Vart går Europa nu?

Copyright Fotograf Peter Knutson 070-734 60 02 Fotografens namn ska anges vid ALL publicering! Bilden skyddas av upphovsrättslagen!

Brexit-beslutet med liten marginal lägger grund för stor osäkerhet och blottlägger ett djupt splittrat Storbritannien. Det kommande året kommer utgången av valet i USA, och nästa års presidentval i Frankrike och val till den tyska förbundsdagen avgöra i vilken riktning Europa fortsatt kommer att utvecklas.

Det brittiska folket vaknar efter folkomröstningen till nya förutsättningar. Premiärminister David Cameron som redan sedan tidigare meddelat att han inte avser att leda sitt parti över nästa parlamentsval 2020, ska avgå och ersättas i oktober. Det kommer att leda till spänningar inom det regerande Torypartiet.  Samtidigt kommer de två landsdelar där befolkningen röstat för att stanna i EU, Nordirland och Skottland, att skapa politiska spänningar. Skottland kommer att undersöka möjligheterna för ännu en folkomröstning om egen självständighet. De kommer också följa upp med krav på ökade ersättningar från den brittiska budgeten när stöd från EU-budgeten faller bort.

Många kommer nu med spänning att följa vad som sker med den finansiella sektorn i London. Det finns en förväntan om en omviktning ut från London, in till alternativa finanscentrum innanför EU. Ingen kan dock säga hur kraftig denna förskjutning kommer att bli. Många frågor kommer i närtid att handla om alla de medborgare från andra länder, bland annat en stor grupp svenskar, som lever och arbetar i Storbritannien. Det är just den fria rörelsen för människor inom EU som varit i skottgluggen för de som kampanjat för Brexit. Det har dock inte varit alldeles tydligt vilken typ av begränsningar som de tänkt sig.

Förutsättningarna för britternas framtida förhållande till övriga EU ska nu förhandlas under flera år. Den utdragna osäkerheten kommer vara menlig för Europas ekonomi. Brexit-förespråkarna har skapat orealistiska förväntningar för hur snabbt och framförallt ensidigt fördelaktigt för Storbritannien, dessa förhandlingar kommer färdigställas. Framförallt EU:s övriga nettobidragsbetalare, som Sverige, kommer försöka täppa till det stora budgethål som britternas utträde riskerar skapa. Det mest närliggande är att få britterna, precis som norrmän och schweizare, att betala för möjlighet att få tillgång till den inre marknaden.

Den brittiska folkomröstningen har ännu en gång påmint oss om kraften i föraktet för dagens eliter av olika slag. Det finns en farlig mix av aggressiv nationalism, separatism och främlingsfientlighet som griper tag i väljarna över Europa. Ilskan riskerar än mer försämra den ekonomi och tillgång till jobb som grundlagt misstron från början. Europa behöver nu andra besked. Besked som möjliggör stabilitet, ordning i ekonomin, tillväxt och fler jobb. Storbritannien kommer nu tappa en del av den styrka och kraft de haft. Nu vänds blickarna mot USA den 8 november och nästa års val i EU:s två mäktigaste länder. Vänder det trenden?

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt är seniorrådgivare inom Max Matthiessen. Här kan du läsa mer om hans uppdrag inom Max Matthiessen-koncernen.