Så tar du ansvar för både företagets ekonomi och privatekonomin

Ägare i fåmansföretag har stora möjligheter att planera sin ekonomi. Men riskerna är större jämfört med att vara en anställd tjänsteman. Här delar Max Matthiessens pensionsrådgivare, Johan Kullman, och Richard Karlgren, förmögenhetsförvaltare, med sig av sina främsta råd till fåmansföretagare.

Ni arbetar med olika saker men träffar ofta företagskunder tillsammans, vad är syftet med det?

JK: Mitt huvudfokus är företagarens försäkringsskydd och övergripande ekonomiska planering. Jag vill i första hand se till att företagets ”flöden” är skatteoptimerade och anpassade efter företagarens mål och förutsättningar. Om något oförutsett händer ska företagarens ekonomi vara skyddad.

RK: Allting handlar ju om ekonomi. Vi hjälper kunderna att optimera pensionssituationen och ser samtidigt över de andra delarna såsom kassaförvaltning och privata placeringar. Det är frågor som går in i varandra och där vi tycker att det är viktigt att kunderna får spetskompetens i ett samtidigt och direkt skede.

Vad innebär det nya 3:12-förslaget för kunderna?

JK: Med gällande regelverk hjälper vi ofta företagare, särskilt i de mindre företagen, att spara i sitt bolag och använda detta som pensionskassa. Många revisorer menar att det bästa sättet för egenföretagare att spara till pension är att spara i sitt aktiebolag, eftersom fåmansbolagsreglerna gör det mer skattemässigt fördelaktigt att ”hamstra” pengar i bolaget. 3:12-reglerna gör det dessutom möjligt att lyfta en del av intäkterna till 20 procents skatt. Men också för att man efter 66 år fyllda har ett större jobbskatteavdrag på den lön man tar ut ur företaget och lägre arbetsgivaravgifter. Om det nya förslaget träder i kraft minskar dessa fördelar och vi kommer återigen att se ett större sparande i tjänstepensioner.

RK: Företagare med sparat lågbeskattat utrymme och utdelningsbara medel kommer sannolikt att under året lyfta större utdelningar. Därefter kommer det att vara mer intressant för dessa att spara och placera bolagets kassa istället. För oss spelar det inte så stor roll, vi kan hjälpa våra kunder med placeringar vare sig kapitalet finns i bolaget eller på ägarens privata konton.

Vilka är de största riskerna ni ser hos de fåmansföretag ni träffar?

JK: Att företagaren blir allvarligt sjuk och arbetsoförmögen under lång tid. Det kan vara ett oerhört hårt slag ekonomiskt utan rätt försäkringslösningar, både ”här och nu” och på längre sikt. Det är exempelvis ovanligt, när jag kartlägger försäkringsskyddet, att företagaren har försäkrat sina utdelningsinkomster.

RK: Som fåmansföretagare kan man bygga upp sin förmögenhet i tre påsar. En pengapåse i bolaget, en pengapåse privat som skattat kapital samt ett kapital som outtagen lön, det vill säga pensionskapital (pengapåse som pension). En av de större riskerna jag ser är att man som företagare gör skillnad på hur de olika pengapåsarna förvaltas. Oftast saknas en överblick och en övergripande förvaltningsstrategi, vilket konkret innebär att man till exempel tar dubbla risker eller för låga risker alternativt tar risker i fel påse. De olika påsarna är ju fortfarande ens surt förvärvade pengar som man har byggt upp. Den enda skillnaden är att de ligger i olika skattemiljöer.

Slutligen, om ni skulle ge varsitt råd till fåmansföretagare, vad skulle det vara?

JK: Det måste nästan bli två. Se över möjligheten att försäkra dina utdelningsinkomster. Ta höjd för att du kommer leva ett långt liv – och kunna njuta av det.

RK: Räntan är obefintlig idag men vi har fortfarande inflation. Om du som företagare har ett långsiktigt överskott i bolagets kassa bör du fundera på att investera delar av det kapitalet. Även med låg risk kan vi hitta någon procents avkastning och något är oftast bättre än inget, särskilt om det rör sig om stora belopp.