Placeringsutsikter september 2017

Positiv underton

Centralbankerna har dominerat nyhetsflödet den senaste månaden där Federal Reserve med Janet Yellen i spetsen meddelat att den väntade bantningen av bankens enorma balansräkning nu kommer att inledas under oktober. Räntebeskedet i sin helhet tolkades som något hökaktigt av marknaden även om räntan förblev oförändrad. Centralbankerna har generellt under senare tid anlagt en ton av mer åtstramning, vilket följer på den synkroniserade tillväxten vi upplever runt om i världen. Inkommande makrodata förblir alltjämt stabil. Den svenska ekonomin går på högvarv och det är få chefsekonomer som inte vädjar till Riksbanken att röra sig från minusräntan, vilken framstår som absurd i förhållande till ekonomins utveckling. Riksbanken är dock fortsatt i ECB:s våld, vilket också tydliggjordes i protokollet från det senaste mötet där oro för en alltför stark svensk krona uttrycktes.

Marknadsutvecklingen har den senaste tiden präglats av en mer positiv underton med stigande aktiekurser generellt i såväl USA som Europa och Asien. Vi har också erhållit en viss återhämtning för den tidigare så pressade amerikanska dollarn, vilken följt med räntorna uppåt överlag. Värderingsmässigt ser Europa och Asien alltjämt attraktivare ut än USA. Tittar vi på bokfört värde värderas amerikanska aktier till 3 gånger vinsten, medan europeiska aktier handlar på en multipel om 1,9 enligt analys av Deutsche Banks aktiestrateger. Även om värderingsskillnaden alltid har funnits där, till USA:s fördel, är dagens gap nära 20-årshögsta. Flödesmässigt är det också europeiska aktier som har de största inflödena, medan pengar alltjämt går ut ur den amerikanska marknaden.

Enligt Goldman Sachs befinner sig S&P 500 i den femte längsta perioden utan en femprocentig korrektion och om mönstret håller i sig till mitten av december är det den längsta någonsin. Goldman menar att lågvolatilitetsrallyn kan vara länge och att värderingsfaktorn inte alltid är den bästa att följa i detta läget. Så länge marknadsaktörer fortsätter att sälja volatilitet vid tillfälliga spikar uppåt och köpa vid eventuella dippar i aktiemarknaden ser denna lågvolatilitetsmarknad ut att vara intakt. Enligt Goldmans strateger är det ännu inte någon lågkonjunktur eller björnmarknad i antågande och de anser att aktiemarknaden kan diskontera eventuella åtstramningsåtgärder från centralbankerna så länge som man finner stöd i den ekonomiska tillväxten.

Den geopolitiska risken, med Nordkorea högst upp på listan, förblir ett orosmoment där även Trumps övriga utspel får inkluderas. Marknadens förhoppningar om eventuella skattelättnader och infrastruktursatsningar har sedan länge grusats och får inte anses vara diskonterat i kurserna längre, vilket dock öppnar för potentiellt positiva överraskningar. Trumps utspel via sociala medier ses mer som distraktioner och marknaderna avvaktar faktiska handlingar och fokuserar på den underliggande ekonomiska utvecklingen som står sig även utan Trumps utlovade stimulanser.


Av: Kaj Elfgren och Jon Arnell


Sverige

  • Riksbanken håller fast vid prognosen för reporäntan
  • Inflationen fortsätter att överraska på uppsidan
  • Expansiv budget från regeringen

USA

  • Federal Reserve inleder gradvis nedtrappning av balansräkningen
  • Marknaden justerar upp sannolikheten för en räntehöjning innan årsskiftet
  • Republikanerna presenterar skatteplan

Europa

  • ECB förbereder sig för att trappa ned stödköpen
  • Merkel går ledande ur valet men med ett svagare mandat
  • Storbritannien söker övergångsperiod efter Brexit

Japan

  • BNP-tillväxten reviderades ned för det andra kvartalet
  • Shinzo Abe utlyser nyval

Tillväxtmarknader

  • Den ekonomiska återhämtningen fortsätter i Brasilien
  • Lägsta inflationstakten sedan 1991 i Ryssland
  • Tillväxten fortsätter att sakta in i Indien
  • Standard & Poor’s sänker Kinas kreditbetyg

Utveckling aktieindex, i svenska kronor

Marknadsräntor/valuta

Sverige – Fortsatt mjuk penningpolitik

Riksbanken lämnade penningpolitiken oförändrad vid mötet tidigare i september. Reporäntan ligger stilla på -0,50 procent och prognosen för kommande räntehöjningar ändrades inte heller. Enligt Riksbanken förväntas reporäntan ligga kvar kring nuvarande nivå fram till halvårsskiftet 2018 och väntas inte stiga över nollstrecket förrän efter halvårsskiftet 2019.

Stödköpen, som utökades i april och väntas uppgå till totalt 290 miljarder kronor vid årsskiftet, lämnades även oförändrade. Riksbanken tog dock fasta på att både tillväxten (det tidigare flash-estimatet indikerade en tillväxt på 4,0 procent under det andra kvartalet) och inflationen (KPIF steg över 2-procentsmålet till 2,4 procent i juli) har utvecklats starkare än förväntat men hänvisade till att den globala inflationen är fortsatt dämpad samtidigt som de förväntar sig en något mer expansiv penningpolitik i omvärlden.

Riksbanken anser att det krävs fortsatt stöd från penningpolitiken, givet att det har tagit lång tid att få upp inflationen och inflationsförväntningarna, samtidigt som man inte vill riskera att kronan stärks alltför snabbt. Enligt Riksbankens tolkning vore det helt enkelt för riskabelt att vända på penningpolitiken i dagens läge. De makroekonomiska prognoserna räknades dock upp. Den underliggande inflationen KPIF förväntas öka till 2,0 (1,8) procent under 2017 följt av 1,9 (1,7) procent för 2018 och 2,1 (2,0) procent för 2019.

Räntebeskedet var i stort sett väntat men allt fler marknadsaktörer ifrågasätter samtidigt Riksbankens mjuka framtidssyn givet att konjunkturen går på högvarv samtidigt som inflationen närmat sig målet. I samband med mötet meddelade även Riksbanken att man byter inflationsvariabel från KPI till KPIF och inför ett variationsband på +/- 1 procent. Efter räntebeskedet släpptes konsumentprisindex för augusti som återigen överraskade på uppsidan, även om inflationen föll något. Inflationstakten (KPI) sjönk från 2,2 till 2,1 procent medan den underliggande inflationen (KPIF) sjönk från 2,4 till 2,3 procent. Riksbanken hade räknat med att KPIF skulle sjunka till 2,2 procent i augusti. I juli steg KPIF över 2-procentsmålet för den första gången sedan december 2010.

I samband med den andra beräkningen sänktes BNP-tillväxten till 3,1 procent för det andra kvartalet, att jämföra med det tidigare flash-estimatet som indikerade än högre årstakt kring 4,0 procent. För helåret 2016 slutade tillväxten på 3,3 procent, att jämföra med 2,6 och 4,5 procent för 2014 respektive 2015. Riksbanken höjde i september tillväxtprognosen, efter det starka flash-estimatet, till 3,2 (2,2) procent för 2017 och 2,7 (2,4) procent för 2018 medan prognosen för 2019 sänktes marginellt till 2,0 (2,1) procent. Finansdepartementet höjde även sin BNP-prognos tidigare i augusti. Regeringen förväntar sig att ekonomin växer 3,1 (2,6) procent under 2017 och 2,5 (2,1) procent under 2018 för att sedan sakta ned till 2,0 (2,0) procent under 2019.

Regeringens höstbudget för 2018 är relativt expansiv och en del kritiska röster har hörts om att den är för stimulerande givet att konjunkturen är stark, samtidigt som penningpolitiken fortfarande är rekordmjuk. Risken för en regeringskris ser dock ut att ha minskat efter att en rad skattehöjningar dragits tillbaka och Alliansen backat från hotet om misstroendevotum. Regeringen kontrade dock med att föreslå en höjning av skatten på investeringssparkonton (ISK). Samtidigt ignorerades sommarens händelser – då flera statsråd fick lämna regeringen/omplacerades – mer eller mindre av Stockholmsbörsen. En mer utdragen och återkommande kris skulle dock kunna komma att sätta tydligare spår på marknaden.

USA – Federal Reserve bantar balansräkningen

Federal Reserve lämnade styrräntan oförändrad kring 1,00-1,25 procent vid mötet den 20 september, där den legat sedan juni. Höjningen i juni var den andra under 2017 efter att Federal Reserve återupptog räntehöjningscykeln vid slutet av 2016 och höjde styrräntan, som tidigare legat oförändrad kring 0,25-0,50 procent sedan slutet av 2015. Centralbankens prognos för styrräntan lämnades även oförändrad på 1,4 procent för 2017 och 2,1 procent för 2018 medan prognosen för 2019 sänktes från 2,9 till 2,7 procent. Det innebär att Federal Reserve håller fast vid positionen att ytterligare en räntehöjning är att vänta innan årsskiftet. Efter septembermötet indikerade marknadens prissättning en högre sannolikhet för en höjning vid decembermötet, vilket stärkte marknadsräntorna och dollarn.

Den stora nyheten – om än inte särskilt oväntad – var dock att Federal Reserve inleder nedtrappningen av balansräkningen, som efter tidigare stödköp av obligationer uppgår till 4 500 miljarder USD. Istället för att återinvestera förfall i obligationsportföljen kommer centralbanken att gradvis trappa ned portföljen. Inledningsvis med 10 miljarder USD per månad, vilket kommer att justeras upp med 10 miljarder USD per kvartal tills nedtrappning uppgår till 50 miljarder USD per månad om ett år.

Centralbankens inflationsprognos tonades även ned något för 2017 och 2018. Federal Reserve utformar penningpolitiken från ett kombinerat inflations- och arbetslöshetsmål. I augusti var kärninflationen (KPI ex. mat och energi) oförändrad på 1,7 procent, där den har legat sedan maj. Centralbankens utvalda inflationsmått PCE-index sjönk dock från 1,5 till 1,4 procent i juli, en bit under målet på 2 procent. Arbetslösheten ligger däremot kvar på låga nivåer.

Tillväxten för det andra kvartalet reviderades upp från 2,6 till 3,0 procent i uppräknad årstakt, vilket var starkare än förväntade 2,7 procent. Under årets tre första månader var tillväxten något svagare kring 1,2 procent. I samband med att siffran för det andra kvartalet släpptes reviderades även tillväxten för 2014 och 2015 upp något medan tillväxten för 2016 räknades ned med 0,1 procentenheter. Under helåret 2016 ökade BNP 1,5 procent efter en tillväxt på 2,6 och 2,9 procent för 2014 respektive 2015. IMF sänkte i juni sin tillväxtprognos för den amerikanska ekonomin till 2,1 procent för både innevarande och nästkommande år, att jämföra med aprilprognosen som pekade mot en tillväxt på 2,3 procent för 2017 och 2,5 procent för 2018. Nedrevideringen sker mot bakgrund av osäkerheter vad gäller genomförandet av Trump-administrationens expansiva reformagenda. IMF har helt enkelt rensat sin prognos från flera av de antaganden som förväntades öka tillväxten (bland annat skattereformerna) och räknar istället med att finanspolitiken förblir oförändrad. Vita husets egen prognos bygger på att tillväxten stiger till 3 procent per år, vilket många bedömare anser är orealistiskt. De kraftiga stormarna som drog in över sydöstra USA efter sommaren kan också komma att dämpa tillväxten under det tredje kvartalet. Analysfirman Moodys räknar med en kombinerad kostnad mellan 150 till 200 miljarder USD för de två stormarna och Goldman Sachs sänkte sin tillväxtprognos för det tredje kvartalet från 2,8 till 2,0 procent.

Republikanerna håller dock fast vid att det är skattereformer som står på agendan under hösten. Finansministern Steven Mnuchin insisterade tidigare i september på att en skattereform kommer att genomföras innan årsskiftet samt att administrationen överväger att införa planen retroaktivt från och med den 1 januari. Tidigare i veckan presenterade Trump-administration och de republikanska kongressledarna sitt förslag. Planen innehåller bland annat en sänkning av företagsskatten från 35 till 20 procent samtidigt som den högsta skattesatsen för privatpersoner sänks något. Även om de republikanska ledarna är fast beslutna att driva igenom skattereformen är det många hinder att passera innan det i slutändan kan bli lag, inte minst om man ser till motstånden från demokraterna och den allmänna opinionen. Som nämnts i tidigare månadsbrev rusade marknaden efter det amerikanska presidentvalet, mot bakgrund av löften om sänkta företagsskatter, infrastruktursatsningar och regellättnader. Förväntningarna sänktes dock rejält efter republikernas upprepade misslyckade försök att klubba igenom en ny sjukvårsplan samtidigt som kontroversiella presidentordrar, tvivelaktiga tweets och den pågående Rysslandsutredningen toppade nyhetsflödet.

Frågan om skuldtaket och den federala budgeten har skjutits fram till december efter att president Trump något oväntat kom överens med demokraterna om en förlängning på tre månader tidigare i september, som kombinerades med ett krispaket för stormen Harvey. Enligt Washington Post har även Trump och ledarna för demokratpartiet diskuterat möjligheten att införa en automatisk höjning av skuldtaket. Tidigare politiska strider om skuldtaket har satt marknaden i gungning och 2011 sänkte Standard & Poors USAs kreditbetyg från AAA till AA+ efter att republikanerna vägrade att höja skuldtaket. Ett annat orosmoment är konflikten med Nordkorea, som sänkt marknaderna tidigare under året.

Europa – ECB gör sig redo för att sänka takten på stödköpen

Den europeiska centralbanken ECB lämnade styrräntan oförändrad på 0,0 procent och rörde inte heller stödköpen under septembermötet. I början av sommaren kom det något mindre duvaktiga signaler från den europeiska centralbanken ECB. Styrräntan lämnades visserligen oförändrad vid räntebeskedet i juni (så även i juli) men i policydokumentet trappades det expansiva budskapet ned något. Direktionen angav att styrräntan förväntas ”to remain at present levels for an extended period”, att jämföra med den föregående formuleringen som löd ”at present levels or lower”. Marknaden tolkade budskapet som att det inte blir några fler räntesänkningar, samtidigt står dock centralbanken fast vid att en räntehöjning kommer att dröja en bra tid.

Det är emellertid framtiden för stödköpen som står högst upp på marknadens agenda, efter att centralbanken i samband med räntebeskedet i juli signalerade att de kommer att diskutera denna fråga ”i höst”. Centralbankschefen Mario Draghi upprepade vid septembermötet att stödköpen kommer att löpa som planerat fram till årsskiftet och att beslut om framtida justeringar kommer att tas senare i höst. I en tidigare undersökning från nyhetsbyrån Reuters svarade 28 av 50 tillfrågade ekonomer att de trodde att ECB skulle annonsera en förändring av stödköpsprogrammet i september medan 15 stycken trodde att det skulle dröja till oktobermötet. Strax efter det senaste mötet rapporterade Reuters att centralbanksdirektionen diskuterar att sänka stödköpen till 40 eller 20 miljarder euro från och med årsskiftet. Enligt den anonyma källan skulle en förlängning kunna löpa mellan sex eller nio månader.

Centralbanken avslutade det föregående året med att skjuta fram slutpunkten för stödköpsprogrammet från mars till december 2017. Omfattningen av stödköpen har dock trappats ned från 80 till 60 miljarder euro per månad sedan inledningen av april. Inflationstakten steg från 1,3 till 1,5 procent i augusti medan kärninflationen (ex. energi, mat, alkohol och tobak) var oförändrad på 1,2 procent. Tidigare under året rörde sig inflationen relativt ryckigt upp och ned från målet på 2 procent.

Under det andra kvartalet växte Eurozonens ekonomi 2,3 procent, vilket var något starkare än under de två föregående kvartalen. ECB höjde i samband med septembers räntebesked tillväxtprognosen för 2017 till 2,2 (1,9) procent, medan förväntningarna inför 2018 och 2019 var oförändrade på 1,8 respektive 1,7 procent. IMF höjde även sin tillväxtprognos i juli till 1,9 (1,7) procent för 2017 och 1,7 (1,6) procent för 2018. Upprevideringarna sker mot bakgrund av högre än förväntade tillväxtsiffror samtidigt som kortsiktiga indikatorer har överraskat på uppsidan.

Efter valen i Frankrike och Storbritannien var det Tysklands tur i slutet av september. Angela Merkel har suttit som förbundskansler sedan slutet av 2005 men hennes parti CDU/CSU lyckades ändå ta hem flest röster i valet (34,6% av mandaten) till den tyska förbundsdagen. Det socialdemokratiska partiet (SPD) blev näst störst (21,7%) medan det högerpopulistiska AfD blev det tredje största partiet (13,5%). Även om resultatet till stor del innebär kontinuitet är det en försvagad Merkel som nu försöker bilda regering, när de stora partierna förlorat mandat till nykomlingen AfD. Den tidigare storkoalitionen med SPD är bruten och CDU/CSU förväntas söka regeringsstöd av det liberala partiet FDP och det gröna partiet.

I slutet av september inleddes den fjärde rundan av Brexit-förhandlingarna i Bryssel. Efter den tredje förhandlingsrundan sade EU:s chefsförhandlare under en presskonferens att de inte gjort några avgörande framsteg. De formella Brexit-överläggningarna inleddes i juni, efter det brittiska parlamentsvalet då Theresa May förlorade majoritetsställningen. Storbritanniens Brexit-minister och EU:s chefsförhandlare kom överens om att förhandlingarna fram till och med oktober ska fokusera på medborgarnas rättigheter, det ekonomiska skilsmässoavtalet, nordirländska gränsen och andra separationsfrågor. När villkoren för skilsmässan är satta kommer den framtida relationen och eventuella frihandelsavtal att diskuteras. Tidigare medieuppgifter indikerar dock att tidsplanen för nästa steg i förhandlingen kan skjutas fram. Britterna hoppas på att en ny koalitionspartner till Merkel skulle förenkla förhandlingarna och göra de mer ”affärsmässiga”. Dessa uppgifter har dock förnekats av brittiska regeringstjänstemän.

Inför starten för de senaste förhandlingarna höll Theresa May ett tal där hon sade att Storbritannien vill ha en tillfällig övergångsperiod efter det officiella utträdet i mars 2019. Tidigare medieuppgifter gör gällande att May är redo att betala 20 miljarder euro för stanna kvar inom den gemensamma marknaden under en övergångsperiod på två år. I övrigt kan nämnas att kreditvärderingsinstitutet Moodys har sänkt Storbritannien betyg från Aa1 till Aa2 och ändrat utsikterna från negativa till stabila. Nedgraderingen sker mot bakgrund av dämpade tillväxtutsikter och försämrade offentliga finanser. Moody’s ser det inte heller som sannolikt att ett handelsavtal är på plats innan Brexit-datumet.

Japan – Tillväxten för det andra kvartalet räknades ned

Tillväxten för det andra kvartalet räknades ned i samband med den andra beräkningen. I uppräknad årstakt växte ekonomin 2,5 procent att jämföra med den preliminära siffran som pekade mot 4,0 procent. Det är dock fortfarande den starkaste tillväxten sedan inledningen av 2015 och de senaste sex kvartalen har tillväxten varit positiv, en svit som den japanska ekonomin inte lyckats prestera på över ett decennium. Det var framförallt företagens kapitalinvesteringar som utvecklades svagare än tidigare förväntat. Japan har under en längre tid haft svårt att få igång den inhemska konsumtionen och löneökningarna är svaga trots att arbetslösheten ligger en bit under 3 procent.

Det är exporten som har lett tillväxten. Från det perspektivet är Trump-administrationens policy ”America first” ett orosmoment, då Japan är en av USA:s största handelspartnerns. Trump inledde sin ämbetsperiod med att avbryta förhandlingarna kring det asiatiska handelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) och han har tidigare pekat ut handelsöverskottet mot Japan som ett problem. I mitten av april träffades dock bägge ländernas handelsministrar för ett församtal om ett nytt bilateralt frihandelsavtal, vilket följdes av samtal mellan Japans vice premiärminister och USA:s vice president. Tidsrymden för ett potentiellt nytt avtal är okänt. Framförallt är det inom jordbruks- och biltillverkningssektorerna som tvistefrågan förväntas ligga länderna emellan. Företrädare från den japanska regeringen har även sagt att de vill fortsätta med förhandlingarna kring TPP, utan Washington, samtidigt som man hoppas att USA slutligen ska komma tillbaka till förhandlingsbordet. Samtidigt är Japan även en viktig partner för USA i Stillahavsregionen ur en rad andra perspektiv mot bakgrund av den ökade osäkerheten kring Nordkoreas missiltest och det allt mer spända läget i det Sydkinesiska havet.

Tidigare i veckan meddelade premiärministern Shinzo Abe att han kommer att utlysa nyval, som uppges gå av stapeln i slutet av oktober. Abe hänvisade till att han vill ha mandat för sin hökaktiga position mot Nordkorea, samtidigt som han önskar rebalansera socialförsäkringssystemet. En färsk opinionsundersökning från Nikkei/TV Tokyo visade att drygt 44 procent av väljarna planerar att rösta på premiärministerns parti LDP medan 20 procent inte bestämt sig. Det huvudsakliga oppositionspartiet Democratic Party fick bara stöd av 8 procent av de tillfrågade, lika mycket som Tokyos guvernörs nystartade parti fick.

Inflationen ligger kvar på låga nivåer i Japan om än att den legat över nollstrecket sedan årsskiftet. I juli var inflationstakten oförändrad på 0,4 procent medan kärninflationen (ex. färsk mat) steg från 0,4 till 0,5 procent. Bank of Japan behöll styrräntan på -0,1 procent i september och lämnade även målet för stödköpsprogrammet (10-årsräntan kring 0 procent) oförändrad. Den nytillkomna centralbanksledamoten Goushi Kataoka röstade mot direktionens övriga medlemmar med hänvisning till att nuvarande regim inte kommer att räcka till för att nå målet inom angiven tid. Vid det föregående mötet i juli sköt Bank of Japan fram tidshorisonten, för sjätte gången, för när inflationen väntas nå målet på 2 procent. Inte förrän under räkenskapsåret som löper från mars 2019 till mars 2020 räknar centralbanken med att målet är i hamn. Förtroendet bland japanska företag är dock dämpat. I en enkät från nyhetsbyrån Reuters svarade drygt två tredjedelar av de tillfrågade företagen att centralbankens mål är orealistiskt, varav 37 procent svarade att det kommer ta längre tid än tre år och 31 procent svarade att det inte var möjligt alls.

Tillväxtmarknader –Återhämtningen fortsätter i Brasilien

I Brasilien fortsatte den ekonomiska återhämtningen under det andra kvartalet, om än med försiktiga steg. I årstakt växte ekonomin 0,3 procent och i jämförelse med årets tre första månader var tillväxten 0,2 procent. Den ökade aktiviteten i ekonomin leddes bland annat av hushållens konsumtion, som ökade för den första gången sedan slutet av 2014, mot bakgrund av lägre inflation och räntor samt högre löner. Under det första kvartalet klättrade tillväxten över nollstrecket, i kvartalstakt, för den första gången på två år. Med två positiva kvartal på rad bryter därmed Brasilien den långdragna recessionen som tyngt landet sedan 2015. Under helåret 2016 sjönk BNP 3,6 procent, vilket var i linje med utvecklingen under 2015. IMF:s juniprognos pekar mot att BNP ökar 0,3 procent under 2017, vilket är marginellt starkare än vad som spåddes i aprilprognosen som en följd av den starkare tillväxten under det första kvartalet. Prognosen för 2018 sänktes dock med 0,4 procentenheter till 1,3 procent då återhämtningen väntas gå långsammare än väntat, i ljuset av svag inhemsk efterfrågan och ökad politisk risk.

2016 var ett politiskt skakigt år i Brasilien som kulminerade med att presidenten Dilma Rousseff tvingades bort från sitt ämbete. Parlamentet beslutade att ställa presidenten inför riksrätt efter skandaler som involverar det statligt kontrollerade oljebolaget Petrobras. Efterträdaren Michel Temer betraktades av marknaden som något mer företagsvänlig men under våren kom rapporter om nya korruptionsskandaler som innefattar den nya presidenten, vilket raderade ut börsuppgången sedan årsskiftet. I mitten av juli meddelades även att Rousseffs företrädare Luiz da Silva döms till tio års fängelse, även det för korruption. Under sommaren återhämtade sig dock Sao Paulo-börsen (i lokal valuta) till de nivåer som gällde innan börsfallet i maj. Återhämtningen skedde med stöd av högre råvarupriser samtidigt som investerare hoppas att ljuset i slutet av tunneln snart kommer att klarna efter den långa tiden av svaga ekonomiska nyckeltal. Temer lyckades även, trots pågående korruptionsskandal, reformera arbetslagarna och siktar nu mot att förenkla skattelagstiftningen. I slutet av september röstade en majoritet av domarna i högsta domstolen för att skicka vidare nya åtalspunkter mot Termer till parlamentets underhus, som måste godkänna alla åtal mot presidenten.

Den ekonomiska återhämtningen får stöd av en mjukare penningpolitik till följd av att inflationen har närmat sig målet. I augusti sjönk inflationstakten från 2,71 till 2,46 procent, att jämföra med nivåer över 10 procent vid årsskiftet 2015/2016. I januari sjönk inflationstakten till centralbankens toleransnivå (4,5% +/- 2%) för första gången på nästan två år. Vid septembermötet justerades styrräntan ned från 9,25 till 8,25 procent. I oktober 2016 sänkte centralbanken styrräntan för första gången på fyra år och sedan dess har räntan sänkts åtta gånger.

Som nämnts i tidigare månadsbrev ökade tillväxttakten i Ryssland under det andra kvartalet. I årstakt växte ekonomin 2,5 procent att jämföra med 0,5 procent för årets tre första månader. Det var det tredje kvartalet i rad som tillväxten ökade och det var den starkaste expansionen sedan det tredje kvartalet 2012. Under det föregående årets sista kvartal klättrade tillväxten över nollstrecket, efter sju kvartal med negativ tillväxt. Tillväxten för helåret 2016 slutade på -0,2 procent, vilket var starkare än väntat. Det ryska finansdepartementet hade räknat med en nedgång på -0,6 procent. I samband med att siffran för 2016 släpptes reviderades även tillväxten för 2015 upp från -3,7 till -2,8 procent. IMF räknade i juli med att rysk ekonomi växer 1,4 procent under både nuvarande och nästkommande år. Den ryska centralbankens kalkyl är mer optimistisk och pekar mot en tillväxt mellan 1,7 och 2,2 procent för 2017.

Relationen med omvärlden är minst sagt spänd och nya sanktioner från USA, som infördes som svar på Rysslands agerande under det amerikanska valet, kan sätta den ekonomiska återhämtningen på spel. Under sommaren röstade den amerikanska kongressen igenom ett nytt sanktionspaket. Under det amerikanska valet öppnade Trump upp för en närmare relation med Ryssland men sanktionerna röstades igenom med så pass bred majoritet att ett veto från Trump skulle vara verkningslöst. Den nya lagen bakbinder även Trumps möjlighet att på egen hand ta bort sanktionerna.

I september sänkte den ryska centralbanken styrräntan från 9,0 till 8,5 procent. Centralbanken indikerade även att det kan bli aktuellt med ytterligare räntesänkningar under de två närmaste kvartalen. De senaste månaderna har inflationen trendat nedåt och närmat sig målet på 4 procent. I juli sjönk inflationen under 4 procent för den första gången sedan målet infördes i slutet av 2014. I augusti sjönk inflationen från 3,9 till 3,3 procent, vilket är den lägsta inflationssiffran sedan 1991.

Inbromsningen i Indiens ekonomi fortsatte under det andra kvartalet. I årstakt växte BNP 5,7 procent att jämföra med 6,1 procent för årets tre första månader. Sedan början av 2016 har tillväxten tappat i styrka och sedan regeringen i slutet av det föregående året bytte ut 86 procent av de kontanta medlen i cirkulation har tillväxten legat under 7 procent. Myndigheterna meddelade i november 2016 att de två sedlarna med högst valör (500 och 1000 rupies) skulle fasas ut, en åtgärd som var riktad mot att begränsa den svarta ekonomin. Under 2016 inledde regeringen även en rad åtgärder för att modernisera företagsklimatet och förenkla den tungrodda byråkratin genom att ersätta systemet med regionala skatter, tullar och avgifter med en standardiserad moms.

Tillväxten för det brutna helåret 2016/2017 slutade på 7,1 procent att jämföra med 8,0 procent föregående år. Även om tillväxten har saktat in har den imponerat i jämförelse med råvarutunga tillväxtekonomier som Brasilien och Ryssland men även Kina. Under 2015 gick landet om Kina i tillväxttakt med en BNP-tillväxt på 7,6 procent. IMF räknar med att Indiens ekonomi växer 7,2 respektive 7,7 procent för 2017 och 2018.

Indiens centralbank sänkte styrräntan från 6,5 till 6,00 procent i början på augusti, efter att styrräntan legat oförändrad sedan oktober 2016. Sedan slutet av 2014 har räntan sänkts från nivåer kring 8 procent. I juni föll inflationen till rekordlåga 1,54 procent för att sedan stiga till 2,36 respektive 3,36 i juli och augusti. I mitten av 2016 toppade inflationen på nivåer över 6 procent och från 2012 till 2017 låg medelinflationen strax över 7 procent

Under både det första och det andra kvartalet växte Kinas ekonomi 6,9 procent i årstakt. Resultatet för det andra kvartalet var marginellt starkare än vad marknaden förväntat och än så länge har tillväxten legat över statens officiella tillväxtmål ”kring” 6,5 procent. I juli höjde IMF tillväxtprognosen till 6,7 (6,6) procent för 2017 och 6,4 (6,2) procent för 2018. Mellan 2017 och 2021 förväntar sig IMF att tillväxten i snitt landar på 6,4 procent, att jämföra med prognosen föregående år som pekade mot en genomsnittlig tillväxt på 6,0 procent. Upprevideringen sker mot bakgrund av starkt momentum i den inhemska ekonomin och starkare global tillväxt. IMF varnar dock för att tillväxten sker på bekostnad av ökad privat och offentlig skuldsättning, vilket ökar riskerna på nedsidan. Under helåret 2016 slutade tillväxten på 6,7 procent, vilket är den svagaste utvecklingen på 26 år. De senaste åren har tillväxten saktat in mot bakgrund av svagare global tillväxt. Under helåret 2015 ökade BNP 6,9 procent att jämföra med 7,3 procent för 2014.

Föregående vecka nedgraderade slutligen Standard & Poors sitt kreditbetyg för Kina från AA- till A+, med hänsyn ökad skuldsättning. Tidigare har Moody’s och Fitch sänkt betyget till motsvarande nivå. Moody’s sänkte sitt betyg i maj mot bakgrund av att Kinas finansiella styrka förväntas försämras de kommande åren, då skulderna fortsätter att öka samtidigt som den potentiella tillväxten avtar. Den kinesiska regeringen fortsätter dock att bedriva en expansiv finanspolitik. Under våren lanserade presidenten Xi Jingping ”The Belt and Road Iniative”, som beskrivits som en ny sidenväg från Kina till Europa. Planen, som först annonserades av Xi under 2013, omfattar stora infrastruktursatsningar i vägar, broar, pipelines och hamnar. Initiativet är tänkt att koppla samman Centralasien, Afrika och Europa, vilket motsvarar 65 procent av världens befolkning och en tredjedel av global BNP. Kina har genom ett konsortium av mestadels statligt kontrollerade banker och fonder samlat motsvarade 240 miljarder dollar i finansiering, vilket dock inte är tillräckligt utan projektet är beroende av stora externa investeringar under de närmaste 15 åren. Från ett politiskt perspektiv utgör den nya sidenvägen ett ökat anspråk på den globala ledartröjan från kinesiskt håll. Efter att Trump vann makten med sitt löfte om ”America first” har Kina ökat betoningen på globalism i sin retorik. Under presidentkampanjen hotade Trump med handelskrig mot Kina, en retorik som tonades ned under våren då presidenten vände sig till Kina efter hjälp med att hantera Nordkorea. I mitten av augusti meddelade dock Washingtons handelsföreträdare att de ska öppna upp en undersökning av Kinas hantering av immateriella rättigheter, vilket i förlängningen kan leda till införandet av strafftullar mot Kina.

Under hösten väntar ett ledarskapsskifte inom det kommunistiska toppskiktet då den 19:e politbyrån ska väljas. Flera av de nuvarande ledamöterna överstiger den informella åldersgränsen för omval och presidenten Xi väntas enligt många bedömare använda skiftet för att konsolidera sin makt inom partiet.

I juni meddelade analyshuset MSCI att de nästa år kommer att inkludera A-aktier från det kinesiska fastlandet i det globala tillväxtmarknadsindexet. Frågan har varit uppe för diskussion under ett par år. De senaste åren har de kinesiska myndigheterna ökat tillgängligheten för utländska ägare. I dagsläget är det utländska ägandet dock lågt vad gäller aktier- och räntepapper som är noterade på det kinesiska fastlandet. Den andelen lär öka efter att A-aktierna inkluderas i MSCI Emerging Markets som används på bred front av fondbolag och institutionella investerare.

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos Bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.