blickfånget under våren

Under det fjärde kvartalet växte ekonomin 1,7 procent i Eurozonen, att jämföra med 1,8 procent för det tredje kvartalet. Under det första och andra kvartalet var tillväxttakten 1,7 respektive 1,6 procent. IMF:s prognoser pekar mot att ekonomin växer 1,6 procent under både 2017 och 2018. I januari hoppade inflationstakten (flash-KPI) upp från 1,1 till 1,8 procent, vilket är den högsta noteringen sedan februari 2013. Uppgången drevs av högre energipriser medan kärninflationen (exkl. energi) steg något försiktigare från 1,0 till 1,1 procent. Den europeiska centralbanken ECB lämnade styrräntan och stödköpen oförändrade vid årets första möte. ECB avslutade det föregående året med att skjuta fram slutpunkten för stödköpsprogrammet från mars till december 2017. Omfattningen av stödköpen kommer dock att trappas ned från 80 till 60 miljarder euro per månad från och med april. Hitintills har ECB köpt obligationer för 1 400 miljarder euro, i syfte att få upp inflationen mot målet. ECB sänkte styrräntan från 0,05 till 0,00 procent under 2016 och inlåningsräntan från -0,30 till -0,40 procent. ECB:s decemberprognos pekar mot en inflationstakt på 1,3 procent för 2017, 1,5 procent för 2018 och 1,7 procent för 2019. I mitten av februari var MSCI-index för Europa upp drygt 1,16 procent i svenska kronor sedan årsskiftet medan aktieindexet för Eurozonen låg strax under nollstrecket.

Förutom gamla oroshärdar så som Grekland och Brexit ligger den politiska utvecklingen högt på agendan i en rad andra unionsstater mot bakgrund av den senaste tidens växande EU-skepticism. I mitten av mars går det Holländska folket till valurnorna. Det högerpopulistiska Frihetspartiet ser ut att plocka många mandat utifrån opinionsundersökningarna. Partiledaren Geert Wilders har tidigare propagerat för en folkomröstning om EU-medlemskapet. I slutet av april går den första rundan av det franska presidentvalet av stapeln. Marine Le Pen, ledaren för det EU-skeptiska och högerpopulistiska partiet Front National, ser ut att kunna bli en av slutkandidaterna i presidentvalets andra runda. Under sensommaren 2017 är det även schemalagt för val till det tyska parlamentet. På Brexit-fronten kan nämnas att Storbritanniens underhus har godkänt förslaget att ge Theresa May befogenhet att aktivera Brexit, det vill säga artikel 50 i Lissabonföredraget. Frågan kommer att bordläggas i överhuset den 7 mars. Efter att Brexit är aktiverat har parterna två år på sig att förhandla fram ett avtal. Under förhandlingstiden omfattas Storbritannien fortsatt av europeiska lagar och förordningar. Under det fjärde kvartalet växte Storbritanniens BNP 2,2 procent drivet av tjänstesektorn. De senaste 16 kvartalen har Storbritanniens tillväxt ökat och sviten har inte brutits under de senaste två kvartalen sedan Brexit-omröstningen. Än så länge verkar inte Storbritanniens ekonomi drabbats av Brexit-omröstningen, om man bortser från det kraftiga pund-fallet. Samtidigt har den formella processen för att lämna unionen ej inletts ännu.

Japan – Söker former för samarbete med USA i brist på TTP

Under det fjärde kvartalet växte ekonomin 1,0 procent, omräknat till årstakt. Det är det fjärde kvartalet i rad med positiv tillväxt. Ökad export drev tillväxten och under 2016 stod utländsk efterfrågan för drygt hälften av ökningen. Mot bakgrund av detta är Trump-administrationens mantra ”America first” ett orosmoment. USA är Japans andra största handelspartner efter Kina. Japan har även det andra största handelsöverskottet mot USA, efter Kina, varav den största delen utgörs av export av bilar. Enligt Trumps mening är det ”orättvist” och han inledde sin presidentperiod med att avbryta förhandlingarna kring det asiatiska handelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP). Japans premiärminister Shinzo Abe var dock snabbt framme med foten i dörren vid det oväntade amerikanska valutafallet. Han var den första utländska ledaren att träffa Trump efter valet och var även bland de första att möta Trump under officiella former efter presidentinstallationen. Finansministern Tao Aso, som var med på mötet i Washington, sade att det kan komma att ta lite tid att hitta formerna för det bilaterala ekonomiska samarbetet med USA. Japanska företag har även anpassat sig till Trumps budskap att tillgång till den amerikanska marknaden är villkorat av satsningar och investeringar i USA. Biltillverkaren Toyota meddelade tidigt att de kommer att investera 10 miljarder dollar i USA de närmaste fem åren.

Vid januarimötet lämnade Bank of Japan styrräntan oförändrad på -0,1 procent. Centralbanken behöll även målet med stödköpen (tioårsräntan på 0%). Trots att Bank of Japan kört tryckpressarna på högvarv de senaste åren och att regeringen tillfört en allt mer expansiv finanspolitik ligger inflationen kvar långt under målet på två procent. I december steg kärn-inflationstakten från -0,4 till -0,2 procent. Bank of Japans senaste prognos pekar mot att målet nås under 2018. Ett annat orosmoment är valutan. Yenen ses av investerare som en säker hamn och tenderar att stiga när det blir oroligt på marknaden. En starkare valuta är problematisk eftersom det sänker konkurrensmöjligheten för de stora japanska exportbolagen och därmed hotar tillväxten samtidigt som det pressar det redan låga inflationstrycket. Efter USA-valet försvagades dock yenen mot bakgrund av en stigande dollar. Vid inledningen av 2016 kostade en amerikansk dollar över 120 yen att jämföra med noteringar kring 113 vid mitten av februari 2017. Under sommaren 2016 handlades den så lågt som strax under 100 yen per dollar. Sedan årsskiftet fram till mitten av februari har den japanska aktiemarknaden, i termer av MSCI Japan, stigit drygt 2,55 procent i svenska kronor.

Tillväxtmarknader – Starkare Rysk BNP-siffra än väntat

Under det tredje kvartalet 2016 backade Brasiliens BNP 2,9 procent i årstakt. Det var det tionde kvartalet i rad som tillväxten i ekonomin sjönk. Under 2015 retirerade BNP med 3,8 procent och landets statsobligationer nedgraderades till skräpstatus på grund av en stigande statsskuld. Den internationella valutafonden IMF:s prognoser pekar mot att BNP sjönk 3,5 procent under 2016 men att tillväxten kravlar sig över nollstrecket under 2017. Återhämtningen får även stöd av något mjukare penningpolitik. I oktober sänkte centralbanken styrräntan för första gången på fyra år och sedan dess har räntan sänkts ytterligare två gånger. Efter januarimötet ligger styrräntan på 13,00 procent att jämföra med 14,25 procent innan oktober. Under det senaste året har inflationen dämpats mot bakgrund av en starkare valuta och svagare efterfrågan. Den senaste siffran indikerade en inflationstakt på 5,35 procent för januari 2017, ned från nivåer över 10 procent vid årsskiftet 2015/2016. Inflationstakten ligger därmed inom centralbankens toleransnivå (4,5% +/- 2%) för första gången på nästan två år, vilket kan indikera att ytterligare räntesänkningar är att vänta. Under 2016 tvingades presidenten Dilma Rousseff från presidentmakten efter att parlamentet beslutat att ställa henne inför riksrätt efter skandaler som involverar det statligt kontrollerade oljebolaget Petrobras. Efterträdaren på presidentposten Michel Termer ansågs av marknaden vara något mer företagarvänlig. Högre råvarupriser lyfte även marknaden och under 2016 steg aktieindexet MSCI Brazil drygt 80 procent. Sedan årsskiftet har indexet ökat över 15 procent i svenska kronor.ANM: nivåer över/under 50 enheter indikerar att aktiviteten i ekonomin ökar/minkar.

Rysslands aktiemarknad rusade under 2016, likt Brasiliens, med stöd av högre råvarupriser. Sedan årsskiftet har utvecklingen varit svagare och i mitten av februari var MSCI Russia ner nästan 4 procent i svenska kronor. Den ryska ekonomin tycktes vända recessionen under slutet av 2016. Tillväxten för helåret 2016 slutade på -0,2 procent, vilket var starkare än väntat. Det ryska finansdepartementet hade räknat med en nedgång på -0,6 procent. I samband med att siffran för 2016 släpptes reviderades även tillväxten för 2015 upp från -3,7 till -2,8 procent. Uppgången drevs av råvaruindustrin och tillverkningssektorn medan konsumentinriktade sektorer så som hotellnäringen och detaljhandeln backade. IMF:s prognoser spår något positivare tider följande år med en förväntad BNP-tillväxt på 1,1 procent under 2017. Vladimir Putins parti behöll en stark ställning i Duman efter det ryska parlamentsvalet i september. I början på 2018 går presidentvalet av stapeln. Kring det amerikanska presidentvalet ökade spänningarna med omvärlden, inte minst vad gäller Östersjön. Under valkampanjen ifrågasatte Donald Trump NATOs roll i att försvara dess baltiska medlemmar, vilket höjt osäkerheten i regionen. Politiska ledare världen över har ifrågasatt Trumps förhållande till Putin och enligt amerikanska säkerhets- och underrättelsetjänster var det ryska myndigheter som stod bakom hackningen av Hillary Clintonts kampanj. I mitten av februari lämnade Michael Flynn Vita huset, efter bara 24 dagar i rollen som presidentens nationella säkerhetsrådgivare, efter medieuppgifter om att FBI utreder Flynn för att ha talat med Rysslands ambassadör om de sanktioner som infördes mot Ryssland efter annekteringen av Krim.

Bland de så kallade BRIC-länderna är det Indien som glänst under de senaste åren när det kommer till utvecklingen för realekonomin. Under 2015 gick landet om Kina i tillväxttakt med en BNP-tillväxt på 7,6 procent. Under det tredje kvartalet 2016 växte ekonomin 7,3 procent, vilket var något svagare än förväntade 7,5 procent men en uppväxling från 7,1 procent för det andra kvartalet. Enligt OECD:s beräkningar förväntas ekonomin öka med i genomsnitt 7,3 procent under perioden 2016 till 2020. Under 2016 sänktes styrräntan från 6,5 till 6,25 procent. Sedan slutet av 2014 har räntan sänkts från nivåer kring 8 procent. Per januari 2017 låg inflationstakten på 3,63 procent, vilket är den lägsta noteringen sedan mätningen startades, som en följd av lägre matpriser. I mitten av 2016 toppade inflationen på nivåer över 6 procent. Under 2016 tog regeringen Narendra Modi nya steg mot att förenkla i den tungrodda byråkratin genom att ersätta systemet med regionala skatter, tullar och avgifter med en standardiserad moms. Under hösten utökade regeringen kampen om svarta pengar genom att dra tillbaka sedlar med höga valörer. MSCI India såg en något mer försiktig uppgång under 2016 kring 7,5 procent, i jämförelse med mer råvarutunga tillväxtländer. Från den första januari till mitten av februari har aktieindexet ökat över 6,5 procent.

Under det fjärde kvartalet växte Kinas ekonomi 6,8 procent, vilket var något starkare än de förväntade 6,7 procent, som ekonomin växte under årets föregående tre kvartal. För helåret 2016 slutade dock tillväxten på 6,7 procent, vilket är den svagaste utvecklingen på 26 år men inte helt oväntat ligger mitt i det spann på en tillväxt mellan 6,5 till 7,0 procent som den kinesiska staten har som målsättning. Tillväxten har saktat in under de senaste åren mot bakgrund av svagare global tillväxt samtidigt som Kina är inne i ett skifte från fokus på export till inhemsk konsumtion. Under helåret 2015 ökade BNP 6,9 procent att jämföra med 7,3 procent för 2014. IMFs senaste rapport över den kinesiska ekonomin pekar mot att ekonomin fortsätter inbromsningen. Tillväxten förväntas uppgå till 6,5 procent 2017 och 6,0 procent för 2018 mot bakgrund av mindre investeringar och en svagare global efterfrågan samtidigt som risken för utflöden ökat. Enligt IMF går reformerna framåt särskilt vad gäller skiftet från fokus på industri till tjänster och inhemsk konsumtion. Samtidigt är det en komplex omställning landet står inför och det finns flera orosmoln på himlen, bland annat nedsiderisker inom finansmarknaden och skuggbanksystemet. Sedan årsskiftet är de kinesiska aktiemarknaderna upp nästan 8,9 procent i termer av svenska kronor.

Bostadspriser – 2017 inleddes med stigande bostadspriser

Året inleddes med stigande bostadspriser. HOX-index för Sverige ökade med 3,2 procent. Uppgången leddes av villapriserna som ökade 4,0 procent medan bostadsrätterna klättrade 2,0 procent. Bland storstadsregionerna såg Malmö störst uppgångar i januari för både bostadsrätter och villor. På tolvmånaderssikt har bostadsrätterna i Malmö stigit 20,4 procent att jämföra med 13,6 procent för Göteborg och 5,3 procent för Stockholm. Prisuppgången skedde, med stöd av låga räntor, trots att Finansinspektionen slutligen införde amorteringskrav den 1 juni. I början av 2017 varnade OECD för riskerna med de senaste årens kraftiga prisstegring. Sett till kvadratmeterpris, enligt Svensk Mäklarstatistiks uppgifter, är skillnaderna dock stora. I centrala Stockholm ligger medelpriserna på 94 180 kr per kvadratmeter att jämföra med 58 705 i Göteborg och 31 686 i Malmö.

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos Bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.