Sällan bra med korta pensionsuttag

KRÖNIKA. Att ta ut tjänstepensionen på fem år är sällan en bra affär, av flera skäl. Men det finns några tillfällen då korta uttag kan löna sig för den enskilde. För samhällsekonomin är det dock en sämre affär.

Trenden går mot allt fler tidsbegränsade tjänstepensioner men orsaken till att vi tar ut på kortare tid varierar. Johannes Hagen vid nationalekonomiska institutionen på Uppsala Universitet har i en forskarrapport för SNS visat på att personer som går i pension tidigt eller som har sämre hälsa i högre utsträckning väljer tidsbegränsade uttag. De med höga inkomster väljer däremot oftare livslånga uttag.

Problemet är, enligt Hagens forskning, att många inte är medvetna om vilka val de har gjort. Det bekräftas också av pensionsbolagen som får ta emot samtal från människor som undrar varför en pension plötsligt har försvunnit. Att de kryssade i för ett femårigt uttag har de helt glömt bort…

Att personer med sämre hälsa tar ut pensioner på kortare tid är helt naturligt. Varför spara för en framtid som kanske inte finns? Men att de som väljer att gå i pension tidigt också väljer att i högre utsträckning ha tidsbegränsade uttag är inte lika självklart att förstå. En förklaring kan vara att det är ett sätt att behålla samma standard som tidigare. Men samtidigt ökar det risken för en betydligt sämre ekonomi högre upp i åren. En annan förklaring kan vara att möjligheten att ta ut på kort tid är orsaken till att lämna arbetsmarknaden tidigare.

SPF Senioren har i en färsk undersökning räknat på vilka som kan tjäna på att ta ut sina pensioner på kortare tid och kommit fram till att de allra flesta förlorar på det med hänsyn till bland annat skatter, bidrag och värdeutveckling. Men låginkomsttagare, som varit statligt eller kommunalt anställd, kan tjäna på det. Förklaringen är bostadstillägget. Med en lägre pension efter det femåriga uttaget blir bostadstillägget högre de resterande åren.

Högre bidrag under många år blir en kostnad för statskassan samtidigt som dessa personer också kan ta del av lägre avgifter för kommunal service och därmed även öka kommunernas kostnader.

Alecta, som förvaltar en stor del av ITP-pensionerna, har sett hur tidsbestämda uttag ökat. Som mest var det tre av tio pensioner. De allra flesta som väljer tidsbestämt uttag väljer fem år men på senare tid har det blivit en större andel som tar ut på tio år, cirka 32 procent, och på 20 år, ungefär 6 procent.

20 år kan vara en klok strategi för män. Det är nästan livsvarigt men ändå tidsbestämt. De numera könsneutrala livslängdsantagandena innebär att män, som statistiskt lever något kortare, får mindre per år. Genom att välja ett visst antal års uttag, som 20 år, påverkas inte mannen av kvinnors längre livslängd.

Den som har det gott ställt kan givetvis ta ut på kortare tid och placera pengarna med möjlighet till högre avkastning. Men att tro att det finns placeringar med lika låg risk och som ger bättre avkastning är naivt och när rådet ges till den med låg pension tangerar det lurendrejeri.

Alla som arbetar med pensioner kan göra en stor insats i att berätta och måla upp hur livet efter arbetslivet kan se ut. Hur länge vi lever, hur friska de allra flesta av oss kommer att vara, hur farligt det kan vara att förlita sig på bidrag i framtiden och hur mycket skönare det kan vara att ha ungefär lika mycket att röra sig med under alla åren. Även om behoven förändras är det inte säkert att det innebär att vi behöver mindre pengar ju äldre vi blir.

Annika Creutzer

Ekonomijournalist, nationalekonom och folkbildare. Medverkar ofta i medierna, bland annat som privatekonomisk expert i P1:s Plånboken.