Handeln i fokus

  • Stökigt i tillväxtmarknaderna
  • Överköpta marknader kortsiktigt

Veckan bjöd initialt på positiva tongångar där handelsoron dämpades med en dollarförsvagning som följd i och med uppgörelsen mellan USA och Mexiko. Avslutningen av veckan tiltades dock åt det negativa när president Trump återigen lade sordi på stämningen i och med rykten om implementering av tariffer på kinesiska varor.

Handelsoron dämpades betydligt som en följd av handelsavtalet mellan USA och Mexiko under inledningen av veckan. Kanada som tidigare befunnit sig på sidlinjen har även de trätt in i förhandlingarna. Det bidrog till de positiva tongångarna men det råder en viss osäkerhet om landet kommer att nå en överenskommelse med USA i detta läget. De, i skrivande stund, ännu obekräftade ryktena om att Trump stödjer implementering av handelstariffer på kinesiska varor, redan nästa vecka, medförde ett mer försiktigt risktagande avslutningsvis. Vidare turer och volatilitet är att vänta med andra ord.

Det rör på sig i en rad tillväxtmarknadsvalutor

Argentina ansökte i veckan om en snabbare utbetalningstakt av de tidigare överenskomna nödlånen hos IMF som en följd av en accelererande negativ ekonomisk utveckling. Den argentinska peson är ned nästan 50 procent mot den amerikanska dollarn i år, medan inflationen i landet ligger på skyhöga 25 procent. Under torsdagen höjde Argentinas centralbank räntan till 60 procent från tidigare 45 procent i ännu ett försök att bromsa kapitalflödet ut ur landet och dämpa inflationen. Frågan är bara om det kommer få någon effekt, givet att räntan redan befann sig på extremt höga nivåer och risken är stor för betalningsinställelser.

Enligt rykten intervenerade Brasiliens centralbank i valutamarknaden under torsdagskvällen i ett försök att bromsa fallet i landets valuta. Brasilien tillhör ett av de länder med högst statsskuld i förhållande till BNP, närmare 90 procent, vilket medför en stor känslighet mot den amerikanska dollarutvecklingen. Övriga länder med en hög statsskuld är Egypten, Indien och Pakistan. Argentina har en betydligt lägre statsskuld, medan bytesbalansen är desto svagare, i likhet med Egypten, Pakistan och framför allt Turkiet. Den turkiska liran har varit under press en längre tid som en följd av stor politisk osäkerhet, svag bytesbalans och högt skuldsatta statliga företag. Gemensamt för alla dessa länder är just den höga känsligheten mot utvecklingen i den amerikanska dollarn, men även ränteutvecklingen. Enligt Bloombergs sårbarhetsmatris är Turkiet, Argentina, Colombia och Sydafrika svagast, men Brasilien och Indien som har betydligt större vikt i tillväxtmarknadsindex befinner sig inte långt efter. Även om oron för tillfället kanske är mer sentimentsdriven så finns spridningsrisken där med eventuellt stora kapitalutflöden som följd.

Det är tydligt att dollarn stärks vid förnyad oro kring turerna rörande handelstariffer, något den senaste veckan återigen visat prov på. Men förväntade fortsatta höjningar från Federal Reserve är också bidragande till styrkan. Jerome Powell bekräftade centralbankens åtstramningslinje vid föregående helgs Fed-konferens i Jackson Hole som i övrigt inte rönte några större rubriker. Vidare oroligheter i tillväxtmarknaderna med risk för spridningseffekter skulle kunna få Fed att ändra tonläge.

Krisnivåer i kronan inför valet

En annan valuta som fortsätter att handla svagt är den svenska kronan som nu befinner sig på krisnivåer i förhållande till euron, alltså i paritet med finanskrisen. Marknaden tar höjd för att Riksbanken i nästa vecka återigen kommer att skjuta på räntebanan i brist på stabiliserande faktorer vad gäller den inhemska inflationen. Utöver detta påverkar osäkerheten kring det stundande valet samt handelsoron då Sverige är en liten ekonomin med ett stort exportberoende.

Starkare amerikansk BNP än väntat och inflöden i aktiefonder

Den andra estimatberäkningen av den amerikanska BNP-siffran, för andra kvartalet, medförde en viss upprevidering, vilket inte låg i marknadens mer negativa förväntansbild. Ekonomin uppvisar nu den snabbaste tillväxttakten sedan tredje kvartalet 2014, vilken till hög grad kan tillskrivas skattesänkningarna och bör därmed inte förväntas vara uthållig under kommande kvartal.

Amerikanska aktiefonder har under året noterat negativa flöden inklusive augusti månad, men de senaste två veckorna har visat på inflöden om än i en mindre skala. Detta är bidragande till den relativa styrka marknaden upplevt och nyligen genomförda sentimentsundersökningar bland fondförvaltare visar också att de är ovanligt långa aktier. Kortsiktigt är marknaderna överköpta, vilket delvis förklarar den svagare utvecklingen under veckans två sista dagar. En stundande amerikansk långhelg bidrar också till en försiktigare inställning till risk generellt.

Nästa vecka väntar räntebesked från Riksbanken med risk för förnyad press på kronan, medan valkampanjerna går in i slutskedet inför valet den 9 september.

 

Med detta önskar vi en trevlig helg,

Jon Arnell

Max Matthiessen Värdepapper AB

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.