INTERVJUN. I en tid av ökad digital stress och ständig uppkoppling blir regelbunden motion allt viktigare. Max Matthiessens vd och koncernchef Christoffer Folkebo möter Anders Hansen, hjärnspecialisten med ett tydligt budskap: Konditionsträning gör inte bara gott för kroppen – den bör till stor del kunna ersätta psykofarmaka.
Christoffer Folkebo: Hur kommer det sig att du började fokusera på de här frågorna?
Anders Hansen: Tillsammans med Carl-Johan Sundberg, professor på Karolinska Institutet, såg jag hur det presenterades ofattbara data när det gällde fysisk aktivitet och hur den påverkar allting positivt – sjukdomsrisker, välbefinnande och inte minst hjärnan. Vi insåg att fysisk rörlighet var en universalmedicin för det mesta. Därför skrev vi boken Hälsa på recept, en typ av bok som inte fanns. Tricket för oss var att koka ned all den gedigna fakta som fanns och sedan förklara det på ett enkelt sätt. Ett naturligt nästa steg var att skriva Hjärnstark som bara handlar om hjärnan eftersom det är det jag är specialist på.
Christoffer: Vad är det du vill åstadkomma med ditt budskap?
Anders: Eftersom jag har följt forskningen så länge tyckte jag att det var paradoxalt att den här grundläggande medicinen för huvudet bagatelliserades. Men också att synen i min bransch är att allt går att lösa genom att ta en tablett. Den synen vill jag förändra. Jag menar inte att psykofarmaka inte gör nytta, för det gör den och den kan vara livsavgörande för många människor. I dag äter nästan en miljon svenskar antidepressiva och det tror jag är tecken på att vår tilltro till tabletter är för stor. Det har visat sig att konditionsträning kan vara lika effektivt som antidepressiva medel vid mild och medelsvår depression. Fysisk aktivitet får delar av hjärnan att växa och minnescentrat att bli större. Det är en biologisk behandling av hjärnan precis som psykoterapi.
Christoffer: Är inte risken att man bara når de redan frälsta med det här budskapet?
Anders: Man måste få bort att det inte handlar om sport eller prestation utan om att få huvudet och kroppen att fungera. Genom att förklara det utifrån ett evolutionära perspektiv förvandlas det till sunt förnuft. Det är ett gigantiskt medicinskt problem att 5 miljoner människor per år dör på grund av fysisk inaktivitet. Och med fysisk inaktivitet menas att inte röra på sig 30 minuter per dag.
Christoffer: Hur gör man då för att få människor att omsätta det här i handling?
Anders: Jag tror att det bästa sättet är genom kunskap! Att förklara på ett sätt så att människor förstår varför vi är lata av naturen och att göra det utan pekpinnar. Vi har haft ett underskott av kalorier under nästan hela vår utveckling och det är därför kaloririk mat smakar så bra. I en kalorifattig värld har det varit en överlevnadsfördel. Plus att man skulle hushålla på krafterna. Den mekanismen fungerade bra för tjugotusen år sedan men inte i dagens samhälle.
Christoffer: Vi har det bättre rent ekonomiskt och materiellt än vad vi någonsin haft tidigare. Men kopplingen till lycka verkar nästan vara negativ. Vad tänker du om det?
Anders: Användningen av antidepressiva medel har gått upp och ungdomar mår sämre i dag än för 10–20 år sedan, visar undersökningar. För dem som har en sårbarhet inför hög stress tror jag att vår digitala livsstil, med ständig uppkoppling och jämförelser med andra, är skadlig och skapar en otrolig stress. Vi sitter med telefonen sent på kvällen och får svårt att komma ned i varv, vilket resulterar i sömnproblem och så vidare.
Christoffer: Klarar hjärnan hur mycket stress som helst?
Anders: Hjärnan är plastisk, det vill säga föränderlig. För de flesta är ökad stress inget problem, men det finns de som är extra känsliga för hög stress under lång tid och med “lång tid” menar jag månader och år. De sover sämre och stressen kan i värsta fall resultera i depressioner. Jag tror på telefonfria zoner och att stänga av mobiltelefonen ett par timmar varje kväll.
Christoffer: Har du n.gon grundidé om arbetsgivarens kontra samhällets ansvar när det gäller psykisk ohälsa?
Anders: Jag anser att det främst är individen själv som bär ansvaret. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det inte solklart att låta anställda träna på arbetstid. Sjukfrånvaron sjunker och människor blir mer produktiva men samtidigt brukar träning på arbetstid leda till att de som redan tränar gör det på arbetstid medan de som inte tränar annars struntar i det. Tricket är att få dem som inte gör någonting att göra lite. En del arbetsgivare har prövat piska i stället för morot och löneavdrag för dem som inte rör på sig, men det tror jag är helt fel.
Christoffer: Vi blir allt äldre. Hur gamla tror du att vi kan bli om 20–30 år?
Anders: En del har sagt att det kommer att finnas människor som kan bli 200 år men jag tror inte det. Se hur 120-åringar ser ut. Systemet packar ihop, vartenda organ börjar svikta och biologiskt tar vi slut. Däremot kommer vi att se många som blir 100.
Christoffer: Du är psykiatriker och träffar patienter på Sophiahemmet samtidigt som du brinner för något större. Varför har du valt att ta de här svängarna?
Anders: Jag har alltid gillat vetenskap och medicin. Som läkare kan jag värdera vad som är bra forskning och det använder jag mig av när jag skriver. Många rapporter och undersökningar vilar på bristfällig vetenskaplig grund och det är svårt för allmänheten att värdera dem.
Christoffer: Vad händer härnäst?
Anders: Det kommer en tredje bok i september. Temat är hemligt men det handlar om hjärnan.
ANDERS HANSEN
- Född 1974 och uppvuxen i Stockholm.
- Överläkare, psykiatriker och författare.
- Läkarutbildning på Karolinska i Stockholm och civilekonomutbildning från Handelshögskolan i Stockholm.
- Har skrivit för bland annat Dagens Industri och Läkartidningen.
- Författare till boken Hälsa på recept tillsammans med Carl Johan Sundberg, 2014. Hans andra bok Hjärnstark utkom sommaren 2016 och handlar om den positiva påverkan som fysisk aktivitet har på hjärnan.
TEXT: TOVE HEDMAN
FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM