ALMEDALEN. Vad är en rimlig pension? Det flesta förväntar sig en samlad pension som ska motsvara 75–80 procent av slutlönen. I realiteten handlar det om 60 procent eller lägre. Nu höjs pensionsåldern stegvis men räcker detta för att bibehålla ett fungerande system?
Under morgonen samlades branschen och marknadens aktörer i Visby för att diskutera framtidens pensionssystem och de utmaningar vi står inför. När Pensionsmyndigheten tidigare i år räknade ut vid vilken ålder man kan sluta arbeta för att få 55 procent av sin lön i allmän pension, blev svaret cirka 70 år för den som är född i början av 80-talet. Därefter stiger siffran med ungefär ett år per decennium. Detta beror till stor del på den ökade medellivslängden. Ju fler år vi lever, desto längre tid ska pensionen räcka till oss alla.
– Om man tror att man ska gå i pension vid 65 år kommer den allmänna pensionen att vara mycket låg. Även tjänstepensionen är halvdan vid den åldern, säger Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten och fortsätter: Det krävs att man arbetar betydlig högre upp i åldrarna för att få en god kompensationsgrad.
Bo Könberg, f.d. socialminister och ordförande i Pensionsarbetsgruppen som ledde arbetet med pensionsreformen 1991–94, ser gärna en snabbare höjning av pensionsåldern och en indexering knuten till medellivslängden. På så sätt skulle gapet kunna minskas.
Ett annat problem som diskuterades var den allt högre inträdesåldern i arbetslivet. I Sverige är vi senast i Europa med att komma in på arbetsmarknaden med en genomsnittsålder som närmar sig 30 år.
– Ett tidigare inträde i arbetslivet får större effekt än att arbeta längre senare i livet, menar Frans Lindelöw, vd på Skandia.
Hur man ska råda bukt på detta i en tid då vi väljer att byta karriär flera gånger i livet och där god kompetensutveckling blir allt viktigare, är inte helt enkelt. Skärpta krav och incitament för att klara sin utbildning i tid kan vara tänkbara alternativ.
Utöver ett förlängt arbetsliv var de flesta i panelen överens om att vi också behöver öka avsättningen till den allmänna pensionen, se över uttagsreglerna för tjänstepensionen, och framförallt att det behöver ske en kulturell förflyttning. Toppen av pyramiden, det vill säga det privata sparandet, spelar en mycket viktig roll.
– Många lever fortfarande i tron att samhället tar hand om dig men vi måste ge individer rätt förutsättningar för att kunna spara och ta ansvar för sin ekonom, säger Frans Lindelöw.
Skandia publicerar i dag en ny rapport som syftar till att återskapa ett skattegynnat privat pensionssparande. Det nuvarande systemet med avdragsrätt för lån och slopad avdragsrätt för privat pensionssparande, uppmuntrar till en ökad skuldsättning snarare än ett långsiktigt sparande.
– Det är obegripligt att ta bort den här delen av incitamentet att ta en del av ansvaret själv, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, och får medhåll i panelen.
Ett annat problem med dagens sparalternativ är att det saknas inlåsningseffekter och att pengarna används till konsumtion snarare än till pension.
– Inlåsningseffekten är jätteviktig. Vi glömmer bort försäkringsaspekten, att vi faktiskt försäkrar oss mot en lång levnad, säger Tua Holgersson, vd på Länsförsäkringar Fondliv.
Glenn Nilsson, vice vd på Max Matthiessen, håller med och menar att det inte är ovanligt att kvinnans ISK-konto används till att renovera köket eller att finansiera familjens nya bil, istället för en förstärkt pension.
Du kan följa Max Matthiessens närvaro i Almedalen på vårt newsroom och i våra sociala kanaler. Läs mer om programmet på www.maxm.se/almedalen