Robotarna marscherar in på våra arbetsplatser

INBLICK. Smarta maskiner som gör vårt jobb har länge känts som en science fiction-fantasi. Nu är det verklighet. Automatiseringen av arbete når snart tjänstemannasektorn med full kraft tack vare artificiell intelligens. ”Allt som går att automatisera kommer att automatiseras”, menar experter och spår att vartannat jobb kommer att försvinna.

Idén att datorer kommer att kunna utföra många arbetsuppgifter åt oss har funnits länge. Fram tills nu har det känts ganska avlägset. Men nu duggar forskningsrapporterna allt tätare om hur stor andel av jobben som datorerna kommer att göra inom en 20-årsperiod tack vare artificiell intelligens, AI. Den mest citerade studien, Frey/Osbornes ”The Future of Employment” (Oxford 2013), beräknar att närmare 50 procent av jobben i USA är i riskzonen. Stiftelsen för strategisk forskning har räknat om siffrorna för Sverige och landat i 53 procent.

Det kommer också allt fler exempel på företag som utnyttjar den nya tekniken. Och då är det i första hand inte människolika robotar som ersätter oss, snarare arbetsuppgifter som tidigare utfördes av tjänstemän som nu kan göras av datorer. Som det nystartade svenska bolaget Dooer, en bokföringsbyrå som med hjälp av artificiell intelligens sköter bokföring och redovisning åt andra företag, som då i sin tur kan ägna sig mer åt sin kärnverksamhet. Det fungerar så att varje moment inom bokföring har omvandlats till ett dokument eller processbeskrivning som kan översättas till kod. Med hjälp av AI och maskininlärning kan sedan uppgifterna automatiseras. Det enda kunden behöver göra är att scanna sina underlag (kvitton och fakturor) så sköter Dooer resten. Till en början håller mänskliga experter koll på datorerna, men i takt med att de lär sig kan mer och mer automatiseras.

”Alla uppgifter som är rutinmässiga kan datorn göra mer effektivt.”

Ett tecken i tiden är kanske att Dooer inte har utvecklats av någon inom branschen. Det är i stället en välkänd entreprenör, Sam Nurmi, som utmanar branschlogiken. Det som gör utvecklingen av AI möjlig är främst två saker, enligt Patrik Floréen vid Helsingfors universitet. Han är doktor inom datavetenskap och forskar kring informationssökning.

– För det första har vi mycket mer data än tidigare när papper och penna användes för att skriva. Nu skapas en stor mängd data utifrån alla de digitala interaktioner vi gör och utifrån loggningar av sensorer exempelvis på en fabrik. Den kan vi använda.

– För det andra kunde vi inte behandla så mycket data som vi kan i dag när datorerna är mer effektiva. Det innebär att vi nu kan göra saker som bara för några år sedan var science fiction. Till exempel översätta text med god kvalitet. Förr försökte man göra olika modeller för att datorn skulle kunna förstå språket, i dag bearbetar datorn texten i form av en statistisk analys som baserar sig på en stor mängd referenstexter på de olika språken.

Enligt Patrik Floréen kan datorerna hjälpa oss med en stor mängd saker.

– Alla uppgifter som är rutinmässiga kan datorn göra mer effektivt. Sedan kanske det ändå behövs en människa för att säga det sista ordet. Det kommer till exempel hjälpmedel inom sjukvården för att bedöma  röntgenbilder och ställa diagnos. Det ersätter inte läkaren, men ger ett beslutsstöd.

– Ett annat exempel är att använda datorn vid rekrytering, vilket redan görs. Att läsa 1 000 ansökningar är ganska besvärligt. Det gör datorn snabbare. Däremot är den ingen garanti mot fördomar eftersom den får sina instruktioner av människor. Det gäller att sköta inlärningen så att man kontrar fördomar.

Patrik Floréen tror att vi har mer att vinna på den artificiella intelligensens intåg på arbetsmarknaden än vad vi har att förlora. Han hänvisar till historien, som visar att teknisk utveckling generellt har tagit människan framåt.

– Ludditerna i England var emot stickmaskinerna inom textilindustrin på 1800-talet, och när bilindustrin automatiserades väckte det rädsla. Men det har visat sig att ny teknik också skapar helt nya jobb. Vem trodde till exempel att det skulle behövas webmastern för 30 år sedan?

Det som händer nu är att tjänstemannayrken utsätts för konkurrens från artificiell intelligens. Repetitiva administrativa jobb inom handläggning, redovisning, lönehantering med mera lär minska kraftigt framöver. Men även mer kvalificerade jobb inom juridik och finansiell rådgivning kan redan nu utföras av datorer.

– Det kommer att krävas stor teknisk kunskap för många av de nya jobb som skapas. Därför är det inte säkert att samma personer som blivit av med sina jobb kommer att programmera våra maskiner. Det kommer att finnas människor som faller igenom systemet, säger Patrik Floréen.

Frågan om den artificiella intelligensen kommer att generera fler jobb än vad som rationaliseras bort delar expertisen. När knappt 2 000 amerikanska experter fick den frågan för ett par år sedan var övervikten för den positiva sidan enbart 4 procent. Det var alltså i stort sett jämnt lopp mellan experter som tror att utvecklingen ökar antalet jobb och andra som tror att den minskar antalet jobb, enligt undersökningen ”AI, Robotis and the Future of Jobs” (2014), av amerikanska forskningsinstitutet Pew research center.

Den stora skiljelinjen mellan olika experter och forskare verkar gå vid hur många nya typer av jobb som kommer att skapas samt i vilken mån vi kommer att kunna ställa om vårt utbildningssystem för att möta den nya tidens krav. Det råder däremot stor samsyn kring att många jobb och arbetsuppgifter kommer att försvinna,  men alltså inte hur vi kommer att klara av det. I Norden är vi dock bättre förberedda på strukturomvandling än vad USA är.

– Allt som kan automatiseras kommer att automatiseras, säger Ann-Therese Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion som drivs av TCO och dess 14 medlemsförbund. Det är inte så konstigt att de fackförbund som organiserar tjänstemän nu jobbar intensivt med vad som kan innebära en stor förändring för deras medlemmar. Det är också bakgrunden till att Futurion bildades för ett och ett halvt år sedan. Uppgiften är att underlätta den omställning som måste ske.

– För tjänstemännen är kompetensutveckling den nya oljan. Det räcker inte med  att utbilda sig en gång och sedan leva på det till pensionen. Det krävs ett livslångt lärande för dem som är inne på arbetsmarknaden i dag. Det stora problemet är att systemen inte är skapade för det. Universitet och högskolor kommer inte att räcka till, och har troligen inte rätt typer av utbildningar heller, säger Ann-Therese Enarsson.

”Den här utvecklingen kommer att ställa enorma krav på HR-avdelningarna ute på företagen.”

Högskolorna kommer att lösa en del, men långt ifrån allt. Därför måste fler göra mer. Och hitta nya sätt och samarbeten för att kompetensutveckla medarbetare, menar hon.

– Den här utvecklingen kommer att ställa enorma krav på HR-avdelningarna ute på företagen. De måste jobba strukturerat med  kompetensutveckling. Att sitta och prata om detta en gång om året på utvecklingssamtalet räcker inte. Det måste genomföras insatser också.

– Från fackligt håll har vi historiskt fokuserat på lön, semester och pension. Nu vill jag betona hur viktigt det är med kompetensutveckling. Både för företagen och för individen. Utbildning kommer att hålla både företag och individer flytande.

Enarsson ser stor potential i att företagen utbildar sin egen personal genom olika typer av utbyten mellan avdelningar – så kallad arbetsplatsnära utbildning. Hon hoppas också få se nya initiativ med olika typer av samarbeten mellan företag där de lånar ut personal sinsemellan. En vågad tanke, men att dela med sig är något som präglar stora delar av den nya ekonomin och kommer att prägla även sättet att se på personalstyrkan i framtiden.

Den andra stora centrala frågan utifrån Futurions perspektiv är organiseringen av arbetet. Förändringarna som ökad automatisering, robotisering och teknikstöd baserade på artificiell intelligens kommer att slå mot företagens mellanskikt.

– Många företag kommer att gå från pyramid till plattform. De blir mindre hierarkiska och decentraliserar beslutsfattandet. Då försvinner mellanskiktet där många tjänstemän befinner sig i dag. Mellanchefen lever på lånad tid, de kommer inte att behövas på samma sätt i den nya tidens organisationer.

Förändringarna kan bli kännbara för individer, men på en mer övergripande nivå finns det uppenbara fördelar med att robotar och datorer kan hjälpa oss med farliga, tunga och rutinmässiga arbetsuppgifter. Paradoxalt nog blir kanske arbetslivet mer mänskligt i takt med att automatiseringen ökar. Patrik Floréen, doktor i datavetenskap, pekar på att maskinerna får svårt att utföra sådant som kräver emotionell intelligens.

– Som ledarskap, till exempel. Cheferna kan få tillgång till bättre underlag genom den moderna tekniken. Men beslut som kräver mer av en holistisk syn på saken där känslor och kontext är avgörande, där är vi människor överlägsna, säger han.

Ann-Therese Enarsson är inne på samma linje:

– Vi hoppas på en framtid där ledarskapet kan få mer plats. Slipper man rutinmässig administration kan chefen bli mer tillgänglig och ägna sig åt att jobba med kulturen på arbetsplatsen. Och mänskliga förmågor som social kompetens och kreativitet kommer att få en större betydelse, säger hon.

Hon tror också att diskussionen om medborgarlön åter kommer att aktualiseras. Detta testas exempelvis i Finland och diskuteras flitigt i USA.

– Vi har i grunden ett bra system men det behöver framtidssäkras mot de utmaningar vi står inför. Hur kommer samhällskontraktet att se ut i ett allt mer automatiserat arbetsliv? I kölvattnet av den här utvecklingen kommer vi att behöva diskutera andra och fler lösningar för att finansiera vår välfärd för att alla ska kunna livnära sig.

Pension och trygghet efter arbetslivets slut är ett centralt inslag i vår välfärd. Och på det området har Sverige genomfört viktiga förändringar, menar Enarsson:

– På många sätt är det svenska pensionssystemet framtidssäkrat i och med att pensionskapitalet är knutet till individen och inte till arbetsgivaren. Förr var det vanligare att arbetsgivaren skulle täcka upp pensionen, men nu följer pengarna med och du kan välja att placera om det. Det kan jämföras med exempelvis USA, där en företagskonkurs kan innebära att anställda, och även tidigare anställda, förlorar sin pension.

Däremot, tillägger hon, finns det ett antal utmaningar för pensionssystemet:

– Den viktigaste är att vi lever allt längre, samtidigt som vi kommer ut på arbetsmarknaden senare. I framtiden kommer vi att behöva utbilda oss flera gånger under arbetslivet. Det ökar risken för att antalet år som vi tjänar in pengar till pensionen blir mindre, samtidigt som vi på grund av ökad livslängd behöver ta ut dem under fler år. Det innebär att vi antingen kommer att behöva arbeta längre upp i åldrarna eller öka inbetalningarna till pensionssystemet – förmodligen både och.

En annan utmaning handlar om att anställningsformerna skiftar allt mer:

– De som arbetar på arbetsplatser utan kollektivavtal, men även den ökande gruppen av giggare, frilansare och andra egenanställda, riskerar att stå utan någon form av pension utöver den statliga. De som inte har kollektivavtal eller motsvarande avsättning till tjänstepensioner kommer att bli framtidens fattigpensionärer.

Samtidigt försvinner många jobb till följd av automatiseringen.

– Om vi inte klarar av att skapa nya jobb i samma takt som de gamla försvinner kommer grunden för pensionssystemet att undergrävas, avslutar Enarsson.

TEXT: PER CORNELL