GÄSTKRÖNIKAN. I den senaste vårbudgeten kan man läsa om 15 nya mått på välstånd, däribland livstillfredsställelse. Lyckoforskningen börjar bli en rumsren fråga att diskutera i företagets planer. Varför är inte svårt att förstå: mår vi bättre presterar vi bättre och behåller lättare våra kunder. Arbetsplatsen mår bättre och vi kanske till och med lever lyckligare och längre.
Jag har föreläst om arbetsglädje i många år. En ständig fråga är hur vi ska bli gladare på jobbet så att vi orkar och kan leva ett hållbart yrkesliv. Ämnet intresserar alla. Jag som anställd vill ha det lite roligare på jobbet, chefen vill att de anställda ska må bättre så att produktiviteten och lönsamheten ökar.
Men om vi ska ta glädjen på allvar är det också en god idé att ta gnället på allvar. Att ha arbetsglädje som grundbult utan att ta ansvar för gnället är lika effektivt som att hälla socker i en köttfärssås som man haft för mycket salt i. Det salta försvinner inte. Det blir bara en mycket märklig smak på bolognesen (jag har provat).
”Vi har inget gnäll längre, jag tog bort kaffemaskinen!” sa en vd på en av mina föreläsningar. En drastisk åtgärd som förmodligen inte tog bort gnället utan bara flyttade på det. Jag tror att vi behöver ta ett mer omfattande tag i problemet. Gnäll på jobbet sänker arbetsmoralen, lusten, engagemanget och motivationen och bidrar föga till medarbetarskapet. I februari presenterade Prevent en sammanfattning av studier som visade att vänlighet och omtanke på jobbet har stor påverkan på medarbetarnas välmående. Man kunde i studier se att sjukfrånvaron minskade med 38 procent bara genom att medarbetarna uppträdde mer hövligt mot varandra. En undersökning från Sifo visar att var fjärde svensk anser att det är för mycket gnäll på jobbet. Gnäll definierades som ”svepande kritik utan tydlig mottagare eller kritik riktad mot enskilda kolleger bakom ryggen på dem”.
”Vi har inget gnäll längre, jag tog bort kaffemaskinen!”
Sälvklart ska vi skilja på att klaga och att gnälla. Det är när det inte är fråga om lösningsorienterade diskussioner som det blir gnäll. När vi ältar och upprepar någonting vi är missnöjda med och som inte går att påverka. Gnäll syftar inte till att söka någon förbättring, däremot kan konstruktiva klagomål i rätt forum vara början till en förbättring. Visst kan det vara lätt att hamna i gnällspåret, men när det står klart för oss att tanken påverkar kroppen i så hög utsträckning som den gör och att jag smittar ner mina kollegor med den attityd jag kommer till jobbet med, då är dags att se över det egna ansvaret.
Här är fem tips:
1. Den energi jag sprider – positiv eller negativ – smittar av sig. Kan man lyfta fram det som är bra i stället för att fokusera på det som bara är dåligt? Oftast är det som är dåligt väl känt av samtliga och onödigt att älta om jag inte kan påverka på något sätt.
2. Prata om problem med ett lösningsorienterat fokus. Positiv attityd är något vi själva skapar varje dag.
3. Prata om attityd och samtalsklimat. Det är en lika självklar del av jobbet som papper och rutiner. Vi pratar om praktiska saker men glömmer att prata om de mentala rutinerna.
4. Utmana varandra att alltid ta upp de positiva sakerna först. Starta möten med att fokusera på det som gick bra föregående vecka, beröm medarbetarna för insatser och ta det negativa i andra hand.
5. Förekommer gnället i personalutrymmet, gör det till en gnällfri zon. Markera tydligt vilken zon som ska vara gnällfri eller ännu hellre, gör hela arbetsplatsen till en gnällfri zon. Vi mår bra av att skratta ibland. Vi blir mer attraktiva för vår omgivning, sänker blodtrycket, skapar snabbare kontakt med andra och blir enklare att samarbeta med. Om vi tar glädjen på allvar kanske jobbet till och med blir enklare. Och kanske vi kan närma oss barnen som skrattar och ler i snitt 400 gånger per dag. Vi vuxna håller oss på blygsamma 15 gånger per dag.
Christina Stielli
Christina Stielli är författare och föreläsare inom arbetsglädje, kommunikation, medarbetarskap och förändring. Hon har en bakgrund inom marknadsföring och försäljning.