ALMEDALEN. Borde vi äta, spara och leva mer hållbart? Ska vi knuffas i rätt riktning och vem ska i så fall knuffa oss? Dessa frågor diskuterades när Max Matthiessen arrangerade sitt femte och sista frukostseminarium under årets Almedalsvecka.
Att nudging och hållbarhet väcker stort intresse går inte att ta miste på. Kön ringlade lång när det under fredagsmorgonen vankades debatt kring ämnet. Och av de drygt 150 gästerna på plats, var hela 95 procent positivt inställda till att få sig en knuff. Kärnan i nudging handlar om just detta. Att ge en välvillig knuff för att påverka någon i en önskvärd riktning.
– Det handlar inte om förbud utan bygger på valfrihet, säger Niklas Laninge, psykolog och expert på beteendedesign.
Han berättar vidare om hur hans lokala matvarubutik satte upp två skyltar vid bananerna i fruktdisken. En där det stod ”besprutade” och en där det stod ”ekologiska”. Syftet var att få bort de icke-ekologiska bananerna ur sortimentet och genom att använda ordet ”besprutade” övergav konsumenten det mindre miljövänliga alternativet självmant.
Ett annat effektivt styrmedel är att använda sig av förval, det vill säga att ha det önskvärda alternativet som grundinställning. En kommun i Tyskland är ett framgångsrikt exempel på detta. När kommunen förnyade sina elavtal, ändrades förvalet från brun till grön el och man lyckades på så sätt öka andelen grön el från 7 till 70 procent.
Men det finns också en risk att vi blir knuffade i fel riktning. Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi, betonar vikten av att det bör finnas någon form av bakomliggande vetenskap men är samtidigt orolig att det ibland är felaktiga drivkrafter styr. Hon nämner amning som ett sådant exempel. Under 30 års tid bestämdes att vårdpersonal skulle säga att amning alltid är bäst för spädbarn trots att rekommendationen egentligen enbart gällde länder där man inte hade tillgång till rent vatten.
Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister, anser att politikerna har ett stort samhällsansvar att använda nudging och att det finns goda exempel när det fungerar väl. Han nämner icke-valet i premiepensionssystemet som exempel.
– Vi vill få en grön finansmarknad och bör därför se till att icke-valet i premiepensionssystemet är bra. Den som sparar i AP7 Såfan gör en god insats för miljön och det är en knuff som har gett bra effekt, säger ministern.
När det gäller hållbara placeringar ser Kaj Elfgren, hållbarhetsanalytiker på Max Matthiessen, en trend i att allt fler företag och individer intresserar sig för hållbara alternativ. Men samtidigt är det en stor skillnad mellan vad människor uppger att de vill ha och vad de faktiskt väljer.
– Här behöver vi hjälpa kunderna, säger Kaj Elfgren. En del i arbetet är att vägleda kunderna med tydlig märkning och information men jag tycker också att vi ska bli bättre på att väva in hållbarhetsfrågor i samband med rådgivningen.
Samtidigt är Sverige ett av de länderna som har kommit längst när det gäller ansvarsfulla investeringar. Och att det skulle finnas en motsättning mellan god avkastning och hållbara placeringar, är en myt som panelen vill slå hål på.
– De som väjer hållbara placeringar gör den bästa affären, både ur ett etiskt perspektiv men också sett till värdeutveckling, säger Per Bolund.
På frågan om finansmarknadsministern vill återinföra en nudge som uppmuntrar till ett långsiktigt pensionssparande genom skatteincitament, blir svaret undvikande. Man kan konstatera att en nedtrappning av ränteavdragen ligger närmare till hands om regeringen får fortsatt förtroende efter valet.