Foto: Karl Nordlund
PROFILEN. Från simlärare i Fittja till superentreprenör i City. Andra Farhad, även känd som Börshajen, har gjort kometkarriär, fått diplom av kungen och blivit Årets svensk. Nu hjälper hon andra att lyckas på börsen, och i höst tänker hon fylla Globen.
Googlar man ordet förändring får man drygt 21 miljoner träffar och ibland beskrivs vår samtid som präglad av den snabbaste förändringstakten någonsin. Andra Farhad vill vara med på den resan.
– Är det någonting som driver mig är det att jag vill förändra världen till det bättre, säger hon.
Vindarna har blåst snabbt kring Andra och det är svårt att tänka sig att hon för bara några år sedan var klassens hackkyckling. Hon utstrålar lugn, självsäkerhet och mognad, och är dessutom bra på att hantera det oväntade. När hon anländer till fotostudion på Kungsholmen för intervju och fotografering visar det sig att önskemålet om att hon skulle ha med sig något svart att ha på sig inte nått fram.
– Men jag är en färgstark person, utbrister hon och ler, samtidigt som hon tålmodigt provar sig igenom studions uppsättning av extrakläder och besvarar frågor.
Intervjuerna har blivit många de senaste åren i takt med att utnämningarna haglat. Vid 25 års ålder är hon entreprenör och en ofta anlitad talare och i februari utsågs hon av tidningen Fokus till Årets svensk – kategori ekonomi. Hon har tidigare fått kungastipendium för ungt ledarskap och utsetts till en av Sveriges Supertalanger av Veckans Affärer. Fokus motiverade sitt val med att hon ”lyckas inspirera stora grupper att ta makt över sina egna privatekonomier och därmed över sina egna liv”.
– Att bli Årets svensk var ju fantastiskt kul och en väldigt stor ära. Hade någon sagt det till mig för några år sedan hade jag trott att de var galna, säger hon.
Andra föddes 1993 och är på sätt och vis typisk för sin generation, den första som växt upp med internet som en naturlig del av livet och med värderingar som delvis skiljer sig från tidigare generationers. Som grupp beskrivs de ofta som ambitiösa, medvetna, humana och etiska. Visst, de vill tjäna pengar, men att samla pengar på hög är inte målet. Andra hade själv tjänat ihop sin första miljon redan när hon var 21 år.
– Pengar är ingen drivkraft i sig, men de behövs för att förverkliga drömmar och är nödvändiga om man vill vara med och skapa hållbar förändring, säger hon.
Vrider man tillbaka tiden några år befann sig Andra rätt långt ifrån prisutdelningsceremonier. Intresset för börsen och privatekonomi väcktes förvisso tidigt, men efter att ha hankat sig igenom gymnasiet och några kortare anställningar hade hon hoppat av juristlinjen och tagit jobb på Fittjabadet som simlärare.
– Det är egentligen rätt otroligt, men för tre år sedan stod jag i en simhall och jobbade som simlärare. Är det något som jag vill lyfta fram och visa på, är det att allt går. Vill man så kan man, säger hon.
Andra utstrålar drivkraft, mod och envis vilja. Och kanske är det passande att en kvinna som gjort sig känd under namnet Börshajen även har simlärare i sin cv. Bakgrunden till Börshajen hade dock börjat långt tidigare och föddes ur nöd snarare än lust. Andras föräldrar kom till Sverige från Irak i början av 1990-talet och slog sig ned utanför Köping. Kort efter det att Andra föddes flyttade de till Stockholmsförorten Fittja, där Andra växte upp med två yngre bröder som hon ofta tog hand om då båda föräldrarna jobbade. Föräldrarna drev en restaurang och arbetade i princip dygnet runt för att försörja familjen. Det fanns pengar, men också en oro för att de skulle ta slut. Marginalerna var inte så stora. När Andra var 13 brann restaurangen ned och hon minns hur hon lyssnade på föräldrarnas pengaoro och beslöt sig för att försöka hjälpa till. Hon började googla. Inte på ordet förändring utan på ”hur blir man rik?”
Hon har berättat sin historia många gånger, så för att göra en lång historia kort: googlandet tog henne till en tråd på Flashback som handlade om aktieaffärer. Det var en helt främmande värld, men hon lockades, sparade pengar och vid 15 års ålder satsade hon hela sitt sparkapital på en stålaktie, en investering som gick upp 30 procent.
– Jag förlorade alla pengar igen, efter det, men intresset var väckt. Framför allt ville jag lära mig mer.
Andra beskriver sig själv som oengagerad och rätt ointresserad av skolan, men när hon vill lära sig något kan inget stoppa henne. Hon gick till biblioteket och läste på allt hon kunde om aktier, googlade vidare och gick med i aktie- och investerargrupper på Facebook och Twitter. Som ung kvinna hade hon svårt att göra sin röst hörd. Hon ignorerades av de andra medlemmarna – mestadels män.
– Det var som om jag inte fanns. Det var ingen som tog mig på allvar. Då bestämde jag mig för att skapa konton i namnet Börshajen, vilket egentligen bara var ett uttryck för att jag ville vara med, att jag ville bli en i gruppen. Jag behövde ett namn som var lite macho, ett statement. När jag väl skulle starta företaget fanns det väl de som tyckte att namnet var oseriöst, men i dag kan jag inte tänka mig ett bättre namn, säger hon.
”Det var som om jag inte fanns. Det var ingen som tog mig på allvar.”
I dag återfinns Börshajen i en av Hötorgsskraporna med fyra anställda och en årsomsättning på drygt sju miljoner kronor. Syftet är att erbjuda utbildning om sparande och investerande och visionen är att få nya grupper intresserade av börs och finansmarknad, speciellt de som inte vanligtvis förknippas med börsen. Börshajen sponsras via företagskunder som får tillgång till en bred räckvidd och på så vis kan innehållet och medlemskapet förbli kostnadsfritt för den enskilde medlemmen.
– Börshajen syftar till att förändra svenskarnas sparande till det bättre, och jag ser det som att jag är med och skapar något som kommer att synas väldigt länge. Det är viktigt för mig, att göra något som är meningsfyllt. Målet i sig är inte att dra in en massa pengar utan jag vill lämna någon form av impact på världen. Det är ett sätt att hjälpa människor att bli oberoende så att de kan ta sina egna ekonomiska beslut.
Andra äger företaget till 100 procent och har finansierat uppstarten med egna medel. Det var ett medvetet val efter att ha vägt för- och nackdelar med att ta in externt kapital kontra att finansiera själv. Hon ville ha kvar kontrollen. Hon ser stora möjligheter för fortsatt tillväxt och vill vara med och se Börshajen växa, men samtidigt har hon börjat nosa på andra investeringar. Nästa steg är att gå in som riskkapitalist eller affärsängel i startups, gärna kopplade till hållbarhetsarbete.
– Många tror att hållbarhetsarbete mest handlar om klimatfrågor, men det är mycket bredare än så, det handlar om att bekämpa fattigdom, jobba för jämställdhet, rent vatten och rättvisa, säger hon.
Hon lyfter fram en studie som Nordea gjorde förra hösten, efter den heta sommaren då klimatångest blev ett ord på allas läppar. Nordeas undersökning, utförd av Sifo, visade att svenskarna har stort engagemang i klimatfrågan, men bara en av tio placerar sitt kapital i hållbara investeringar. Detta trots att ett aktivt val på detta område kan ge så mycket som 27 gånger större besparing för miljön än vad den enskilde kan åstadkomma genom de fyra vanligast rekommenderade livstilsförändringarna sammantaget – det vill säga att begränsa flygresor, bilkörande, köttkonsumtion och vattenförbrukning.
Hållbarhetsarbete kan även handla om att se det som andra inte ser, och om att förstå hur man utnyttjar de resurser som finns. Uppväxt som hon är i Fittja säger Andra att det finns mängder av människor där som hon – unga med vilja, drivkraft och idéer, men som saknar de nätverk och kontakter som behövs för att slå sig fram. Det är inte så att hon ser sig själv som en förebild för unga i förorten, däremot vill hon arbeta aktivt för att stötta och lyfta fram de idéer som växer fram i förorten.
– Jag tänker inte att jag är en förebild. Men visst, jag skulle bli glad om någon ser mig som det, även om det inte varit ett mål i sig. Men jag har en vilja att förändra. Det handlar inte om välgörenhet eller kvotering, mer om att vi som samhälle riskerar att gå miste om så mycket talang och kunskap, säger hon.
Även om det är gott om riskkapital i dag så går den absolut största delen till unga, vita män.
– En liten del går till kvinnor och en ännu mindre del till svarta män från förorten. Vi har ett näringsliv i Sverige som domineras av vita män. Jag föddes inte med nätverk, saknade kompetens, men har lyckats ändå. Och jag vill dela med mig genom att dela nätverk och finansiering och genom att samverka. Jag är mindre intresserad av att arbeta med riskkapital som en ren investering men vill samverka med unga människor som har idéer och vill bygga bolag som är globalt skalbara, säger hon.
I börsdagens kundgrupp är drygt hälften (54 procent) kvinnor, resten män, de flesta i åldersspannet 27–44 år. När Börshajen förra våren arrangerade en investeringsdag på arenan Hovet – som lockade nära 8 000 besökare – var den yngste 12 år. Och Andra ser det som speciellt viktigt att fånga upp yngre människor.
– Fler och fler unga i dag vet inte hur de ska hantera pengar och har svårt att prata om det. Det hänger nog också samman med att fysiska pengar nästan dött ut, vilket för med sig att pengar blir mer abstrakt och gör det lättare att hamna i skuldfällan. Det är viktigare än någonsin i dag att lära sig hur pengar fungerar och hur man sparar, och det borde vara något som man lär sig i skolan, säger hon.
Just det där med skolan är ett kapitel i sig. Även om Andra kan fokusera och lära sig när hon vill, beskriver hon sin skoltid som stökig och jobbig – och sig själv som bråkig. Senare i livet blev hon diagnostiserad med adhd, vilket gav henne en förklaring, men när hon gick i skolan fanns ingen förståelse för de koncentrationssvårigheter som gjorde att hon hade svårt att sitta still och läsa böcker. Hon blev klassad som stökig och störande. Skolan var helt enkelt inte anpassad för människor som hon. Hon citerar en mening som ofta tillskrivs Albert Einstein: Du kan inte bedöma en fisk efter dess förmåga att klättra i träd.
– Det är lite så skolan är i dag. Den tar ingen hänsyn till att människor är individer och väldigt olika sådana. Om jag hade blivit politiker hade jag gjort något åt skolsystemet. Som det är nu så tappar vi många människor som tror att de inte kan, fast de skulle kunna under andra omständigheter, säger hon.
Politik är dock inte ett område som hon känner sig lockad av. Dessutom tror hon inte på politik som den förändringskraft som behövs för att förändra världen.
– Jag tror inte det är genom politiska beslut som saker och ting kommer att hända. Det är inte politiker som driver samhällsförändring i dag, det är entreprenörer som Steve Jobs och företag som Amazon, Skype och Spotify som förändrar världen genom digitalisering, säger hon.
”Jag tror inte det är genom politiska beslut som saker och ting kommer att hända.”
Liksom andra millennials har Andra sett, förstått och dragit nytta av digitaliseringen, som kan erbjuda företagare direkt tillgång till en global marknad. Det krävs dock mod och mycket tro på sig själv för att lyckas. Var kommer det ifrån i hennes fall? Delvis, säger hon, kommer det hemifrån, hennes föräldrar har alltid stöttat henne. Men, säger hon också, självförtroende växer fram och det är viktigt att man inte har så mycket prestige att man är rädd för att misslyckas.
– Det är ett förhållningssätt, och visst har jag misslyckats, men jag har också rest mig. Det har jag sett mina föräldrar göra. Jag brukar fråga mig själv ”vad är det värsta som kan hända?” och om det skulle ske, ja, då får man försöka lära sig från det så att det inte upprepar sig, säger hon.
Apropå mod är det inte heller något som kommer gratis.
– Jag försöker vara medveten om vad jag är rädd för och sätta upp utmaningar som jag ger mig själv varje dag. Varje dag ska jag göra något som jag tycker är jobbigt. Det kan vara litet eller stort, som att ringa ett jobbigt telefonsamtal till att ha ett samtal med en medarbetare som man våndas inför, eller för den delen att berätta för någon att man tycker om den personen. Det är ett sätt att hela tiden utmana mina rädslor, för gör man det så upptäcker man att det inte är så farligt.
– Jag verkar i en traditionellt manlig bransch som jag klev in i som 23-årig kvinna, dessutom med utländsk bakgrund. Jag pratade om pengar, och valde till råga på allt att kalla mitt bolag för Börshajen. Det retade en del människor, men jag har nog rätt mycket skinn på näsan, lägger hon till.
Andra är född i Sverige men säger att hon, likt många som har rötter i ett annat hemland, inte identifierar sig till 100 procent med någon etnicitet.
– När jag sitter i finrummen känner jag mig inte som en svensk, det där glastaket är så otroligt tjockt, jag är mer elefanten i rummet, men när jag besöker Fittja känner jag mig übersvensk.
Var befinner sig Börshajen om fem år?
– Mitt mål är att bygga upp Börshajen globalt och parallellt med det driva och starta nya bolag. Börshajen kommer alltid att vara min lilla baby, men jag vet hur jag är som person: jag älskar att dra i gång saker och vill vara med tills det lyfter, men jag är i grunden ingen förvaltare.
ANDRA FARHAD
Född: 1993
Aktuell: Utsedd till Årets svensk – kategori ekonomi av tidningen Fokus för att hon ”lyckats inspirera stora grupper att ta makt över sina egna privatekonomier och därmed över sina egna liv”.
Bakgrund: Entreprenör. Startade Börshajen 2016 för att lära fler svenskar hur aktier fungerar. Har även tilldelats Kompassrosen för ungt företagande av kung Carl XVI Gustav.
Familj: Pappa, mamma, två yngre bröder.
Fritid: Arbete och fritid går delvis ihop men hon ser sig själv som en ”people person” och har alltid folk över – på frukost, lunch eller middag.
Beskriv dig själv med tre ord: Modig, omtänksam och handlingskraftig.
Brinner för: Förändring till det bättre. Ser möjligheter och brinner för att lämna positiva avtryck.
Ogillar: Egoistiska människor som inte kan se utanför sin egen lilla bubbla – i det stora och i det lilla.
Vardagsbalans: Den största utmaningen: att bli bättre på att säga nej och prioritera. En dag i veckan är vikt till att umgås med familjen, då svarar hon heller inte på mejl eller i telefon.
TEXT: CAROLINA JOHANSSON