Trump möter motstånd i kongressen

Mars månad har inneburit ett momentumtapp för amerikanska aktier, medan tillväxtmarknaderna har utvecklats desto starkare, drivet av nedgången i den amerikanska dollarn. Även europeiska aktier har gått relativt starkt med stöd av en fortsatt stabil makroutveckling. Svenska aktier har utvecklats marginellt positivt under månaden. Det är inte bara den amerikanska aktiemarknaden som tappat momentum, utan även president Trump har stött på motstånd i kongressen med följd att de sektorer som tidigare ridit på valutfallet har tagit ett steg tillbaka. Amerikanska småbolag uttryckt i termer av Russell 2000 har, allt sedan årsskiftet, haft en sidledes rörelse men har under mars varit tiltad mot den negativa sidan.

På räntesidan har vi haft ett visst tryck uppåt med periodvis hög volatilitet under mars, men sett över månaden är ändå uppgången marginell. Centralbankerna har återigen påverkat marknadsutvecklingen. Såväl ECB som Federal Reserve höll räntemöte under mars. Federal Reserve valde att höja räntan ännu en gång, vilket var fullt inprisat i marknaderna. Men tonläget från den amerikanska centralbanken var dock mer duvaktigt än väntat, vilket snarare satt press nedåt på såväl räntan som dollarn. ECB lät å andra sidan styrräntan ligga still och hade omvänt en mer hökaktigt framtoning. Mario Draghi poängterade att styrräntan inte kommer att bli lägre men att centralbanken kan tänka sig att glida på inflationsmålet något. Inflationen har generellt sett stärkts under senare tid i såväl Europa som USA.

Råvaror hade en svag månad generellt, där oljepriset stod ut på den negativa sidan drivet av högre lagerstatistik i USA. Fallen har dock dämpats något av den svagare dollarn under månaden, vilket generellt sett gynnar majoriteten av råvarorna.

Värderingen på amerikanska aktier mätt i framåtblickande P/E-tal befinner sig på historiskt höga nivåer, vilket i kombination med tapp i momentum har fått flertalet strateger att prata om en eventuellt kommande korrektion för aktier. Underliggande makroutveckling är fortsatt stark, vilket tillsammans med de positiva vinstestimatrevideringarna bör mildra eventuella fall. Det kommande franska presidentvalet har också potential att skapa volatilitet i marknaderna där nedsidan vid en Le Pen-seger bör vara större än vid ett omvänt utfall. Det historiska mönstret på börsen talar även för en lugnare period efter att utdelningsperioden är avklarad under våren.

Uppgifter om avkastning, ekonomiska nyckeltal med mera avser uppgifter per 28 mars.

Sverige – Inflationen (KPIF) på 2 procent i februari

Konsumentprisindex (KPI) för februari gav ljusare besked till Riksbanken. Inflationstakten (KPI) ökade från 1,4 till 1,8 procent medan den underliggande inflationen (KPIF) steg från 1,6 till 2,0 procent. KPIF exklusive energi steg dock marginellt från 1,2 till 1,3 procent, vilket indikerar att inflationstrycket är fortsatt lågt även om KPIF nådde upp till inflationsmålet på 2 procent. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på -0,5 procent vid årets första räntebesked, efter att de avslutade föregående år med att utöka stödköpen av obligationer med 30 miljarder kronor. Enligt Riksbankens senaste prognos förväntas reporäntan ligga kvar kring nuvarande nivå fram till mitten av 2018 och först 2019 väntas räntan stiga över nollstrecket. Samtliga ledamöter röstade för att hålla styrräntan oförändrad men enligt protokollet fanns det olika åsikter om utformningen av räntebanan. Martin Flodén och Henry Ohlsson ansåg att räntebanan angav en för hög chans för ytterligare räntesänkningar. I dagsläget indikerar räntebanan en sannolikhet på 60 procent för ytterligare en sänkning på 10 baspunkter. Riksbankchefen Stefan Ingves sade tidigare i mars, efter att den starka KPI-siffran släppts, att han tror att inflationen kommer att röra sig sidledes ett tag innan den väntas stiga. Riksbankens makroprognoser från mötet i februari pekar mot att inflationstakten (KPI) uppgår till 1,6 procent under 2017, 2,1 procent under 2018 och 2,9 procent för 2019.

Under det fjärde kvartalet växte svensk ekonomi 2,3 procent i årstakt. Tillväxten för det tredje kvartalet reviderades dock ned från 2,8 till 2,4 procent. För helåret 2016 slutade tillväxten på 3,3 procent, att jämföra med 2,6 och 4,1 procent för 2014 och 2015. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 5,9 procent under helåret och investeringar i byggnader och anläggningar bidrog mest till ökningen. Totalt drog bruttoinvesteringarna upp BNP-utvecklingen med 1,4 procentenheter. Hushållens konsumtion bidrog med 1,0 procentenheter medan offentlig konsumtion höjde BNP med 0,8 procentenheter. Lagerinvesteringarna ökade BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter. Sammantaget var exportnettot i det närmaste oförändrat jämfört med 2015, under det fjärde kvartalet drev dock exporten tillväxten. Riksbankens senaste prognoser pekar mot att ekonomin växer 2,5 respektive 2,2 procent för 2017 och 2018. I slutet av mars var Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 upp drygt 4,1 procent, under 2016 steg indexet 4,9 procent. Sedan årsskiftet har den 10-åriga marknadsräntan stigit från 0,55 till 0,64 procent. Det föregående året inleddes med lägre räntor med bottennoteringar kring Brexit-omröstningen. Framåt hösten vände dock räntorna uppåt. Sedan årsskiftet har den svenska kronan, i termer av valutakursindexet KIX, stärkts drygt 0,53 procent.

USA – Fortsätter att skruva upp räntan

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjde styrräntan från 0,50-0,75 till 0,75-1,00 procent tidigare i mars. Om man ser tillbaka ett par veckor väntade sig inte marknaden en räntehöjning förrän i juni. Dagarna innan räntebeskedet skiftade dock förväntningarna mot bakgrund av en rad hökaktiga kommentarer från centralbankens ledamöter samtidigt som inflations- och arbetsmarknadssifforna har närmat sig målet. PCE-index (som är Feds favorit-inflationsindikator) steg till 1,9 procent under januari, strax under målet på 2 procent, medan kärn-PCE låg stilla på 1,7 procent. Sysselsättningen ökade med 235 000 nya arbeten i februari och arbetslösheten sjönk marginellt från 4,8 till 4,7 procent. Många aktörer på marknaden hade räknat med att Federal Reserve också skulle skruva upp prognoserna för kommande räntehöjningar, vilket inte skedde. Medianprognosen för den så kallade ”dot ploten”, som visar de enskilda medlemmarnas förväntningar för styrräntan, var oförändrad på 1,4 procent för 2017 och 2,1 procent för 2018. Prognosen för 2019 höjdes dock marginellt från 2,9 till 3,0 procent. Marknadens prissättning pekar mot att Federal Reserve avvaktar vid mötet i maj medan en höjning i juni ser mer trolig ut. Centralbanken avslutade föregående år med den andra räntehöjningen på ett decennium, då styrräntan höjdes från 0,25-0,50 till 0,50-0,75 procent.

Chefen för Federal Reserve Janet Yellen är dock inte helt nöjd med tillväxten i ekonomin. Enligt Yellen har BNP-utvecklingen varit något av en besvikelse de senaste åren. Den har visserligen varit starkare än i EU men efter finanskrisen har den årliga tillväxten inte nått över 3 procent. Under det fjärde kvartalet växte ekonomin 1,9 procent, att jämföra med 3,5 procent för det tredje kvartalet. Under helåret 2016 ökade BNP 1,6 procent efter en tillväxt på 2,4 respektive 2,6 procent för 2014 och 2015. Atlanta Feds prognosmodell indikerar att tillväxten saktar in till 1,0 procent under det första kvartalet. Federal Reserves senaste prognos pekar mot att ekonomin växer 2,1 procent för både 2017 och 2018.

I övrigt fortsätter Trump-administrationen att sätta agendan. Marknaden börjar dock tappa tålamodet när det kommer till utlovade skattesänkningar och infrastruktursatsningar som lyfte börsen efter valet. Presidenten lyckades inte samla en majoritet i representanthuset för en ersättning av Obamacare, trots att det republikanska partiet kontrollerar huset med en marginal på drygt tjugo mandat. Trump har sagt att han direkt kommer att gå vidare till skattesänkningar men sjukvårdsomröstningen var onekligen ett stort nederlag, vilket sänker förväntningarna för övriga reformer. De senaste dagarna har det varit röda siffror på New York-börsen men sedan årsskiftet är MSCI USA upp 5,86 procent i dollartermer. I svenska kronor är uppgången endast 2,29 procent, på grund av att dollarn försvagats något efter årsskiftet. Om det är tunt med önskvärda nyheter är det desto fler av icke önskvärda. Presidenten fortsätter att skapa skandaler och rökridåer med sin Twitter-politik. Nu senast med påståendet om att hans föregångare beordrat avlyssning av honom under kampanjen, vilket det inte finns några bevis för enligt de ansvariga myndigheterna. Trumps protektionistiska budskap ”America first” har också ökat spänningarna i relationerna med omvärlden. Samtidigt som presidenten har dragit tillbaka delar av de klimatregleringar som infördes av Obama. I mitten av mars löpte även uppskovet för det federala skuldtaket ut. Om den amerikanska kongressen inte lyfter taket eller återinför ett uppskov förväntas staten bli illikvid framåt hösten, enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Finansministern Steven Mnuchin har i ett brev uppmanat kongressledarna att höja taket så snart som möjligt. Även om presidentadministrationen och kongressen kontrolleras av det republikanska partiet är prioriteringarna inte helt jämkade mellan de olika maktcentrumen, vilket tydligt visade sig under sjukvårdsdebatten. En konflikt är därmed inte helt utesluten.

Europa – Liberalismen vann över populismen i vårens inledande EU-val

I januari hoppade inflationstakten upp från 1,1 till 1,8 procent i Eurozonen och i februari steg inflationen till 2,0 procent. Uppgången drevs av högre energipriser medan kärninflationen (exkl. energi) steg något försiktigare från 1,1 till 1,2 procent. Rensat ytterligare för mat, alkohol och tobak var inflationen oförändrad på 0,9 procent. Givet den låga kärninflationen väntas ECB fortsatt bedriva en expansiv penningpolitik även om ”headline”-siffran nått målet på 2 procent, för första gången på fyra år. I början av mars cirkulerade dock medieuppgifter om att vissa ledamöter vill se en uppjustering av räntan innan stödköpsprogrammet löper ut i december. Centralbanken ECB:s prognos pekar mot en inflationstakt på 1,7 procent för 2017 och 1,6 procent för 2018. ECB höll styrräntan och stödköpen oförändrade vid mötet tidigare i mars. Den europeiska centralbanken avslutade det föregående året med att skjuta fram slutpunkten för stödköpsprogrammet från mars till december 2017. Omfattningen av stödköpen kommer dock att trappas ned från 80 till 60 miljarder euro per månad från och med april. I samband med marsmötet reviderades prognoserna för inflationen och BNP uppåt, i jämförelse med den senaste prognosen från december. Under det fjärde kvartalet växte Eurozonens ekonomi 1,7 procent, att jämföra med 1,8 procent för det tredje kvartalet. Tillväxten för helåret 2016 slutade på 1,7 procent, något svagare än föregående års tillväxt på 2,0 procent. Under 2017 förväntas ekonomin växa 1,8 procent enligt ECB:s beräkningar följt av 1,7 procent för 2018. Centralbankschefen Mario Draghi betonade dock att de höjda utsikterna för inflationen och tillväxten bygger på en fortsatt mjuk penningpolitik. I slutet av mars var MSCI-index för Europa upp drygt 4,34 procent i svenska kronor sedan årsskiftet medan aktieindexet för Eurozonen stigit 5,34 procent.

Den politiska utvecklingen inom den europeiska unionen ligger fortsatt högt upp på agendan mot bakgrund av den senaste tidens växande EU-skepticism och de populistiska strömningarna som tilltog under det föregående året. Förutom gamla oroshärdar så som Grekland och Brexit är det kommande val i Frankrike och Tyskland som är i fokus. Tidigare i mars gick det holländska parlamentsvalet av stapeln. Regeringspartiet VVD gick segrande ur valet, med 33 av 150 mandat. Det högerpopulistiska partiet PVV ökade mindre än väntat (från 15 till 20 mandat) medan socialdemokraterna var valets stora förlorare (från 38 till 9 mandat). Även om de etablerade partierna backade betecknades utfallet, av bedömare och media, som ett baksteg för populismen. I slutet av april väntar den första rundan av det franska presidentvalet. Marine Le Pen, ledaren för det EU-skeptiska och högerpopulistiska partiet Front National, ser ut att kunna bli en av slutkandidaterna i presidentvalets andra runda. Under sensommaren 2017 är det även schemalagt för val till det tyska parlamentet. Nu under våren startar även Brexit-processen på riktigt. Tidigare i veckan aktiverade Theresa May artikel 50 i Lissabonföredraget och nu inleds de formella förhandlingarna. Parterna har två år på sig att förhandla fram skilsmässoavtalet samtidigt som Storbritannien måste teckna nya handelsavtal. Under förhandlingstiden omfattas Storbritannien fortsatt av europeiska lagar och förordningar. Än så länge har valutgången inte satt särskilt djupa spår i ekonomin. Under det fjärde kvartalet växte Storbritanniens BNP 2,0 procent drivet av tjänstesektorn. De senaste 16 kvartalen har Storbritanniens tillväxt ökat och sviten har inte brutits under de senaste två kvartalen sedan Brexit-omröstningen, bilden kan dock bli en annan när de faktiska förändringarna är på plats. I samband med aktiveringen av Brexit har även Skottland återigen tagit upp frågan om självständighet, vilket kan försvåra processen ytterligare.

Japan – Amerikansk protektionism hotar tillväxten

Tillväxten i japansk ekonomi under fjärde kvartalet reviderades upp från 1,0 till 1,2 procent, vid den senaste beräkningen. Det var det fjärde kvartalet i rad med positiv tillväxt, vilket inte har skett på tre år. Tillväxten har i första hand drivits av export medan den inhemska konsumtionen varit svag. Mot bakgrund av det är Trump-administrationens mantra ”America first” ett orosmoment. USA är Japans näst största handelspartner, efter Kina. Japan har även det näst största handelsöverskottet mot USA. I Trumps mening är det ”orättvist” och han inledde sin presidentperiod med att avbryta förhandlingarna kring det asiatiska handelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP). Japans premiärminister Shinzo Abe var dock en av de första utländska ledarna att träffa Trump under formella former. Finansministern Tao Aso, som var med på mötet i Washington, sade att det kan komma att ta lite tid att hitta formerna för det bilaterala ekonomiska samarbetet med USA. Japanska företag har även anpassat sig till Trumps budskap att tillgång till den amerikanska marknaden är villkorat av satsningar och investeringar i USA. Samtidigt är Japan en viktig partner i regionen, mot bakgrund av den ökade osäkerheten kring Nordkoreas missiltest och det allt mer spända läget i det Sydkinesiska havet. Efter G20-mötet tidigare i mars lyfte även Abe fram att ett frihandelsavtal med EU närmar sig.

Japan har dragits med låg inflation och svag tillväxt under en längre period, trots att Bank of Japan har kört tryckpressarna på högvarv. Under sommaren 2016 tillsatte även regeringen finanspolitiska stimulanser. I januari steg kärninflationen över nollstrecket, för den första gången sedan december 2015, från -0,2 till 0,1 procent. Det är dock en bra bit kvar till målet på 2 procent. Bank of Japan behöll styrräntan på -0,1 procent vid mötet i mars och centralbanken lämnade även målet med stödköpsprogrammet (10-årsräntan kring 0 procent) oförändrat. Bank of Japans prognoser pekar mot att inflationen når målet kring april nästa år men konstaterade samtidigt att inflationsförväntningarna har försvagats, då momentum för prisbildning inte är tillräckligt stark och att riskerna finns på nedsidan. Inflationen har fått stöd av högre oljepriser och en valutaförsvagning sedan det amerikanska valet medan det inhemska trycket varit svagare. Sedan årsskiftet fram till slutet av mars har den japanska aktiemarknaden, i termer av MSCI Japan, stigit drygt 3,25 procent i svenska kronor.

Tillväxt – Kina skruvar ned tillväxtmålet

Under det föregående årets sista kvartal föll BNP 2,5 procent i Brasilien. Det var det elfte kvartalet i rad som ekonomin backade. Under helåret 2016 sjönk BNP 3,6 procent, att jämföra med en negativ tillväxt på 3,8 procent för 2015. Den internationella valutafonden IMF:s prognoser pekar mot att tillväxten landar strax över nollan under innevarande år. Återhämtningen får stöd av något mjukare penningpolitik. I oktober sänkte centralbanken styrräntan för första gången på fyra år och sedan dess har räntan sänkts ytterligare tre gånger. Efter februarimötet ligger styrräntan på 12,25 procent att jämföra med 14,25 procent innan oktober. Under det senaste året har inflationen dämpats mot bakgrund av en starkare valuta och svagare efterfrågan. Den senaste siffran visade en inflationstakt på 4,76 procent för februari 2017, ned från nivåer över 10 procent vid årsskiftet 2015/2016. I januari sjönk inflationstakten ned till centralbankens toleransnivå (4,5% +/- 2%) för första gången på nästan två år. Att inflationen ytterligare närmade sig målet i februari indikerar att fler räntesänkningar kan komma. Högre råvarupriser lyfte aktiemarknaden (MSCI Brazil) drygt 80 procent under 2016. Samtidigt var det ett politiskt skakigt år som kulminerade i att presidenten Dilma Rousseff tvingades bort från sitt ämbete. Parlamentet beslutade att ställa presidenten inför riksrätt efter skandaler som involverar det statligt kontrollerade oljebolaget Petrobras. Efterträdaren Michel Termer betraktas som något mer företagsvänlig av marknaden. Samtidigt ser inte härvan kring Petrobras ut att vara överspelad än. I mitten av mars ansökte riksåklagaren om tillåtelse, från högsta domstolen, att öppna utredningar för 83 olika politiker. Sedan årsskiftet är MSCI Brazil upp drygt 7,53 procent.

ANM: nivåer över/under 50 enheter indikerar att aktiviteten i ekonomin ökar/minkar.

Den ryska ekonomin tycktes vända den nedåtgående trenden under slutet av 2016. Tillväxten för helåret 2016 slutade på -0,2 procent, vilket var starkare än väntat. Det ryska finansdepartementet hade räknat med en nedgång på -0,6 procent. I samband med att siffran för 2016 släpptes reviderades även tillväxten för 2015 upp från -3,7 till -2,8 procent. Uppgången drevs av råvaruindustrin och tillverkningssektorn medan konsumentinriktade sektorer så som hotellnäringen och detaljhandeln backade. IMF:s prognoser spår något mer positiva tider följande år med en förväntad BNP-tillväxt på 1,1 procent under 2017 efter en period med recession mot bakgrund av lägre oljepriser och ekonomiska sanktioner. Den ryska centralbanken överraskade med en sänkning av styrräntan från 10,00 till 9,75 procent tidigare i mars och indikerade samtidigt att det kan bli aktuellt med ytterligare sänkningar den närmaste tiden. Åtgärden infördes mot bakgrund av att rubeln stigit till den högsta nivån på två år, vilket tryckt ned inflationen närmare målet på 4 procent. Under 2016 rusade den ryska aktiemarknaden, likt Brasiliens, med stöd av högre råvarupriser. Sedan årsskiftet har dock MSCI Russia backat 6,93 procent. Förhållandet med omvärlden är spänt och den politiska osäkerheten är hög, mot bakgrund av ingripanden i Ukraina och störningarna av det amerikanska presidentvalet. Trump-administrationens uttalanden om NATO:s roll i Europa spär på osäkerheten ytterligare kring Östersjöregionen. Samtidigt har det kommit varningssignaler från europeiskt håll angående risken för ryska påverkansoperationer inför kommande val i Frankrike och Tyskland.

Under det föregående årets sista tre månader växte Indiens ekonomi 7,0 procent i årstakt, att jämföra med 7,3 procent för det tredje kvartalet. Medelprognosen pekade mot en kraftigare inbromsning mot bakgrund av att regeringen bytt ut sedlar med höga valörer i november, en åtgärd riktad mot att minska den svarta ekonomin. En rad månatliga tillväxtindikatorer föll under november och december, vilket kan peka mot att BNP-siffran kan komma att revideras nedåt. Den senaste perioden har dock Indien imponerat i jämförelse med råvarutunga tillväxtekonomier som Brasilien och Ryssland men även Kina. Under 2015 gick landet om Kina i tillväxttakt med en BNP-tillväxt på 7,6 procent. Enligt OECD:s beräkningar förväntas ekonomin öka med i genomsnitt 7,3 procent under perioden 2016 till 2020. Under 2016 sänktes styrräntan från 6,5 till 6,25 procent och under årets första möte lämnades räntan oförändrad. Sedan slutet av 2014 har räntan sänkts från nivåer kring 8 procent. I februari steg inflationstakten till 3,65 procent, från rekordlåga 3,17 procent i januari. I mitten av 2016 toppade inflationen på nivåer över 6 procent. Under det föregående året inledde regeringen en rad åtgärder för att modernisera företagsklimatet och förenkla den tungrodda byråkratin genom att ersätta systemet med regionala skatter, tullar och avgifter med en standardiserad moms. I jämförelse med mer råvarudrivna tillväxtekonomier såg Indiens aktiemarknader mer modesta uppångar kring 7,5 procent under 2016. Sedan årsskiftet har MSCI India dock ökat 12,09 procent.

Kinas ekonomi växte 6,8 procent under det fjärde kvartalet 2016, vilket var något starkare än förväntade 6,7 procent som ekonomin växte under årets tre föregående kvartal. För helåret 2016 slutade dock tillväxten på 6,7 procent, vilket är den svagaste utvecklingen på 26 år men inte helt oväntat ligger mitt i det spann på en tillväxt mellan 6,5 till 7,0 procent som den kinesiska staten satt som målsättning i början av året. I början på mars indikerade Premiärminister Li Keqiang att tillväxtmålet kommer att sänkas från det tidigare spannet till ”kring” 6,5 procent. Tillväxten har saktat in under de senaste åren mot bakgrund av svagare global tillväxt samtidigt som Kina är inne i ett skifte från fokus på export till inhemsk konsumtion. Under helåret 2015 ökade BNP 6,9 procent att jämföra med 7,3 procent för 2014. IMFs senaste rapport över den kinesiska ekonomin pekar mot att ekonomin fortsätter inbromsningen. Tillväxten förväntas uppgå till 6,5 procent 2017 och 6,0 procent för 2018 mot bakgrund av mindre investeringar och en svagare global efterfrågan samtidigt som risken för utflöden ökat. Samtidigt har den geopolitiska osäkerheten ökat i regionen efter att Nordkorea utfört ytterligare missiltest. Ett annat orosmoment är hot om handelskrig. Den nytillträdda amerikanska presidenten har sagt att Kina är ”stormästare” i valutamanipulation. I valrörelsen anklagade Trump Kina för att hålla yuanen svag mot dollarn för att, enligt honom, kunna ”stjäla” amerikanska industrijobb och han lovade att höja tullarna på kinesiska varor. Om så blir fallet kan Kina komma att slå tillbaka genom att försvaga valutan ytterligare. Ett handelskrig skulle förmodligen slå mot realekonomin men frågan är om Trump kommer att förverkliga sina löften eller om han nöjer sig med att hålla på detta hot för att förhandla fram ett förmånligare handelsavtal. Ett annat område för konflikt länderna emellan är inställningen till klimatfrågan. Trump har ställt sig skeptisk till Parisavtalet och vill dra tillbaka klimatregleringar. I Kina ligger dock frågan högre på agendan och tidigare under året presenterade ledningen åtgärder för att få ”himlen blå” igen och minska utsläpp och avgaser. Sedan årsskiftet har MSCI China ökat 10,32 procent i svenska kronor.

Bostadspriser

Bostadspriserna fortsatte uppåt under februari. HOX-index för Sverige ökade med 1,2 procent. Bostadsrättspriserna steg 1,1 procent medan villapriserna klättrade 1,2 procent. På tolv månaders sikt har priserna i riket som helhet ökat 8,6 procent. Prisuppgången har skett, med stöd av låga räntor, trots att Finansinspektionen slutligen införde amorteringskrav den 1 juni. I början av 2017 varnade OECD för riskerna med de senaste årens kraftiga prisstegring.

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos Bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.