Sedan 1 juli förmånsbeskattas alla som har en sjukvårdsförsäkring via jobbet. För den enskilde medarbetaren innebär det med dagens villkor en kostnad på högst ett par hundralappar i månaden, men osäkerheten inför framtiden är stor. Max Matthiessens experter ser en risk att premierna går upp om många väljer att avstå från försäkringen.
Arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar är en förmån som de senaste åren erbjudits på bred front och som cirka en halv miljon arbetstagare omfattas av i dag. Till fördelarna hör bland annat snabb och effektiv vård, råd och hjälp vid bokning av behandling samt möjlighet att undvika långa sjukskrivningstider som påverkar ekonomin.
Efter ett snabbt genomfört riksdagsbeslut gäller sedan 1 juli i år nya regler för den här typen av hälso- och sjukvårdsförmåner.
– Det innebär att sjukvårdsförsäkringsförmånen jämställs med lön och beskattas på samma sätt. Bland företag och anställda har det här skapat osäkerhet och irritation. Lagstiftaren lägger stort ansvar på arbetsgivaren när det gäller såväl arbetsmiljö som hälsofrämjande insatser, och det här har varit ett instrument för att leva upp till förväntningarna. Nu uppfattar många att man slår undan benen på företag som vill göra rätt för sig, säger Fredric Janssen, försäkringsförmedlare Grupp och Hälsa vid Max Matthiessen.
När han och kollegan Cajsa Eylis tittat närmare på vilka konsekvenser den nya lagstiftningen fått konstaterar de att sjukvårdsförsäkringsförmånen fortfarande är viktig och uppskattad av många medarbetare. Trots beskattningen blir kostnaden för den enskilde i de flesta fall inte mer än ett par hundralappar i månaden.
– Gränsdragningen för vad som ska förmånsbeskattas och inte är inte helt glasklar, men Skatteverket har kommit med ett första besked och baserat på det bedömer försäkringsbolagen att bara mellan 70 och 80 procent av premien för deras vanliga sjukvårdsförsäkringar ska räknas som skattepliktig förmån, säger Cajsa Eylis och förklarar att principen är att det som betraktas som rehabilitering ska undantas från beskattning.
Max Matthiessens råd till företag som berörs av den nya lagstiftningen är att sitta still i båten och inte förhastat säga upp befintliga avtal. Om man gör det kommer aktuella skadeärenden och pågående behandlingar att avbrytas direkt.
– Däremot kan förstås varken arbetsgivare eller försäkringsbolag tvinga en medarbetare att ha en förmån man måste skatta för. Anställda kan därför välja att avstå från försäkring och då betalar arbetsgivaren bara för dem som har kvar den, säger Fredric Janssen och poängterar att det än så länge är få som valt att säga upp sina sjukvårdsförsäkringar.
På sikt ser han dock en risk att premierna går upp om beskattningen gör att fler blir tveksamma till nyttan med förmånen och att endast de som tror att de kommer att använda försäkringen behåller den.
– Om i stället arbetsgivaren säger upp privatvårdsavtalet kommer försäkringsbolaget att erbjuda de anställda en fortsättningsförsäkring med motsvarande villkor. Men den blir som regel betydligt dyrare, eftersom den tecknas som enskild privatperson och inte som del av en stor grupp, säger Cajsa Eylis.
LAGENS OMFATTNING OCH UNDANTAG
- I Sverige har cirka 500 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring som är tecknad av arbetsgivare.
- Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgift (cirka 31 procent) på premien. Avdragsrätt gäller för premie och höjd arbetsgivaravgift på bolagsskatten (22 procent).
- Den anställde förmånsbeskattas för försäkring som avser privat hälso- och sjukvård. Premien läggs på den anställdes lön och bruttolöneavstående blir inte längre möjligt. Samma förmånsbeskattning gäller om arbetsgivaren betalar för vård direkt hos privat vårdgivare. Samtliga försäkringsbolag har uppskattat förmånsbeskattningen till mellan 70 och 80 procent av premien.
- Undantagna från förmånsbeskattning är företagshälsovård, hälsoförsäkringar som försäkringsbolagen erbjuder, rehabilitering och förebyggande behandlingsåtgärder samt vård och läkemedel vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.
TEXT: SUSANNA LIDSTRÖM