Mikrolärande: nya tidens lärande?

INBLICK. Ett kunskapsintensivt arbetsliv kräver ständig fortbildning, nytt kunnande och re-skilling – ja helt enkelt kompetensutveckling i massor. När alla har ont om tid tar mikrolärande vara på tillfällena.

Det är slutspurt i valrörelsen 2018. I ett konferensrum i Göteborg presenterar Unionens chefsekonom Katarina Lundahl fackförbundets tankar och synpunkter kring lärande och vidareutbildning, och bilden är bekymmersam. Över hälften av alla svenska företag hittar inte den kompetens de behöver, något som i sin tur leder till att ett av tio företag får säga nej till ordrar för att de inte har tillräckligt med anställda för att klara av efterfrågan.

– Digitalisering, automatisering och globalisering förändrar arbetsmarknaden i grunden, påpekar Katarina Lundahl.

– Kompetens blir lätt föråldrad när det som var standard i går är inaktuellt i morgon, och livslångt lärande blir en nödvändighet för att hänga med i utvecklingen.

”Kompetens blir lätt föråldrad när det som var standard i går är inaktuellt i morgon.”

Unionen är inte ensam om vare sig omvärldsanalysen (det fattas kompetens och den kompetens som finns behöver ständigt uppdateras) eller lösningsförslaget (ett livslångt lärande). Tillväxtverket, Manpower, Svenskt Näringsliv, branschorganisationer, andra fackförbund, lokala handelskamrar och inte minst enskilda företag lyfter om och om igen fram problemet: de människor som finns tillgängliga har inte de kunskaper som efterfrågas.

De flesta vill därför att samhället satsar mer på utbildning, från att bygga ut högskolorna och erbjuda fler distansutbildningar till att anordna lärlingsutbildningar hos enskilda företag. Men det räcker inte att utbilda unga och arbetslösa. Även de som redan har jobb måste lära sig mer – och lära sig nytt – för att kunna fortsätta jobba på en arbetsmarknad där arbetsinnehåll och befattningsbeskrivningar hela tiden ändras.

Frågan är bara hur. För samtidigt som utbildning verkar vara vägen framåt minskar tillgången på tid tillgänglig för annat än jobb.

In på scenen: mikrolärande, en pedagogisk modell där du tar din kurs, delar upp den i mycket korta moment som kursdeltagaren kan göra i sin mobil (eller på sin dator) varhelst hen vill, närhelst hen har fem minuter över. Tänk tutorials på Youtube där du på fem minuter kan lära dig att göra en avancerad fläta, baka en kaka eller byta däck på bilen, men översätt det till lärande inom jobbet i stället.

– 2018 skulle jag säga att mikrolärande var den absolut största trenden inom vår bransch, säger Benjamin Palmqvist, säljchef på e-learningföretaget Tictac.

– Särskilt i stora, geografiskt utspridda organisationer kan det vara svårt att planera in fysiska utbildningstillfällen där alla kan delta. Med mikrolärande kan du portionera ut lärandet till alla, oavsett var de är och oavsett när de har tid. Dessutom kräver mikrolärandet inte att den anställde avsätter någon tid i kalendern eftersom kursen är tillgänglig i en mikropaus direkt i mobilen.

– Eftersom man tar del av kunskapen i sin vardag och implementerar den parallellt med sina arbetsuppgifter får man fördelar som inte är möjliga med någon annan utbildningsform, säger Benjamin Palmqvist.

Det var bland annat de här kvaliteterna som gjorde att Skånetrafiken valde att använda sig av mikrolärande när man för cirka ett och ett halvt år sedan relanserade sitt varumärke.

– Vi vet att de viktigaste kontaktytorna mellan resenärerna och varumärket Skånetrafiken är den personliga kontakten när man reser med oss, säger Christina Elwing, varumärkesstrateg på Skånetrafiken.

– Det betyder att alla våra anställda måste leva vårt varumärke så att kunden får samma upplevelse oavsett vem man möter just den dagen.

I samband med relanseringen var det därför viktigt för Skånetrafiken att vidareutbilda de anställda i företagets värderingar och hur de kan implementeras i vardagen. Men det fanns några problem. För det första är de flesta av de cirka 6 000 personer som jobbar på Skånetrafiken inte anställda av Skånetrafiken utan av de trafikbolag som kör på deras uppdrag. För det andra går det inte att ställa in kollektivtrafiken i en hel region under en hel dag bara för att de anställda ska på utbildning, och för det tredje kommer det hela tiden nya medarbetare som också behöver få ta del av kunskapen.

– Det var därför vi landade i mikrolärande som metod, förklarar Christina Elwing.

– Vi ville göra något enkelt som inte tar så mycket tid i anspråk för medarbetarna, samtidigt som vi ville kunna återanvända och uppdatera materialet.

Skånetrafiken bestämde sig för ett upplägg där medarbetarna fick ett till två utskick per vecka till sin mejl med en till två korta frågor per tillfälle. Till exempel kunde ett utskick innehålla en mycket kort film eller text som belyste en vanlig situation i medarbetarens vardag och frågan hur hen skulle ha hanterat situationen. Varje fråga hade tre svarsalternativ, och svarade man fel fanns en förklaring till varför ett annat svar representerade det önskade beteendet. Där fanns också positiv feedback från kunder.

– Vi ville peppa personalen och visa att vi inte gör det här för att vi är dåliga, utan för att vi vill förbättra kundernas upplevelse ännu mer och se till att de får samma bemötande oavsett var de möter Skånetrafiken.

Men bara för att mikrolärande är tillgängligt för de flesta via mobilen betyder det inte att en utbildning passar alla. Christina Elwing är noga med att poängtera att frågorna inte var desamma till alla medarbetare utan anpassade till de olika yrkesgrupperna.

– Det blev tydligt för oss att vi behövde nå en väldigt bred målgrupp, allt från bussförare, som i vissa fall har begränsade kunskaper i svenska, till andra medarbetare med väldigt hög utbildning. Vissa har jobbat länge och kan varumärket bra, andra är nya och har sämre förförståelse. Dessutom möter olika yrken olika situationer.

För att utbildningen skulle fungera tog Skånetrafiken fram olika exempel för olika yrkesgrupper.

– Vi ville att varje medarbetare skulle känna att det kunde ha varit taget från personens egen vardag så att vi kunde få i gång deras tankar kring sin egen yrkesroll. Det är en sak att känna till våra värderingar, en helt annan att kunna tillämpa dem i vardagen.

Utbildningen genomfördes under 2018 och så här långt är Skånetrafiken mycket nöjda med resultatet av insatsen.

– Det har varit jättesmidigt att jobba med och lätt att följa upp, samtidigt som vi lätt kan använda det igen när nya medarbetare börjar hos oss.

”Det har varit jättesmidigt att jobba med och lätt att följa upp, samtidigt som vi lätt kan använda det igen.”

Att man kommer att använda sig av mikrolärande igen ser Christina Elwing som självklart.

– Sen betyder inte det att vi bara ska använda oss av mikrolärande, utan allt beror på vilken kunskap det är som ska läras ut.

Men när passar mikrolärande då? Och vad kan man ha det till? De flesta av TicTacs kunder använder verktyget när något nytt ska implementeras i verksamheten, till exempel rutiner kring GDPR eller en ny code of conduct. Och enligt Uno Fors, professor på institutionen för data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, är det just vid sådana här enkla, avgränsade uppgifter som mikrolärande passar bäst.

– Tänk dig att du har en båt och behöver lära dig hur du lossar en viss kupa på motorn för att kunna smörja delarna där under. Då kan mikrolärande i form av en tutorial på Youtube funka superbra. Men ska du lära dig att konstruera en motor från grunden, då behöver du något helt annat. Det finns helt enkelt inte en pedagogisk metod som passar allt och alla.

Uno Fors borde veta. Redan på 70-talet började han studera olika typer av digitalt lärande och har sett åtskilliga trender komma och gå.

– Mikrolärande har sina fördelar, men man ska vara medveten om att det är en hype. Det kommer säkert att finnas kvar, men det kommer inte att vara den enda lösningen. Hittills i mänsklighetens historia har vi inte kommit på någon ny uppfinning som har gjort att vi inte behöver utveckla något nytt och det kommer inte att hända nu heller. Mänsklig utveckling fungerar inte så.

”Mikrolärande har sina fördelar, men man ska vara medveten om att det är en hype.”

Men samtidigt som hypen kring mikrolärande i mobilen är ny och het är själva grunden för mikrolärande inga nyheter. Redan på 60-talet utvecklade psykologen BF Skinner det han kallade programmerad  inlärning, som innehåller byggstenar som väldigt mycket liknar mikrolärande: dela upp informationen i små delar, ge dem bitvis till deltagarna via maskiner, låt deltagarna göra en quiz för att se om de har förstått, ge återkoppling och avsluta med att ge en liten belöning.

– På 70-talet tog vi upp det här som ett dåligt exempel och sa att det inte fungerar att hälla ner kunskap i människor i små bitar, säger Uno Fors.

– I dag menar förespråkarna för mikrolärande att det är vetenskapligt bevisat att den här sortens undervisning gör att eleverna kommer ihåg kunskapen bättre. Vad jag vet finns det mycket få vetenskapliga utvärderingar av mikrolärande på lång sikt, så jag tycker att man ska vara lite försiktig innan man säger att det är det bästa sättet att lära sig på.

Därmed inte sagt att Uno Fors förkastar mikrolärande helt och hållet.

– Rätt använt kan det fungera jättebra. Det jag vänder mig mot är när man tror att det går att hitta en ny sanning som slår ut allt gammalt. Skulle vi försöka utbilda våra studenter här på universitetet i fyra år genom enbart mikrolärande skulle de få stora problem med att se en helhet i alla dessa små bitar. Rätt använt kan mikrolärande ge stora fördelar, fel använt kan det ge en massa problem.

Även Benjamin Palmqvist är noga med att poängtera att mikrolärande passar bäst vid vissa typer av utbildningsbehov.

– Det finns väldigt många företag som erbjuder färdiga ”paket” för mikrolärande, men jag tror att man ska tänka till så att den utbildning man väljer verkligen passar målgruppen.

Och att det fysiska lärandet kommer att finnas kvar är han övertygad om.

– Det går aldrig att ta bort helt, eftersom vissa funktioner kräver att vi träffas och interagerar med varandra. Däremot kan man via mikrolärande ge förkunskaper så att alla deltagare är bättre förberedda vid det fysiska mötet, och efteråt kan man förstärka det man lärt sig via mikrolärande. På så sätt skapar man verkligen förutsättningar för att alltid utvecklas på jobbet.

TEXT: KARIN AASE