Därför slår apan experterna

Inom förvaltningsvärlden talas det ofta om att en apa med förbundna ögon som kastat pil på börssidorna visat på bättre avkastning än både experter och index. Stämmer historien, och i sådana fall, finns det några logiska förklaringar till detta?

Kasta pil

Historien om apan har sitt ursprung i ett experiment som gjordes under 1930-talet i USA av en grupp akademiker. De fann inga empiriska studier som bekräftade att professionella investerare och aktiemäklare faktiskt lyckades slå index över tid och bestämde sig för att testa själva. De byggde en aktieportfölj genom att, med förbundna ögon, kasta pil på börslistorna i The Wall Street Journal. Resultatet var häpnadsväckande. Portföljen presterade bättre än de portföljer som hanterades av proffsen. En uppföljning av resultaten gjordes 1992[1] och resultaten var desamma. En slutsats kan vara att det är slumpen som styr, och att all tillgänglig information om bolagen redan är känd i marknaden. Men kan det finnas flera förklaringar?

Olika piltavlor

Om vi tänker oss att vi skapar två olika piltavlor baserat på den amerikanska aktiemarknadens breda index Russel 3000. Varje bolag representeras av en ruta. I piltavla 1 nedan är storleken på varje ruta baserad på bolagets marknadsvärde i indexet. Exempelvis så är Apples ruta den största eftersom bolaget har det högsta marknadsvärdet i index. Ju lägre ner på bilden, desto mindre rutor och mindre bolag. Piltavlan är även indelad i olika färger beroende på om de är stora eller små bolag och om de är så kallade värdebolag eller tillväxtbolag[2]. På bilden representerar:

  • Blått: stora värdebolag (LV)
  • Grönt: stora tillväxtbolag (LG)
  • Grått: små värdebolag (SV)
  • Gult: små tillväxtbolag (SG)

Man kan se piltavla 1 som representativ för hela den amerikanska aktiemarknaden och är den fördelning man i stort sett får då man köper en indexfond. Det är även den fördelning som de flesta aktiva professionella förvaltare försöker slå och blir därmed även en bild av alla aktivt förvaltade fonder sammantaget.

Piltavla 1: Amerikanska bolag, viktade på marknadsvärde

Piltava 2: Amerikanska bolag, likaviktade

Piltavla 2 nedan ser istället ut som den bild av börssidorna i The Wall Street Journal som de beryktade aporna skulle ha kastat pil på. Rutorna representerar samma bolag som i piltavla 1, men istället för att basera storleken på marknadsvärde, har alla rutor samma storlek. Färgkodningen är densamma som i piltavla 1. Skillnaden mellan bilderna är talande. I piltavla 1 domineras bilden av stora värdebolag och stora tillväxtbolag (blått och grönt). Piltavla 2 domineras däremot av små värdebolag (grått).

Som vi tidigare har skrivit om i Hur ska man investera? visar akademisk forskning att småbolag historiskt visat på högre avkastning än storbolag. Samma förhållande gäller värdebolag jämfört med tillväxtbolag. Eftersom ytan på piltavla 2 är betydligt större för de kategorier bolag som visat sig ge högre avkastning, är det logiskt att pilkastning på denna tavla skulle ge bättre resultat än om man hade valt piltavla 1.

Slutsatser

Vi vill inte uppmuntra till att bygga portföljer med hjälp av pilkastning, marknaden är långt mer komplex än så. Piltavlorna belyser däremot svagheterna med så kallad indexförvaltning, som riskerar ge en felaktig portföljstruktur. Istället bör man skapa en portfölj baserad på etablerad vetenskaplig forskning. Vår investeringsfilosofi innebär att diversifiera brett inom alla branscher och regioner, strukturera portföljen med övervikt i små, lönsamma och billiga (värde) bolag och att vara disciplinerad. Därefter låter du marknaden göra jobbet så att du kan fokusera på det du värdesätter mest.

Med vänliga hälsningar

Göran Ivemark och Mikael Nord

Här kan du läsa våra senaste nyhetsbrev:

Nyhetsbrevet ges ut av Max Matthiessen som en service till Max Matthiessens kunder. Eventuell information om försäkringar, finansiella instrument eller tjänster som framgår av detta nyhetsbrev är inte avsedd att utgöra ett råd eller rekommendation att agera på ett visst sätt. Informationen är av allmän karaktär och inte anpassad utifrån mottagarens individuella situation. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar.

[1] John Stossel, ABCs 20/20 Who needs the experts?, 1992
[2] Se vårt nyhetsbrev Hur ska man investera?