Mars 2013: Marknadsöversikt

All time high i USA trots budgetnedskärningar

Den amerikanska börsens Dow Jones-index har slagit rekord flera dagar i rad i början av mars. Detta trots att de amerikanska politikerna inte kunde komma överens om att förhindra de automatiska budgetneddragningar från 1 mars som går undet benämningen sequester. Åtskilliga marknadsbedömare ställer sig nu frågan hur länge de amerikanska börserna kan fortsätta gå uppåt.

I Europa har det italienska valet slutat med ett parlamentariskt dödläge vilket ökar risken för ytterligare ett nyval och försvårar det nödvändiga reformarbetet i italien. Valresultatet betraktas som ett mardrömsresultat för EMU och den europeiska återhämtningen.

Överlag har världens börser börjat året mycket starkt med undantag av vissa tillväxtmarknader. Den svenska börsen fortsatte stiga i februari och hade vid månadsskiftet gått upp drygt 9 procent under året.

Marknadsöversikt

Sverige har numer deflation efter att inflationen i årstakt sjönk till minus 0,2 procent i februari enligt Statistiska Centralbyrån. Siffran är den lägsta i Sverige sedan slutet av 2009. Lägre boräntor bidrog till att dra ner inflationen, med effekterna av ränteförändringar borträknade var inflationstakten 0,9 procent.

Svenska ekonomiska data har visat upp en splittrad bild under senare tid. En positiv överraskning var BNP-siffran för det fjärde kvartalet 2012 som visade en tillväxt på 1,4 procent vilket var avsevärt bättre än marknadens förväntningar. För den svenska industrin går det dock väsentligt tyngre just nu med sjunkande siffror för både produktion och orderingång i början av året.

För arbetsmarknaden i Sverige tycks läget nu ljusna något. Arbetsförmedlingen har reviderat upp sina tidigare prognoser och sysselsättningen förväntas nu ligga mer eller mindre still under en period för att därefter åter vända uppåt. Fortfarande är dock arbetslöshetssiffror i närheten av 8 procent en historiskt hög nivå.

Europa hade en svag tillväxt under det sista kvartalet 2012 med recession i många av EMU-länderna. Euroområdets samlade BNP sjönk med 0,9 procent i årstakt och allra sämst gick det för italien med en minskning av BNP med 2,7 procent i årstakt.

Det italienska valet slutade i politiskt kaos efter att missnöjespolitikern Beppo Grillo firat stora triumfer. Risken för nyval inom några månader är överhängande och det fortsatta ekonomiska reformarbetet i Italien lär därmed gå i stå framöver. Italien har dessutom drabbats av sänkta kreditbetyg efter valet och arbetslösheten är den högsta sedan jämförbar statistik började föras 1992. För eurozonen är det italienska valresutatet dåliga nyheter eftersom det sannolikt fördröjer den ekonomiska återhämtningen i Europa. Italien är eurozonens tredje största ekonomi efter Tyskland och Frankrike.

De två största euroländerna visar upp skilda kurvor just nu. I Tyskland har inköpscheferna visat sig vara oväntat optimistiska och ekonomin tycks vara på väg uppåt även om BNP-siffrorna i slutet av förra året var svaga. I Frankrike däremot fortsätter ekonomin att försämras. Franska staten har tvingats meddela att man inte kommer lyckas hålla målet att reducera underskottet i statsbudgeten till 3 procent under 2013. Med den svaga utvecklingen i Frankrike och den politiska oredan i Italien är risken överhängande för ökad oro på de finansiella marknaderna i Europa.

USA:s politiker misslyckades med att lösa frågan om de automatiska budgetnedskärningarna som trädde i kraft från 1 mars. President Obama tvingades därmed beordra utgiftssänkningar på 85 miljarder dollar vilket i slutändan kan leda till 750 000 färre jobb i USA och 0,5 procent lägre BNP enligt regeringen. Nedskärningarna kommer dock att ske gradvis och en eventuell politisk uppgörelse i slutet av mars skulle kunna begränsa effekterna på ekonomin avsevärt. Marknaden tog emot beskedet om nedskärningar med en axelryckning.

Den amerikanska ekonomin visar dock tecken på stabil återhämtning efter att mycket av den ekonomiska statistiken överträffat förväntningarna på sistone. Inte minst gäller det arbetslösheten som har sjunkit till den lägsta nivån sedan slutet av 2008.

Ett orosmoment för den amerikanska ekonomin är vad som händer om centralbanken Federal Reserve slutar med sina stödköp av statsobligationer. Flera av Federal Reserves ledamöter har uttryckt oro över stödköpen i ett offentliggjort protokoll vilket har tolkats som att centralbanken kan komma att avbryta sina åtgärder tidigare än vad som tidigare har varit förväntat.

Asien är starkt beroende av Kina där nu inflationen är uppe i 3,2 procent och stålproduktionen har noterat nya rekordnivåer under februari. För 2013 har den kinesiska regeringen ett tillväxtmål på 7,5 procent. Priserna på bostadsmarknaden i Kina fortsätter att stiga och regeringen börjar nu oroa sig för en bubbla. Myndigheterna överväger  olika åtgärder för att kyla av bostadsmarknaden vilket kan dämpa den ekonomiska tillväxten i landet något.

Den japanska regeringen har sjösatt stora stimulanspaket för att bryta den ekonomiska kräftgången i landet med negativ handelsbalans under de senaste två åren. Stödåtgärderna tillsammans med en svagare yen verkar nu få effekt på den japanska exporten som åter visar bättre tillväxt. Japan är dock fortsatt starkt beroende av att efterfrågan i omvärlden ökar framöver.

Tillväxtmarknader i östra Europa har i flera fall goda utsikter just nu. I Ryssland sker ett reformarbete som syftar till att göra det enklare att göra affärer i landet. Rysslands inträde i världshandelsorganisationen WTO driver också på utvecklingen i rätt riktning. Även om många är fortsatt skeptiska till den demokratiska utvecklingen i landet så har Ryssland just nu låg arbetslöshet och man har också goda möjligheter att dra nytta av den starka tillväxten i Kina.

När man talar om krisen i de sydeuropeiska länderna och behovet av reformer och nedskärningar bör man komma ihåg att de baltiska staterna redan har genomfört ett liknande ekonomiskt stålbad för några år sedan. Åtgärderna genomfördes utan den sociala oro som uppstått i medelhavsländerna och har också gett önskat resultat. Både Lettland och Litauen siktar på att införa euron som valuta under de närmaste åren och Estland har gjort det sedan tidigare. Estland har dessutom den lägsta statsskulden i Europa. Samtliga baltländer har genomfört en imponerande återhämtning sedan 2008.

Vid frågor, var god maila mmanalys@maxm.se eller ring på telefon 08-613 02 00.

Utgiven av Max Matthiessen Värdepapper AB.