Foto: Karl Nordlund
PROFILEN. Hon har kallats Landsmoder, fått kungamedalj och hyllats för sin krishanteringsförmåga, men för fem år sedan lämnade hon jobbet på Fritidsresor (numera TUI) för att hitta tillbaka till sig själv. I dag är Lottie Knutson styrelseproffs, författare och frilansare – och har fått tillbaka sin nyfikenhet på livet.
Det är en lite gråmulen augustidag efter den där sommaren som kom att bli den hetaste i mannaminne. Skog och mark har stått i brand och klimatångest blivit ett begrepp att räkna med. Lottie Knutson har åkt kommunalt in från skärgården, där hon sedan tio år har ett fiskehemman tillsammans med maken Mats.
Skärgårdshuset är i dag en av hennes favoritplatser på jorden, men att resa är fortfarande ett brinnande intresse. Under många år arbetade Lottie i den bransch som i dag ofta pekas ut som en av de värsta miljöbovarna. Charterflyget.
– Självklart har jag det i bakhuvudet hela tiden. Jag älskar att resa. Dock ska man komma ihåg att flyget står för runt tre procent av de totala utsläppen globalt, ibland får man intrycket att det är mycket mer, men visst, jag tror att flyget absolut måste förändras i grunden, säger hon.
SJÄLV REKOMMENDERAR hon gärna tåg och på Fritidsresor var hon dessutom ”mamma” till tågcharter – en satsning som lanserades 2007 som ett alternativ till miljömedvetna resenärer. Satsningen lades dock ned tre år senare.
– Det var svårt att göra det till en konkurrenskraftig produkt. Lågprisflyget går enormt mycket snabbare och kostar en tredjedel av en tågresa. Men jag tror flyget måste ta sitt ansvar och utsläppen måste minska. Det kan handla om att använda mer biobränsle och jag tror att många är beredda att betala extra för grönt bränsle. Sedan driver jag verkligen på allt vad jag kan och lyfter fram alternativ som att cykla, åka tåg och vandra. Jag tror mer på inspiration än pekpinnar, säger hon.
Dessutom, lägger hon till, försöker hon åka kommunalt eller cykla och drar ner på nötköttet. Att sopsortera och välja Kravmärkt är en självklarhet, anser hon.
DET ÄR INTE SVÅRT när man sitter ansikte mot ansikte med Lottie att förstå vad det var som fick henne att bli Lottie med hela svenska folket, då för snart 14 år sedan, när hon som Informationsdirektör på Fritidsresor kastades in i rampljuset i efterdyningarna av tsunamikatastrofen i Thailand. Hennes agerande i samband med katastrofen hyllades – hon kallades för Landsmoder, blev utsedd till Årets kommunikatör, fick kungamedalj, och föreslogs vid något tillfälle att ta över utrikesministerposten.
En anledning kan nog hänga samman med att jag alltid tror att saker och ting ska gå åt skogen, så jag är förberedd på det värsta.
Hon utstrålar närvaro, uppriktighet och förtroende, bra egenskaper när det krisar. Frågar man henne varför just hon är så bra på krishantering blir svaret dock lite oväntat.
– En anledning kan nog hänga samman med att jag alltid tror att saker och ting ska gå åt skogen, så jag är förberedd på det värsta. Det var ju lite som en Askungesaga då när allting hände över en natt. Plötsligt var jag enormt efterfrågad och skulle uttala mig överallt, det är klart att det inte är något som går att förbereda sig för. Jag försökte göra mitt jobb, men den där bilden av mig som målades upp var ingenting som jag direkt identifierade mig med, säger hon.
Med sin bakgrund som journalist, hon har bland annat jobbat på Svenska Dagbladet, hade hon också sett hur människor höjs till skyarna för att sedan puttas ned igen. Dessutom kände hon till den mediala dramaturgin.
– Det blev ett för stort fokus på mig som person, jag var företagets ansikte utåt, men vi var många som arbetade hårt. Plötsligt var vi the good guys, annars är man ju i charterbranschen van vid att vara den som alla klankar ned på. Regering och myndigheter uppfattades som om de inte agerade och framställdes som handfallna. Men det där handlar mycket om de kontraster som medierna arbetar med, det blir dramatiskt med en god och en ond sida som kontrasteras mot varandra. Det är en förenklad bild, men den fungerar, säger hon.
Sant är dock att livet förändrades för Lottie efter tsunamin, inte minst fick det henne att fundera djupare över vad som är verkligt avgörande i livet. Dessutom lyfter hon fram att det blev än viktigare att skilja på yrkesroll och den privata sfären.
– Jag är mer än mitt yrke. Det var viktigt att inse att detta är bilden av mig, men jag är mer än min yrkesroll, det finns en privat sida där. Det är ganska vanligt i dag att människor går upp helt i sin yrkesroll men det är livsfarligt att bli kär i sitt anställningsnummer. Har man byggt hela sin identitet på sitt jobb, vad händer då om man får sparken, eller omplaceras i en omorganisation?
Trots många jobberbjudanden stannade hon kvar på Fritidsresor tills för knappt fem år sedan, då hon sa upp sig. Hon hade varit på företaget i 16 år, skulle snart fylla 50 och hade under en ganska lång period funderat på att göra något annat. Den avgörande punkten kom under en resa till Paris med den då 20-åriga dottern.
– Jag bodde i Paris efter gymnasiet och älskar den staden och ville visa min dotter. Vi gick runt och jag pekade och berättade och så plötsligt påpekar min dotter att hon knappt känner igen mig, jag var så glad och upprymd. Det var något där med minnena, och Paris, som tvingade mig tillbaka till mitt unga jag och det var då jag insåg att jag höll på att förtvina och att jag skulle bli tvungen att bryta upp från min yrkesroll för att hitta tillbaka till mig själv. Jag kände att antingen blir jag kvar här i 15 år till, eller så gör jag något annat.
Det där ”något annat” blev, bland annat, boken Nödrop – när krisen kommer som gavs ut på Albert Bonnier förlag. Boken väckte i sin tur hennes lust att berätta, och hon hittade tillbaka till sitt skrivande.
I dag har jag en större frihet som jag inte hade när jag var anställd. Jag har hittat tillbaka till min nyfikenhet.
I dag frilansar hon som reseskribent och syns ofta i TV4 som reseexpert. Dessutom har hon flera tunga styrelseuppdrag, bland annat för Cloetta, Scandic Hotels, Stena Line, STS Alpresor och Swedavia. Till det kan läggas återkommande föreläsningsuppdrag, fyra barn, huset i skärgården. Har hon hur mycket energi som helst?
– Nej, det har jag inte. Men i dag har jag en större frihet som jag inte hade när jag var anställd. Jag har hittat tillbaka till min nyfikenhet.
Nödrop, som varvar hennes personliga minnen från tsunamin med intervjuer, är också en reflektion över trauman och hur människor påverkas av dem. I arbetet med boken blev det tydligt för henne att vad som knäcker en människa ofta är de ”lågintensiva” kriserna.
– Det är ofta ingen fara om det är högintensivt och krisigt om man vet att det finns ett slut. Det är konstant krisläge utan pauser, som man inte ser något slut på, som gör att man når punkten då man inte pallar mer, säger hon.
Kris definierar hon som ”något oväntat som kommer vid fel tidpunkt och drabbar den som inte är beredd”. Hon tror att alla förr eller senare någon gång i livet hamnar i kris, och understryker vikten av att vara förberedd. Krishantering – att förbereda och öva innan krisen kommer – har blivit något av hennes expertområde. Andra är digitalisering, konsumentfokus, marknad och så kommunikation, förstås.
– Allmänheten har så oerhört höga krav i dag på snabb och individuell informationsgivning – det är inte lätt att hantera en kris när 500 000 användare samtidigt vill ha individuella svar i sociala medier, säger hon.
HON HAR BESKRIVITS som väldigt tydlig och är inte rädd för att göra sin röst hörd.
– Jag kan vara ganska rak och ärlig, men å andra sidan kan människor lita på vad jag säger. Jag är nog ganska drivande när det kommer till det som är viktigt för mig, men styrelsearbete är ofta ganska resonerande diskussioner, det är inte skarpt läge som det kan vara när man sitter mitt i verksamheten, säger hon och tillägger:
– Styrelsearbete kan låta mer glamoröst än vad det faktiskt är. En styrelse arbetar ju ganska övergripande och mycket med frågor som regelefterlevnad och policyer.
Jag tror att det på sikt kommer att bli svårare att hitta yrkesverksamma människor för styrelseuppdrag.
DE SENASTE ÅREN har hon dessutom dragit ned på styrelseuppdragen. Delvis för att färre uppdrag ger möjlighet att gå mer på djupet, men också på grund av den lagändring som gör att styrelsearvodering från och med 2018 inte längre kan faktureras utan betalas ut som lön. Ändringen har mött mycket kritik och enligt en enkät som gjordes i våras på uppdrag av Styrelseakademin uppgav åtta av tio styrelseledamöter att de kommer att minska antalet uppdrag.
– Det förändrar en hel del. Man blir anställd och får lön men har noll anställningstrygghet och varken tjänstepension eller sjuklön. Jag tror att det på sikt kommer att bli svårare att hitta yrkesverksamma människor för styrelseuppdrag och det är en olycklig utveckling, säger hon.
Det händer att hon saknar att arbeta operationellt.
– Alla evighetslånga möten är jag tacksam för att jag slipper men ibland kan jag sakna att arbeta tillsammans med andra med ett gemensamt långsiktigt mål där man bygger något tillsammans. Att vara sin egen kräver också att man hela tiden har en inre motor, man måste ha idéer och sälja in sig själv.
Den inre motorn verkar hon dock själv inte ha problem med. Utöver sin karriär, styrelseuppdrag och skrivande har hon och maken Mats, politisk reporter på SVT, fyra barn i två kullar. De två äldsta har förvisso flyttat hemifrån men ändå, hur fick hon ihop det?
– Jag arbetade 20–25 år som en galning och det betydde att jag var tvungen att välja bort mycket – däribland socialt umgänge. Folk pratar om att ta sig tid att meditera, men jag ville bara gå och lägga mig och sova när jag hade en stund över. Man kan inte tro att man hinner med allt, det blir orealistiska förväntningar, säger hon.
Dessutom hyllar hon det kravlösa. Det behöver inte vara fint och snofsigt. Man behöver inte spendera timmar i köket – det går att bjuda hem vänner och grilla korv. I dag har hon dessutom mer tid att lägga på det som ger henne kraft.
För mig finns enkelheten där i skogen, och den är viktig att finna i sitt liv, inte i snofsiga parmiddagar.
– Jag älskar att vara i naturen. Det är energi, återhämtning och som balsam att vara ute i skog och mark. För mig finns enkelheten där i skogen, och den är viktig att finna i sitt liv, inte i snofsiga parmiddagar, säger hon och fortsätter:
– Min stora passion, även om det inte blir så ofta, är att snorkla. Det ger en enorm lyckokänsla och allra bäst är det när det finns koraller. Då är jag som allra lyckligast. Å andra sidan betyder det att jag även sett korallrev som håller på att dö.
Vi återkommer till klimatet och den gångna sommaren. Väderkaos och klimatkris. En sak som Lottie fått upp ögonen för denna sommar är böndernas situation – det tuffa i att vara lantbrukare i dag – ett område som hon kan komma att engagera sig i framöver.
– Sedan tror jag man måste se över den nationella beredskapen rent generellt. Vi kommer att få mer extremt väder. Värmen har också styrt fokus på självförsörjningsgraden, vilket är en mycket komplex fråga.
Om du ser framåt, vad gör du om fem år?
– Jag rekryterades faktiskt till ett så kallat influencernätverk för +45 häromdagen. Långsiktigt klurar jag lite grann. Men jag skulle vilja arbeta långsiktigt och meningsfullt med lantbruk och med att hjälpa Sveriges bönder hitta alternativa sätt att driva jordbruk. Agroturism är väldigt stort i Europa, men finns knappast i Sverige. Det tror jag på, även som något som skulle locka utländska besökare.
Politiska ambitioner har hon dock inga, apropå att hon en gång i tiden lanserades som ministerkandidat.
– Nä, jag är alldeles för otålig för partipolitik, men just i går satte jag mig faktiskt ned och skrev ett förord till min nästa bok, en synopsis över kapitlen, säger hon.
På frågan vad den handlar om tystnar hon en stund, tänker, och säger sedan lite kryptiskt:
– Den handlar om en annan sorts svåra lägen.
Att hantera en kris – Lotties Knutsons tre bästa tips
- Förberedelse. Öva och pröva. Det viktigaste med att kristräna är att se hur man själv reagerar och hur kollegorna reagerar. Man behöver öva i team, alla reagerar olika. Kristräning kan vara att öva på svåra samtal – som att avskeda någon – innan det sker.
- Pausa. Återhämtning är viktigt. Man kan inte befinna sig i konstant krisläge en längre period. Lottie inspireras av uniformerade yrken som sjuksköterskor, poliser och soldater som tar av sig uniformen och symboliskt kliver ur yrkesrollen när de slutar jobba. Man måste vara rädd om sig själv, logga ur. Själv byter hon jobbkläderna mot hemmakläder när arbetsdagen är slut, som en markering.
- Ta hand om dig själv. Före takeoff uppmanar flygvärdinnorna oss att först säkra vår egen syremask om katastrofen skulle inträffa. Det är viktigt när det krisar omkring en. Tar vi inte hand om oss själva kan vi heller inte ta hand om någon annan.
LOTTIE KNUTSON
Familj: Maken Mats Knutson, journalist och politisk expert på SVT, barnen Mikaela, 26, Mattias, 24, Linn, 15, och Elias 12.
Bor: I Nacka och sommartid i skärgårdshuset med torrdass och grävd brunn.
Yrke: Författare, journalist och styrelseproffs. Är med och påverkar i Cloetta, Scandic Hotels, Stena Line, STS Alpresor och Swedavia. Tog andraplatsen på Veckans Affärers lista över mäktigaste styrelsekvinnor 2018. Kommunikationsdirektör på Fritidsresor under 16 år fram till 2014.
Favoritsysselsättning:: Att snorkla.
Älskar: Att resa, gärna med tåg och på cykelsadeln.
Tre saker som alltid finns i resväskan: Jag reser nästan alltid bara med handbagage men där finns alltid laddare, öronproppar och en bra bok.
Drömresmål kvar att uppleva: Det finns så många men just nu är det nog tågåkande i Norge som lockar mest.
Dit återvänder jag helst: Till vårt lilla fiskehemman i Stockholms skärgård
Drömsällskap på en resa (utom familjen): Jag har flera kompisar som också vill ha en god kopp kaffe då och då och som inte kräver sena nätter med mycket alkohol, så dem reser jag gärna med.
TEXT: CAROLINA JOHANSSON