Starkt halvår för riskfyllda tillgångar

Placeringsutsikter juni 2017

Årets första sex månader har generellt inneburit en stark utveckling för riskfyllda tillgångar där en överlag gynnsam makroutveckling och positiva vinstestimatrevideringar har drivit på uppgångarna. En minskad politisk risk i framför allt Europa har också bidragit på uppsidan. Den globala ekonomiska utvecklingen fortsätter alltjämt att gå åt rätt håll om än att inkommande statistik sedan någon månad tillbaka inte överraskat positivt i samma grad som tidigare. Den amerikanska ekonomin var först att tippa över i termer av överraskningsindex och under senare tid har även ledande makroindikatorer i Europa följt samma utveckling.  I kombination med en flackning av räntekurvan har detta inneburit ett mer avvaktande marknadsklimat generellt under senare tid. Aktiemarknaderna och räntemarknaderna har divergerat tydligt, där optimismen som präglat aktieinvesterare inte delas av räntekollektivet och där den tidigare förväntade ränteuppgången helt har uteblivit. I både USA och Sverige har tioårsräntan fallit sedan årsskiftet, medan den i Tyskland har stigit något.

En svagare amerikansk dollar kombinerat med en stabilare råvaruutveckling har generellt sett gynnat tillväxtmarknaderna under året, även om oljeprisets mer volatila utveckling på nedsidan de senaste veckorna har lett till ett mer avvaktande investerarkollektiv kortsiktigt. Den förhållandevis stabila utvecklingen i den kinesiska ekonomin eller avsaknaden av negativa överraskningar har också bidragit till att gjuta mod i tillväxtmarknaderna generellt under första halvåret. Flödesmässigt har europeiska aktier varit de stora vinnarna, medan amerikanska fonder sett stora utflöden men där passiva ETF:er alltjämt attraherar kapital. Den amerikanska marknaden har också präglats av att det endast har varit ett fåtal aktier som har drivit på utvecklingen på uppsidan nämligen de så kallade FAAMG-aktierna, Facebook, Apple, Amazon, Microsoft och Google. Dessa aktier representerar endast 13 procent av indexet S&P 500, men 40 procent av uppgången i år. Under juni månad skakade dock teknologisektorn till utan uppenbar anledning utöver en hög värdering, men har sedan dess återhämtat sig då tillväxten alltjämt attraherar investerare.

Centralbanksmässigt har amerikanska Federal Reserve fortsatt sin sedan tidigare annonserade åtstramning där höjning av styrräntan nu kommer att följas av en planerad bantning av bankens balansräkning, vilket bedömare anser motsvarar en räntesänkning. Även om Fed levererar enligt marknadens förväntningar så delas inte centralbankens längre utblick av investerarna som inte prisar in antalet kommande höjningar i samma utsträckning. Fed räknar med en ränta om 3 procent vid mitten av 2019, medan marknaden prissätter en ränta om 1,7 procent vid motsvarande tidpunkt. Den europeiska centralbanken ECB behåller alltjämt stimulanserna även om tonläget hos Mario Draghi har dragit mer åt det hökaktiga hållet drivet av en stabil återhämtning samt ett tryck uppåt på inflationen. Detsamma gäller Bank of England även om de nu startade Brexit-förhandlingarna kommer att vara avgörande för utvecklingen i ekonomin framöver.

Nu väntar en rapportsäsong där fortsatt positiva vinstestimatrevideringar krävs för att driva riskfyllda tillgångar vidare och för att motivera dagens generellt sett höga värderingar. Samtidigt är alternativen till aktier få i dagsläget, vilket i kombination med de alltjämt låga räntorna ger stöd på nedsidan. Vi har sedan en tid tillbaka haft en mer avvaktande inställning till aktier baserat på avtagande momentum på uppsidan som en följd av vikande makro och där vi snarare förväntat oss en sidledes marknad. Stockholmsbörsen i termer av OMXS30 är i skrivande stund oförändrad sedan april. Vi vill se bekräftelse från bolagen att den tidigare positiva vändningen är uthållig och att företagens bild därmed också kan få realiseras i en mer fördelaktig makroutveckling framöver. I termer av regioner fortsätter vi att hålla en övervikt i europeiska aktier där vi ser attraktivare värderingar, fortsatta stimulanser från ECB och en vidare återhämtning för ekonomin kombinerat med lägre politisk risk som drivande faktorer. Även om flockbeteende kan vara oroande så är det stärkande att allt fler investerare allokerar till regionen i tron om bättre avkastningsmöjligheter framöver. Vi håller vidare en undervikt i amerikanska aktier av motsatta argument samt att den sittande administrationen än så länge inte införlivat löften om skatte- och infrastruktursatsningar och har stora problem att driva igenom en ny hälsovårdsreform. Den momentumökning i ekonomin som man utlovat ser ut att utebli än så länge. Även om den underliggande ekonomin taktar på i rätt riktning så innebär höga värderingar, avsaknaden av bredd i uppgången samt den extremlåga nivån på volatilitetsindex en tydlig bräcklighet i marknaden generellt. Vi föredrar också Asien och tillväxtmarknaderna där tillväxtpotential, ekonomisk stabilitet och värderingshänseende är drivande argument.

Månadens makroekonomiska utveckling för respektive marknad analyseras vidare nedan, men här är några av huvudpunkterna.

  • Sverige
    • Svagare BNP-tillväxt än väntat under Q1
    • Finansinspektionen föreslår utökade amorteringskrav för de högst belånade
  • Europa
    • Regeringen May förlorade majoriteten inför Brexit-förhandlingarna medan Macrons nystartade parti säkrade kontrollen i det franska parlamentet
    • Något mindre duvaktig ton från ECB
  • USA
    • Federal Reserve höjde styrräntan i juni
    • IMF sänker tillväxtprognosen
    • Trump lämnar Parisavtalet
  • Japan
    • BNP-tillväxten reviderades ned för Q1
  • Tillväxtmarknaderna
    • Brasiliens BNP-tillväxt klättrar över nollstrecket
    • Tillväxten saktade in i Indien
    • Kinesisk PMI under 50-strecket
    • MSCI inkluderar kinesiska A-aktier i globalt tillväxtmarknadsindex

Uppgifter om avkastning, ekonomiska nyckeltal med mera avser uppgifter per 28 juni.

Sverige – Svagare tillväxt än väntat under det första kvartalet

Under det första kvartalet växte svensk ekonomi 0,4 procent i kvartalstakt och 2,2 procent i årstakt, vilket var svagare än medelprognosen. Riksbankens förväntningar pekade mot en tillväxt på 0,8 respektive 2,8 procent i kvartals-/årstakt under årets tre första månader. Tjänsteexporten föll 4,3 procent i jämförelse med föregående kvartal och stod för den största överraskningen på nedsidan, tillsammans med svagare offentlig konsumtion. Tillväxten för det tredje kvartalet reviderades även ned från 2,3 till 2,1 procent, mot bakgrund av lägre offentlig konsumtion och fasta investeringar. För helåret 2016 slutade tillväxten på 3,2 procent, att jämföra med 2,6 och 4,1 procent för 2014 respektive 2015. Riksbankens prognos för helåret pekar mot en BNP-tillväxt på 2,8 och 2,3 procent för 2017 respektive 2018.

För Riksbanken är det dock fortsatt inflationen som är i fokus. I maj sjönk inflationstakten (KPI) från 1,9 till 1,7 procent medan den underliggande inflationen (KPIF) backade något från 2,0 till 1,9 procent och ligger därmed strax under inflationsmålet. KPIF exklusive energi var oförändrad på 1,6 procent. Utfallet för maj månad var något starkare än vad både Riksbanken och marknaden väntat. I april vände KPI uppåt efter den svaga siffran i mars på 1,3 procent medan KPIF steg från 1,5 procent och prickade inflationsmålet. I juni steg inflationsförväntningarna något i jämförelse med föregående kvartal, enligt Prosperas enkät. På ett och två års sikt ligger inflationsförväntningarna på 1,7 (1,6) respektive 2,0 (1,8) procent och på fem års sikt ligger förväntningarna på 2,1 (2,0) procent.

Vid det senaste mötet i slutet av april överraskade Riksbanken med ytterligare stimulanser. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på -0,5 procent men utökade stödköpen med 15 miljarder kronor. Riksbanken avslutade det föregående året med att utöka stödköpen av obligationer med 30 miljarder kronor. Riksbanken sänkte även prognosen för reporäntan vid aprilmötet. Beslutet grundar sig på bedömningen att det kommer ta längre tid att nå inflationsmålet och att avtalen som slutits på arbetsmarknaden antyder att kostnadstrycket kommer att stiga långsammare än tidigare väntat. Samtidigt som direktionen angav att den politiska och ekonomiska osäkerheten i omvärlden är fortsatt stor. Enligt Riksbankens senaste prognos förväntas reporäntan ligga kvar kring nuvarande nivå fram till mitten av 2018 och räntan förväntas inte stiga över nollstrecket förrän hösten 2019. Sammanfattningsvis var räntebeskedet oväntat duvaktigt då marknaden väntade sig ett mellanmöte utan betydande förändringar. Cecilia Singsley, Henry Ohlsson och Martin Flodén reserverade sig mot stödköpen och Stefan Ingves var tvungen att använda sin utslagsröst för att få igenom beslutet. Reservanterna hänvisade i huvudsak till att de befintliga penningpolitiska stimulanserna är tillräckliga. Direktionen var dock enig bakom beslutet att skjuta fram förväntningarna för kommande räntehöjningar.

Nästa räntebesked presenteras den 4 juli, konsensus pekar mot att Riksbanken avvaktar vid mötet mot bakgrund av det något starkare inflationsutfallet. Vid det därefter nästkommande mötet i september väntas Riksbanken börja tillämpa de föreslagna förändringarna av det penningpolitiska ramverket. Direktionen vill byta målvariabeln för inflationsmålet från KPI till KPIF med fast ränta och planerar även att återinföra ett variationsband på +/- 1 procent. Förslaget var i linje med marknadens förväntningar och kom inte som någon större överraskning, eftersom Riksbanken under en längre tid utgått från KPIF i det operativa arbetet då KPI direkt påverkas av förändringar av reporäntan. En annan fråga som lär diskuteras under hösten är vem som kommer att efterträda den nuvarande riksbankchefen Stefan Ingves, efter att hans förordnande löper ut i början av 2018.

I slutet av juni var Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 upp drygt 7,5 procent sedan årsskiftet. Under 2016 steg indexet 4,9 procent. Per den 28 juni låg den 10-åriga marknadsräntan på 0,55 procent, mer eller mindre samma nivå som vid årsskiftet. I mitten av maj noterades räntan över 0,75 procent. Det föregående året inleddes med lägre räntor med bottennoteringar kring Brexit-omröstningen. Framåt hösten vände dock räntorna uppåt. Sedan årsskiftet har den svenska kronan, i termer av valutakursindexet KIX, försvagats drygt 0,26 procent.

Bostadsmarknaden

Mellan april och maj månad planade bostadspriserna ut. I riket som helhet sjönk priserna 0,1 procent, enligt HOX-index. Bostadsrätterna backade 0,2 procent medan villapriserna sjönk 0,1 procent. I Stockholmsregionen är priserna för bostadsrätterna även mer eller mindre oförändrade på tre månaders sikt. På ett år har bostadsrätterna dock stigit 7,4 procent i Stockholm och 9,3 procent för riket som helhet medan Göteborg och Malmö sett ökningar på 15,3 respektive 17,7 procent. Sett från ett längre perspektiv är prisuppgången ännu större, vilket oroar Finansinspektionen (FI). Tidigare i juni meddelade FI att de går vidare med sitt förslag om en skärpning av amorteringskravet för hushåll med högre skuldsättning. Förslaget innebär att de hushåll vars belåning överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera ytterligare 1 procentenhet utöver det redan befintliga amorteringskravet. Enligt nuvarande regelverk måste den som tar lån på över 70 procent av bostadens värde amortera 2 procent av lånet per år medan lån med en belåning under 70 men över 50 procent måste amorteras med 1 procent per år.

USA – IMF sänker tillväxtprognosen

Federal Reserve höjde styrräntan från 0,75-1,00 till 1,00-1,25 procent vid mötet i juni. Utfallet var i linje med marknadens förväntningar som pekade mot en hög sannolikhet för en räntehöjning, trots att den senaste jobbsiffran var svagare än väntat samtidigt som inflationen har tappat i styrka. Det var den andra räntehöjningen under 2017 efter att Federal Reserve återupptog räntehöjningscykeln vid slutet av 2016 och höjde styrräntan, som tidigare legat oförändrad kring 0,25-0,50 procent sedan slutet av 2015. Centralbanken angav även att man senare i år avser att inleda en nedtrappning av obligationsportföljen, som byggdes upp under det tidigare stödköpsprogrammet som löpte mellan 2008 och 2014.

Federal Reserve utformar penningpolitiken från ett kombinerat arbetslöshets- och inflationsmål. Enligt den senaste jobbrapporten ökade sysselsättningen med 138 000 jobb i maj, att jämföra med konsensusprognosen (enligt Reuters enkät) på 185 000. Den redan svaga siffran för mars revideras även ned från 79 000 till 50 000 medan aprilsiffran sänktes från 211 000 till 174 000. Arbetslösheten sjönk dock från 4,4 till 4,3 procent i maj mot bakgrund av lägre deltagande på arbetsmarknaden.

Federal Reserves favoritinflationsmått PCE-index sjönk från 1,9 till 1,7 procent i årstakt i april medan kärninflationen (ex. mat och energi) sjönk från 1,6 till 1,5 procent. Den andra inflationsindikatorn (KPI-index) föll från 1,9 till 1,7 procent i kärntermer under maj månad. I samband med junimötet sänkte centralbanken inflationsprognosen för 2017 från 1,9 till 1,7 procent medan prognoserna för 2018 och 2019 hölls oförändrade på 2,0 procent. Prognosen för styrräntan var i stort sett oförändrad på 1,4 procent för 2017 och 2,1 procent respektive 2,9 procent för 2018 och 2019. Det indikerar att ytterligare en räntehöjning kan vara att vänta innan årsskiftet. Marknadens prissättning pekar i nuläget mot att centralbanken avvaktar nästkommande möten, medan en höjning kring årsskiftet ses som något mer sannolikt.

Tillväxten för det första kvartalet räknades upp från 0,7 till 1,4 procent i årstakt, från den första till sista beräkningen. Under helåret 2016 ökade BNP 1,6 procent efter en tillväxt på 2,4 och 2,6 procent för 2014 respektive 2015. IMF sänkte tidigare i juni sin tillväxtprognos för den amerikanska ekonomin till 2,1 procent för både innevarande och nästkommande år, att jämföra med aprilprognosen som pekade mot en tillväxt på 2,3 procent för 2017 och 2,5 procent för 2018. Nedrevidering sker mot bakgrund av osäkerheter vad gäller genomförandet av Trump-administrationens expansiva reformagenda. IMF har helt enkelt rensat sin prognos från flera av de antaganden som förväntades öka tillväxten (bland annat skattereformerna) och räknar istället med att finanspolitiken förblir oförändrad. Vita husets egen prognos bygger på att tillväxten stiger till 3 procent per år, vilket många bedömare anser är orealistiskt.

Även om Trump står för osäkerhet och stängda gränser, välkomnade marknaden presidenten med öppna armar efter valet mot bakgrund av löften om sänkta företagsskatter, infrastruktursatsningar och regellättnader. Efter det första misslyckade försöket med att ersätta Obamacare och det hafsigt framtagna utkastet för skattereformer tonades dock förväntningarna ned. Det ökade fokuset på Vita husets kopplingar till Rysslands-utredningen har även lett till att många investerare är oroliga över att republikanernas skattereformer och infrastruktursatsningar kommer att skjutas på framtiden. Kongressen har röstat igenom ett förslag för en ersättning av Obamacare men det senaste budet från de republikanska ledarna i senaten är att de skjuter på sin omröstning till efter nationaldagsfirandet den 4 juli, då flera inom de egna leden har motsatt sig delar av lagförslaget. Enligt kongresshusets budgetavdelning beräknas drygt 22 miljoner fler amerikaner vara oförsäkrade per 2026 om det nuvarande lagförslaget skulle klubbas igenom.

Tidigare under våren meddelade även Donald Trump att han avser att lämna Parisavtalet, som har som mål att hålla den globala temperaturförändringen under 2 procent. Drygt 200 länder har skrivit under avtalet och USA kommer därmed att placera sig i en relativt liten och obskyr grupp av länder som står utanför, samtidigt som USA är en av världens största utsläppsbovar. Barack Obama sade i ett uttalande att Trump ”förkastar framtiden” och den föregående presidenten uppmanade även företag, städer och regioner att kliva fram och ta ansvar för klimatfrågan. I vanlig ordning sade Trump att han är öppen för att senare omförhandla avtalet, om USA enligt hans mening kan få en bättre ”deal”.

Sedan presidentvalet i november har de amerikanska aktiemarknaderna stigit över 15 procent (i lokal valuta) mot bakgrund av Trumps vallöften om skattereformer, infrastruktursatsningar och regellättnader. Som nämnts ovan har dock Vita huset inte lyckats leverera mycket än så läge. Den senaste tiden har IT-sektorn, som utvecklats starkt sedan årsskiftet, varit under press mot bakgrund av höga värderingar samtidigt som investerare hämtar hem vinster och skiftar till andra sektorer. Sedan årsskiftet är MSCI USA upp drygt 10 procent i dollartermer. I svenska kronor är uppgången endast 3,8 procent, på grund av att dollarn försvagats något efter årsskiftet.

Eurozonen – Något mindre duvaktig ton från ECB

Den europeiska centralbanken ECB lämnade, i linje med förväntningarna, styrräntan oförändrad på 0,0 procent vid räntebeskedet i början på juni. I policydokumentet trappades dock den duvaktiga tonen ned något, vilket också var väntat. Direktionen angav att styrräntan förväntas ”to remain at present levels for an extended period”, att jämföra med den föregående formuleringen som löd ”at present levels or lower”. Stödköpen lämnades även oförändrade och ECB angav att de är redo att förlänga tidsfristen för programmet om så krävs. Centralbanken avslutade det föregående året med att skjuta fram slutpunkten för stödköpsprogrammet från mars till december 2017. Omfattningen av stödköpen har dock trappats ned från 80 till 60 miljarder euro per månad sedan inledningen av april.

Under presskonferensen sade centralbankschefen Mario Draghi att Eurozonens ekonomi tagit fart – samma dag reviderades även tillväxten för det första kvartalet upp från 1,7 till 1,9 procent i årstakt – och han sade även att riskerna är balanserade. ECB höjde tillväxtprognosen till 1,9 (1,8) procent för 2017, 1,8 (1,7) procent för 2018 och 1,7 (1,6) procent för 2019. Den internationella valutafonden IMF:s prognos ligger något lägre med en förväntad tillväxt på 1,7 respektive 1,6 procent för 2017 och 2018. Som ovan nämnts växte ekonomin 1,9 procent under årets första tre månader, att jämföra med 1,8 procent för det tredje och fjärde kvartalet 2016. Tillväxten för helåret 2016 slutade på 1,7 procent, något svagare än föregående års tillväxt på 2,0 procent.

ECB reviderade dock ned prognosen för inflationen. Under de senaste månaderna har inflationen rört sig relativt ryckigt upp och ned från målet på 2 procent. Från december till januari steg inflationstakten från 1,1 till 1,8 procent. I februari nådde inflationen målet på 2 procent för att sedan falla tillbaka till 1,5 procent i mars. I april steg inflationstakten återigen mot 2 procent med stöd av högre priser på transporter, paketresor och uppvärmningsolja. I maj föll inflationen sedan åter nedåt, från 1,9 till 1,4 procent. Kärninflationen (ex. energi, mat, alkohol och tobak) sjönk från 1,2 till 0,9 procent i maj. ECB förväntar sig att inflationen landar på 1,5 (1,7) procent för 2017, 1,3 (1,6) procent för 2018 och 1,6 (1,7) procent för 2019.

I juni fortsatte den europeiska valcirkusen med parlamentsval i både Storbritannien och Frankrike. Det sittande Tory-partiet förlorade majoriteten i det brittiska underhuset men klängde sig fast vid makten i minoritetsställning (317 av 650 mandat) med stöd av det nordirländska partiet DUP (10 mandat). Utfallet utmålades av brittiska medier som en katastrof för premiärministern Theresa May, som utlyste nyvalet tidigare i vår för att stärka sitt personliga mandat och partiets majoritet i parlamentet. Den stora frågan är såklart hur resultatet kommer att påverka Brexit-förhandlingarna, givet att regeringen May regerar på en tunn och bräcklig majoritet. Regeringens förhandlingsläge har försvagats och utsikterna för en ”mjuk” Brexit ser något ljusare ut. Premiärministern har dock surrat sig vid masten och fortsatt på kursen som gällde innan valet, det vill säga att det är en ”hård” Brexit som gäller. De formella förhandlingarna inleddes i Bryssel efter valet. Storbritanniens Brexit-minister och EU:s chefsförhandlare kom överens om att förhandlingarna fram till och med oktober ska fokusera på medborgarnas rättigheter, det ekonomiska skilsmässoavtalet, nordirländska gränsen och andra separationsfrågor. När villkoren för separationen är förhandlad kommer den framtida relationen och eventuella frihandelsavtal att diskuteras.

Emmanuel Macrons rörelse La république en marche säkrade en majoritet i den andra och avgörande rundan till det franska parlamentet. Presidentens relativt nystartade parti fick tillsammans med allianspartiet 350 av 577 mandat. Valdeltagandet var dock rekordlåga 44 procent. De etablerade partierna var valets stora förlorare och störst nederlag drabbade socialistpartiet som tappade drygt 200 mandat. Opinionsundersökningarna indikerade dock en ännu bredare segermarginal för Macron innan valet.

Från marknadens synpunkt är det framförallt valet till den tyska förbundsdagen, i slutet av september, som är i fokus. Angela Merkel har suttit som förbundskansler sedan slutet av 2005 men opinionsundersökningarna indikerar ändå en ledning för hennes parti CDU. Samtidigt har det socialdemokratiska partiet gått starkt framåt i undersökningarna under den senaste tiden, efter att Martin Schulz (fd. talman i Europarlamentet) tog över partiledarposten. I det regionala valet i Nordrhein-Westfalen, som är Tysklands mest folkrika stat, vann CDU 32 procent av rösterna följt av socialdemokraterna med 31 procent, vilket av många bedömare ses som något av en temperaturmätare inför valet senare i höst. Utifrån opinionsundersökningarna ser stödet för det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland ut att ha minskat något de senaste månaderna, vars nationalistiska politik står i skarp kontrast till Merkels ”öppna gränser”-politik.

Vad gäller övriga orosmoln har det lättat något på flera fronter, i alla fall på kort sikt. Tidigare i juni enades Eurogruppens finansministrar om ett nödlån till Grekland omfattande 8,5 miljarder euro. Grekland behöver pengarna för att kunna möta lånbetalningar i juli. Euroländerna sköt dock fram frågan om skuldlättnader till nästa år. Den italienska regeringen meddelade även tidigare i juni att de är redo att tillföra 17 miljarder euro till de krisade bankerna Venento Banca och Banca Popolare di Vicenza. Situationen inom den italienska banksektorn har legat som en våt filt över marknaden under en längre period. Initiativet har dock inte välkomnats med öppna armar inom alla delar av den europeiska unionen, då det bryter mot principen att de är investerarna och inte skattebetalarna som ska bära bördan inom eurosamarbetet.

Tidigare i veckan steg euron till den högsta nivån sedan årsskiftet mot dollarn, efter att marknaden tolkade ECB-chefen Mario Draghis kommentarer som något mer hökaktiga vad gäller framtiden för centralbankens stödköpsprogram. Samtidigt sade Draghi att ECB måste agera med eftertänksamhet och gradvis anpassa stimulanserna i takt med den ekonomiska återhämtningen, vilket representanter från centralbanken även betonade senare för att dämpa marknadens reaktion. I slutet av juni var MSCI-index för Europa upp drygt 10,32 procent i svenska kronor sedan årsskiftet medan aktieindexet för Eurozonen har stigit 12,32 procent. Förhoppningarna är högt ställda för europeiska aktier, efter år av relativt svag utveckling. Detta har lett till att många investerare ser värderingarna som attraktiva i jämförelse med andra utvecklade regioner.

Japan – Tillväxten för det första kvartalet reviderades ned

Den japanska BNP-tillväxten för det första kvartalet reviderades ned i samband med den senaste beräkningen. Tillväxten sänktes till 1,0 procent (i uppräknad årstakt), att jämföra med den tidigare siffran som pekade mot en tillväxttakt på 2,2 procent. Minskade lager av olja och andra råvaror låg bakom nedrevideringen. Samtidigt låg tillväxten kvar över nollstrecket med god marginal. Det var det femte kvartalet i rad med positiv tillväxt, en svit som Japan inte lyckats prestera på över ett decennium. IMF:s senaste prognos pekar mot att ekonomin växer 1,2 procent under 2017 och 0,6 procent under 2018.

Den japanska ekonomin har gynnats av förmånliga valutakurser och det är exporten som har lett tillväxten. Från det perspektivet är Trump-administrationens policy ”America first” ett orosmoment, då Japan är en av USA:s största handelspartnerns. Trump inledde sin ämbetsperiod med att avbryta förhandlingarna kring det asiatiska handelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) och han har tidigare pekat ut handelsöverskottet mot Japan som ett problem. I mitten av april träffades dock bägge ländernas handelsministrar för ett församtal om ett nytt bilateralt frihandelsavtal, vilket efterföljdes av samtal mellan Japans vice premiärminister och USA:s vice president. Tidsrymden för ett potentiellt nytt avtal är okänt. Framförallt är det inom jordbruks- och biltillverkningssektorerna som tvistefrågan förväntas ligga länderna emellan. Företrädare från den japanska regeringen har även sagt att de vill fortsätta med förhandlingarna kring TPP, utan Washington, samtidigt som man hoppas att USA slutligen ska komma tillbaka till förhandlingsbordet. Samtidigt är Japan även en viktig partner för USA i Stillahavsregionen ur en rad andra perspektiv mot bakgrund av den ökade osäkerheten kring Nordkoreas missiltest och det allt mer spända läget i det Sydkinesiska havet.

Kärninflationen (ex. färsk mat) steg från 0,2 till 0,3 procent i april. Inflationen klättrade över nollstrecket efter årsskiftet men ligger fortsatt kvar på låga nivåer, en bra bit under målet på 2 procent och likt tillväxten är trycket svagt när det kommer till inhemska faktorer. Arbetslösheten var oförändrad på 2,8 procent i april, vilket är den lägsta nivån sedan juni 1994. Arbetslösheten har emellertid legat på låga nivåer under en längre tid och det verkar än så länge inte givit något större avtryck på prisbildningen och aktiviteten i ekonomin. I samband med räntebeskedet tidigare i juni höjde dock Bank of Japan prognosen för den inhemska konsumtionen. Centralbanken pekade även mot en fortsatt tillväxt i tillväxtekonomierna, vilket kan stödja den exportdrivna japanska ekonomin. Bank of Japan behöll styrräntan på -0,1 procent vid mötet och centralbanken lämnade även målet med stödköpsprogrammet (10-årsräntan kring 0 procent) oförändrat.

Sedan årsskiftet fram till slutet av juni har den japanska aktiemarknaden, i termer av MSCI Japan, stigit drygt 4,16 procent i svenska kronor.

Tillväxtmarknader – Tillväxten klättrar över nollstrecket i Brasilien, MSCI inkluderar kinesiska fastlandsaktier i Emerging Markets-index

ANM: nivåer över/under 50 enheter indikerar att aktiviteten i ekonomin ökar/minskar

Under det första kvartalet klättrade tillväxten i Brasiliens ekonomi över nollstrecket, efter en längre period av kräftgång. I jämförelse med föregående kvartal steg tillväxten 1,0 procent, det var den första gången på två år som ekonomin växte. Uppgången fick fart av en ovanligt god skörd av majs och sojabönor samtidigt som lagerinventeringarna ökade, effekter många bedömare anser inte kommer hålla i sig samtidigt som andra delar av ekonomin fortsatt presterar svagt. Brasilien är efter USA världens största producent av soja. I årstakt var det dock fortsatt röda siffror, för det tolfte kvartalet i rad. I jämförelse med samma kvartal föregående år backade tillväxten -0,4 procent, upp från -2,5 procent föregående kvartal. Under helåret 2016 sjönk BNP 3,6 procent, vilket var i linje med utvecklingen under 2015. Den internationella valutafonden IMF:s senaste prognos indikerar dock ljusare tider framöver med en förväntad tillväxt strax över nollan under 2017 och 1,7 procent under 2018.

Återhämtningen väntas få stöd av en mjukare penningpolitik, som en följd av att inflationen har närmat sig målet. De senaste nio månaderna har inflationen fallit och i maj sjönk inflationstakten från 4,1 till 3,6 procent, ned från nivåer över 10 procent vid årsskiftet 2015/2016. I januari sjönk inflationstakten till centralbankens toleransnivå (4,5% +/- 2%) för första gången på nästan två år. I oktober sänkte centralbanken styrräntan för första gången på fyra år och sedan dess har räntan sänkts ytterligare sex gånger. Efter majmötet ligger styrräntan på 10,25 procent att jämföra med 14,25 procent innan oktober.

Högre råvarupriser lyfte den brasilianska aktiemarknaden drygt 80 procent under 2016. Samtidigt var det ett politiskt skakigt år som kulminerade i att presidenten Dilma Rousseff tvingades bort från sitt ämbete. Parlamentet beslutade att ställa presidenten inför riksrätt efter skandaler som involverar det statligt kontrollerade oljebolaget Petrobras. Efterträdaren Michel Temer betraktas som något mer företagsvänlig av marknaden. Samtidigt ser inte härvan kring Petrobras ut att vara överspelad ännu. I mitten av april godkände högsta domstolen en formell utredning av 74 politiker, varav 8 är ministrar i regeringen. I mitten av maj rapporterade även media att president Temer misstänks ha givit sitt medgivande till att muta den före detta talmannen för att motverka att han vittnar i samband med korruptionsutredningen. Efter att uppgifterna kring presidenten läckte föll São Paulo-börsen nästan 9 procent och raderade ut hela vinsten sedan årsskiftet. I slutet av juni väckte riksåklagaren även åtal mot presidenten i högsta domstolen. I enlighet med konstitutionen ska nu parlamentet rösta om presidenten ska utredas av domstolen eller inte. De senaste månaderna har även oljepriset fallit till de nivåer som rådde innan oljekartellen OPEC införde produktionsbegränsningar. I svenska kronor är MSCI Brazil ned drygt 3,91 procent sedan årsskiftet.

Under det första kvartalet växte Rysslands ekonomi 0,5 procent i årstakt. Under det föregående årets sista kvartal klättrade tillväxten över nollstrecket, efter sju kvartal med negativ tillväxt. Tillväxten för helåret 2016 slutade på -0,2 procent, vilket var starkare än väntat. Det ryska finansdepartementet hade räknat med en nedgång på -0,6 procent. I samband med att siffran för 2016 släpptes reviderades även tillväxten för 2015 upp från -3,7 till -2,8 procent. Den starkare tillväxten drevs av råvaruindustrin och tillverkningssektorn medan konsumentinriktade sektorer så som hotellnäringen och detaljhandeln backade. IMF räknar med att den positivare trenden fortsätter i Ryssland under de kommande åren, efter en period med recession mot bakgrund av lägre oljepriser och ekonomiska sanktioner. Valutafonden reviderade upp prognoserna något i april. Tillväxten väntas sluta på 1,4 procent för både 2017 och 2018.

Tidigare i juni sänkte den ryska centralbanken styrräntan från 9,25 till 9,00 procent. Centralbanken indikerade även att det kan bli aktuellt med ytterligare räntesänkningar under den andra halvan av året. De senaste månaderna har inflationen trendat nedåt och närmat sig målet på 4 procent. I maj var inflationstakten oförändrad på 4,1 procent.

På den politiska arenan är läget dock fortfarande ansträngt. Förhållandet med omvärlden är spänt och den politiska osäkerheten är hög, mot bakgrund av ingripanden i Ukraina och störningarna av det amerikanska presidentvalet. Tidigare i juni sköt USA ned ett syriskt stridsplan, varefter Ryssland bröt alla militära samarbeten med USA. De två länderna stödjer två olika fraktioner i konflikten med olika slutmål.

Under 2016 rusade den ryska aktiemarknaden, likt Brasiliens, med stöd av högre råvarupriser. Sedan årsskiftet har dock MSCI Russia backat 18,85 procent i svenska kronor.

Under det första kvartalet saktade tillväxten i Indiens ekonomi in från 7,0 till 6,1 procent, den svagaste tillväxten sedan det sista kvartalet 2014. Inbromsningen kan ses mot bakgrund av lägre konsumtion bland hushållen samtidigt som investeringarna minskade efter att regeringen i november bytte ut 86 procent av de kontanta medlen i cirkulation. Myndigheterna meddelade i november att de två sedlarna med högst valör (500 och 1000 rupies) skulle fasas ut, en åtgärd som var riktad mot att begränsa den svarta ekonomin.

Under 2016 inledde regeringen även en rad åtgärder för att modernisera företagsklimatet och förenkla den tungrodda byråkratin genom att ersätta systemet med regionala skatter, tullar och avgifter med en standardiserad moms.

Tillväxten för det brutna helåret 2016/2017 slutade på 7,1 procent att jämföra med 8,0 procent föregående år. De senaste åren har tillväxten i ekonomin imponerat I jämförelse med råvarutunga tillväxtekonomier som Brasilien och Ryssland men även Kina. Under 2015 gick landet om Kina i tillväxttakt med en BNP-tillväxt på 7,6 procent. IMF räknar med att Indiens ekonomi växer 7,2 respektive 7,7 procent för 2017 och 2018.

Indiens centralbank sänkte styrräntan från 6,5 till 6,25 procent i oktober 2016 men har sedan dess lämnat räntan oförändrad. Sedan slutet av 2014 har räntan sänkts från nivåer kring 8 procent. Vid mötet i juni sänkte centralbanken inflationsprognosen. I maj sjönk inflationen från 3,0 till 2,2 procent. I mitten av 2016 toppade inflationen på nivåer över 6 procent och från 2012 till 2017 låg medelinflationen strax över 7 procent.

I jämförelse med de råvarudrivna tillväxtekonomierna såg Indiens aktiemarknader mer modesta uppgångar kring 7,5 procent under 2016. Sedan årsskiftet har MSCI India dock ökat 13,23 procent i svenska kronor.

Kinesisk ekonomi inledde årets första kvartal med en tillväxt på 6,9 procent, vilket var något bättre än vad marknaden hade väntat sig och det var det starkaste kvartalet sedan tredje kvartalet 2015. För helåret 2016 slutade tillväxten på 6,7 procent, vilket är den svagaste utvecklingen på 26 år. Inte helt oväntat ligger den mitt i det spann på en tillväxt mellan 6,5 till 7,0 procent som den kinesiska staten satte som målsättning för 2016. I början av mars indikerade premiärminister Li Keqiang att tillväxtmålet sänks till ”kring” 6,5 procent för 2017. Tillväxten har saktat in under de senaste åren mot bakgrund av svagare global tillväxt. Under helåret 2015 ökade BNP 6,9 procent att jämföra med 7,3 procent för 2014. IMF skruvade upp förväntningarna något för Kina i sin senaste prognos. Förväntningarna för 2017 har reviderats upp 0,4 procentenheter från oktoberprognosen och även 2018 har justerats upp med 0,2 procentenheter. Upprevideringen gjordes mot bakgrund av starkare än förväntad tillväxt för 2016, offentliga investeringar och finanspolitiska åtgärder. IMF:s prognos pekar dock fortsatt mot att inbromsningen fortsätter med en förväntad tillväxt på 6,6 och 6,2 procent för 2017 respektive 2018.

I maj sjönk Caixin PMI under 50-strecket för den första gången sedan juni 2016, vilket indikerar att aktiviteten i ekonomin minskar. Den kinesiska statens officiella PMI-indikator för tillverkningsindustrin var dock oförändrad på 51,2 enheter, vilket var marginellt starkare än konsensusprognosen. Statens PMI för tjänstesektorn steg från 54,0 till 54,5.

I maj sänkte kreditvärderingsföretaget Moody’s Kinas kreditbetyg. Betyget sänktes från A1 till Aa3 och utsikterna ändrades från stabila till negativa. Enligt Moody’s förväntas Kinas finansiella styrka försämras de kommande åren, då skulderna fortsätter att öka samtidigt som den potentiella tillväxten avtar. Det är den första gången sedan 1989 som Moody’s sänker betyget. Den kinesiska regeringen fortsätter dock att bedriva en expansiv finanspolitik. Tidigare under våren lanserade presidenten Xi Jingping ”The Belt and Road Iniative”, som beskrivits som en ny sidenväg från Kina till Europa. Planen, som först annonserades av Xi under 2013, omfattar stora infrastruktursatsningar i vägar, broar, pipelines och hamnar. Initiativet är tänkt att koppla samman Centralasien, Afrika och Europa, vilket motsvarar 65 procent av världens befolkning och en tredjedel av global BNP. Kina har genom ett konsortium av mestadels statligt kontrollerade banker och fonder samlat motsvarade 240 miljarder dollar i finansiering, vilket dock inte är tillräckligt utan projektet är beroende av stora externa investeringar under de närmaste 15 åren. Från ett politiskt perspektiv utgör den nya sidenvägen ett ökat anspråk på den globala ledartröjan från kinesiskt håll. Efter att Trump vann makten med sitt löfte om ”America first” har Kina ökat betoningen på globalism i sin retorik.

Sedan årsskiftet har MSCI China ökat 18,45 procent i svenska kronor. Tidigare i juni meddelade analyshuset MSCI att de nästa år kommer att inkludera A-aktier från det kinesiska fastlandet i det globala tillväxtmarknadsindexet. Frågan har varit uppe för diskussion under ett par år. De senaste åren har de kinesiska myndigheterna ökat tillgängligheten för utländska ägare. I dagsläget är det utländska ägandet dock lågt vad gäller aktier- och räntepapper som är noterade på det kinesiska fastlandet. Den andelen lär öka efter att A-aktierna inkluderas i MSCI Emerging Markets som används på bred front av fondbolag och institutionella investerare. Tidigare i veckan utlöstes kraftiga fall bland small cap-aktier på Hong Kong-börsen, efter uppgifter om kopplingar mellan företagen och en mäklarfirma som är under myndigheternas lupp.

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos Bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.