Generationsfällan – är 65 är det nya 55?

ALMEDALEN. Vad blir konsekvenserna av att morgondagens 65-åringar lever som 55-åringar? Hur ska arbetsmarknad, skatter och pensioner utformas för att spegla en ny verklighet? Dessa frågor debatterades vid Max Matthiessens Almedalsseminarium i dag.

Det finns mycket som tyder på att vi både kan och bör arbeta allt längre upp i åldrarna. Medellivslängden ökar, vi är friskare och dagens arbetstillfällen ställer inte lika stora krav på fysiska prestationer. Ett längre arbetsliv är också en förutsättning för att kunna ha kvar ett hållbart pensionssystem. Frågan är om samhället är rätt utformat för att möta denna förändring? Nej, menar Eva Eriksson, förbundsordförande på SPF Seniorerna.

– Vi lever fortfarande kvar i systemet att gå i pension vid 65. Du har exempelvis inte rätt till arbetslöshetsersättning eller sjukersättning efter 65. Och efter 67 blir man uppsagd utan skälig grund, säger Eva.

– Det är tråkigt att regler och avtal inte har följt med, säger Mikael Sandström, chefsekonom på TCO. Stat, parter och arbetsgivare måste ta detta på allvar. Vi måste utnyttja den stora kapacitet och kompetens som finns hos gruppen.

Att pensionärerna som utgör mer än 2 miljoner av Sveriges befolkning är en viktig grupp, inte bara av statsfinansiella skäl, utan även för företagens konkurrenskraft, var experterna eniga om.

– Vissa saker måste man uppleva för att kunna förstå, säger Mikael Sandström och nämner exemplet med fallande tillgångspriser. Ett skäl till att förra regeringen hanterade finanskrisen så väl var att man hade upplevt krisen innan. Det är otroligt viktigt att låta äldre arbetskraft finnas kvar för att bibehålla den kompetensen.

Enligt Lars Andersson, professor och åldersforskare vid Linköpings Universitet, lever vi i dag i nya samlevnadsformer. Förr räckte äktenskapen längre. Nu är hälften av alla frånskilda 60 år eller äldre och det är vanligare att vara skild än änka. Många hittar en ny partner vid ålderns höst och kanske vill man i högre grad njuta av annat än arbete.

Hur ska man då lyckas behålla de äldre i sysselsättning? Sven-Olov Daunfeldt, professor i ekonomi vid Handelns Utredningsinstitut, framhåller att vi behöver arbeta mer med ekonomiska incitament. Det måste löna sig att fortsätta arbeta, menar han. Andra viktiga faktorer är att anpassa arbetsförhållanden till den äldre målgruppen. Kortare arbetsdagar och en ökad flexibilitet är två exempel.

Cecilia Lager, Styrelseordförande på Navigera, anser också att de äldre behöver vara flexibla i sitt sätt att arbeta.

– Det kanske inte nödvändigtvis behöver vara en fast anställning hos en arbetsgivare utan kortare uppdrag via ett bemanningsföretag, säger hon.

Du kan följa Max Matthiessens närvaro i Almedalen på vårt newsroom och i våra sociala kanaler. Läs mer om programmet på www.maxm.se/almedalen