ALMEDALEN. Drygt 150 personer var samlade i Clarion Hotel Wisbys trädgård på måndagsmorgonen för att lyssna till Max Matthiessens inledande paneldebatt ”EU efter Brexit”. Storbritannien och Sverige är två av de stora förlorarna, menar expertpanelen.
– Det råder en febrig stämning i London. Det är fortfarande oklart vilket liv Storbritannien ska ha efter de lämnar EU. Så inledde Fredrik Reinfeldt morgonens frukostseminarium i Visby. En sak är dock säker, den 29 mars 2019 klockan 23.00 ska de lämna den Europeiska Unionen. Sedan följer en transitionsperiod fram till årsskiftet 2020. Och vad som händer därefter är ytterst oklart.
– Brexitkampanjen lovande mer pengar till sjukvård, säger den före detta statsministern. Det rimmar ej med verkligheten. Stora banker flyttar ut från London till andra EU-länder och det är häpnadsväckande hur Storbritannien väljer att underskatta de negativa effekterna.
Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, menar att man redan nu ser tydliga negativa konsekvenser. Storbritannien har gått från att vara den snabbast växande ekonomin inom G20-länderna till den långsammaste växande på två år. Pundet har försvagats markant.
– Endast peson i Mexiko och Argentina har tappat mer i värde under perioden, säger han.
– Storbritannien har varit en viktig partner för Sverige i många sammanhang och är ett av de fem viktigaste länderna för svensk handel när det gäller import och export, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Storbritannien har också varit en trygg nation för Sverige att hålla i handen när det gäller EU-samarbetet. Nu får Sverige söka sig till andra länder, där Tyskland och Nederländerna nämns som tänkbara kandidater.
Enligt Ylva Berg, vd på Business Sweden, har de stora svenska bolagen redan gjort konsekvensanalyser. Vad som oroar mest, menar hon, är att de mindre bolagen som gör mycket affärer inte har förstått att de får större monetära handelshinder och att deras produkter blir mindre konkurrenskraftiga.
– EU bör försöka få till stånd ett så bra handelsavtal som det går, säger PM Nilsson, politisk chefredaktör på Dagens Industri. Alla konstruktiva krafter inom EU kommer att vilja nå dit. De har haft en hard Brexit för att skrämma Storbritannien men det ligger i allas intresse att ha goda handelsrelationer.
Storbritanniens utträde kommer att skapa ett enormt tryck på de kvarvarande 27 nationerna för att upprätthålla idéen om omfördelning. Storbritannien står i idag för 15 procent av EU:s budget och av de 27 nationerna är det i dagsläget endast 10-11 av dessa länder som är betalare. De resterande är bidragstagare.
– Det finns en stor fara att den styråra som finns, euron, fortsätter att styra politisk realitet, menar Reinfeldt. Utanförskapen utanför euro kommer att kosta vilket förstärks av att Storbritannien lämnar. Detta samtidigt som nationalismen breder ut sig vilket kommer att minska möjligheterna för Europa att agera samfällt.
PM Nilsson framhöll att vi kommer att ställas inför ett val om vi vill vara kvar i EU. Risken finns annars att vi glider längre ut på marginalen och får ännu mindre inflytande.
– Vi kan inte ha 20 finansdepartement som gör som de vill och tro att det fungerar utan behöver en skarpare samordning, säger han. Eurozonen fungerar så till vida att man faktiskt inte lämnar den, vilket håller ihop unionen.
– Få vill prata om euron, tillägger Annika Winsth. Det kan bli så att vi är med och betalar men får inte fatta besluten om vi inte går med i euron. Vi behöver ett enat Europa, Sverige är alldeles för litet för att möta Kina och resten av världen.