Kvinnor misstror pensionssystemet

GÄSTKRÖNIKA. Kvinnor misstror i hög utsträckning pensionssystemet. Men ofta handlar det om missuppfattningar och prioriteringar. Därför behövs mer information och kunskap. Men fler kvinnor måste också inse att de har ett eget ansvar för den framtida pensionen.

I somras presenterade PTK sin undersökning ”Tilltro eller misstro – Pensionssystemet ur kvinnors perspektiv”, som bygger på både djupintervjuer och en statistisk undersökning. Det är ett tufft resultat att ta till sig, särskilt för mig som ”pratat pensioner” i 30 år. För resultaten visar att många kvinnor känner sig som förlorare, de tror att klyftan till männens pensioner ökar och att allt fler kvinnor blir fattigpensionärer.

Det är kanske som PTK:s pensionsspecialist Anna Allerstrand säger, att kvinnor ofta framställs som förlorare när det skrivs och pratas om pensioner. Och visst är det så att kvinnor i allmänhet får en lägre pension än män. Men det beror inte på kön utan på mängden arbete och lön.

Och de allra flesta kvinnorna i undersökningen instämmer i detta, 53 procent säger att de helt eller i hög grad instämmer i att det är lön och inkomst under arbetslivet som ska styra hur hög pensionen blir. Ytterligare 35 procent instämmer delvis i påståendet. Det är också tydligt att ju högre inkomster, desto fler instämmer i påståendet.

Men det finns också svar som motsäger detta. En av tre kvinnor i undersökningen tycker att obetalt hushållsarbete också ska vara pensionsgrundande. Överlag finns en ton av att det är synd om kvinnor och att kvinnor är offer i pensionssystemet. Frågan är om en del kvinnor tar på sig offerkoftan för att slippa ta eget ansvar för bland annat pensionen.

”Det finns bland många kvinnor en djup misstro som vi behöver bemöta med fakta.”

Drygt hälften av kvinnorna tycker att dagens pensionssystem missgynnar kvinnor. Bara sex procent tycker att det inte stämmer. Att det är kvinnor som i högre grad än män får utfyllnad med garantipension eftersom de inte tjänat tillräckligt, verkar gå de flesta förbi.

Många underskattar också vikten av tjänstepension. När de ska föreslå råd till en ung kvinna för att hon ska få en bra pension kommer ”Skaffa ett välavlönat jobb” först (25 procent) och ”Pensionsspara privat” därefter (24 procent). Det är bara sju procent som skulle ge rådet ”Skaffa tjänstepension”. De inser alltså inte vikten av tjänstepension som, för en som är ung i dag och gör en tjänstemannakarriär, kan ge mellan 25 och 50 procent av den samlade pensionen, enligt PTK.

Fyra av tio kvinnor tror att pensionsgapet – den generella skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner – har ökat under de senaste tio åren. Bara en av fem tror att det minskat. Fakta är att gapet minskat i alla inkomstgrupper och även bland äldre pensionärer. Under de senaste tio åren har kvinnors pensioner ökat med i genomsnitt 25 procent och mäns med i snitt 20 procent.

PTK har även intervjuat män i undersökningen och vad som överraskar är att män i högre utsträckning än kvinnorna vill att föräldraledigheten ska delas lika. Det bekräftar också det intryck jag fått under åren – männen vill i allmänhet ta lika stort ansvar för barnen men får inte alltid det. Här tror jag också att det är bra om fler inser vilken fördel det är med löneutfyllnad vid föräldraledighet, som brukar ge 90 procent av lönen, hur hög den än är, under sex månader.

I djupintervjuerna är det flera kvinnor som tar upp begreppet fattigpensionär. ”När du säger kvinna och pension så får jag direkt upp bilden av fattigpensionärer”, säger en 51-årig handläggare. Det visar hur begreppet fattigpensionär bitit sig fast. Fakta är att det finns ungefär dubbelt så många fattiga under 65 som över. För den tiondel som har lägst inkomst blir pensionen oftast ett ekonomiskt lyft.

Det finns också mycket positivt i undersökningen, bland annat hur viktig den individuella informationen är. I djupintervjuerna är det flera kvinnor som berättar om hur mycket tryggare de känner sig när de fått pensionsinformation genom facket eller arbetsgivaren och när de fått hjälp att ta fram sina egna uppgifter på minpension.se.

Undersökningen ger mig, och säkert många andra som ”pratar pensioner”, anledning att fundera över hur vi uttrycker oss och vad vi förmedlar. Det finns bland många kvinnor en djup misstro som vi behöver bemöta med fakta. Det finns delar i olika pensioner som kan och ska ifrågasättas, diskuteras och förbättras. Men ingen tjänar på att vi använder överord i debatten.


ANNIKA CREUTZER

Ekonomijournalist, nationalekonom och folkbildare. Medverkar ofta i medierna, bland annat som privatekonomisk expert i P1:s Plånboken.