Räcker knappt 60 procent av slutlönen att leva på som pensionär? Det är i alla fall den krassa verkligheten för många 60-talister som snart står i begrepp att gå i pension. För kommande generationer blir det troligen ännu mer blodpudding på tallriken.
Äntligen pensionär! Tid att utveckla fritidsintressen, resa världen runt, skämma bort både sig själv och andra. Dags att leva det goda livet på ålderns höst och riktigt njuta. Men hur ska pengarna räcka till allt detta när den månatliga inkomsten sjunker med drygt 40 procent? Omställningen från lön till pension blir för många nyblivna pensionärer en överraskning som inte är positiv.
Kompensationsgrad är ett mått som visar förhållandet mellan den sista lönen och den första pensionsutbetalningen. En rapport från minPension 2018 visar att den första utbetalningen i snitt är 59 procent för 1960-talisterna, vilket är en sänkning med två procent från mätningen som gjordes 2015. Dessutom ser man en tydlig skillnad mellan könen. Generellt är männens kompensationsgrad högre än kvinnornas. Utrikesfödda 1960-talister ligger i snitt under 50 procent.
Den svenska pensionen består som bekant av allmän pension och tjänstepension för de flesta. Därtill ett eventuellt privat sparande. Så hur mycket blir det sammanlagt i plånboken till slut? I Sverige har vi en tämligen unik möjlighet att själva göra prognoser för att ta reda på det via webbplatsen minPension. MinPension är en verksamhet som drivs och finansieras till hälften av staten, till hälften av pensionsbolagen. Anders Lundström är vd och anställdes för att starta upp portalen 2004.
– Sverige är ett av få länder som har den här typen av samlad information. Vi är ljusår före andra länder i Europa och tillsammans med våra danska kollegor skulle jag säga att vi är världsledande. Men det återstår ändå mycket arbete innan tjänsten blir riktigt bra, säger Anders Lundström och fortsätter:
– Det har varit en lång och ibland skumpig resa att komma fram till den plattform och de tjänster som minPension är i dag.
Allt bättre och mer detaljerad information från respektive pensionsbolag gör det fortlöpande allt enklare att göra relevanta prognoser.
– När man räknar på prognoser är det komponenter som avgifter, återbäring, räntor, premieinbetalningar och annat som ingår, och de delarna är vi rätt duktiga på att värdera. När man däremot närmar sig tiden för utbetalningen är det andra faktorer som styr, exempelvis dödlighetsantaganden i det kollektiv man tillhör samt prognosräntor, vilket försvårar en exakt beräkning.
Innan pensionssystemet reformerades på 90-talet fick man som pensionär ut cirka 65–70 procent av sin slutlön. Sedan dess har kompensationsgraden sjunkit med någon procent för varje årskull och skillnaderna mellan individerna har ökat.
Det svenska pensionssystemet – som tidigare varit ett föredöme för andra länder – brottas i dag med problem. Pensionen minskar i förhållande till lönen för varje ny generation. Sveriges pensionärer riskerar alltså att få det allt sämre, vilket i sin tur kan bli en ansträngning för den svenska välfärden.
Den ökade livslängden i Sverige är naturligtvis något positivt, men innebär också att den allmänna pensionen ska delas ut under fler år. Dessutom görs debuten i arbetslivet senare, i genomsnitt vid drygt 29 års ålder. Tumregeln är att två års tidigare ingång i arbetslivet kan jämföras med att jobba ett år längre.
– Antalet år då pensionen ska tjänas ihop minskar samtidigt som åren då pensionen ska betalas ut ökar. Självklart är den ekvationen svår att lösa. För en person född 2002 kommer det att krävas cirka 25 procent mer i pensionskapital än för den som är född 1952, om de går i pension vid samma ålder. Personen född 2002 beräknas leva cirka fem år längre och de åren behöver finansieras. Ska man gå redan vid 65 får man helt enkelt dela upp pengarna på fler år eller spara mer pengar.
”Antalet år då pensionen ska tjänas ihop minskar samtidigt som åren då pensionen ska betalas ut ökar.”
Senare ingång i arbetslivet påverkar, som sagt, men det gör också nya sätt att arbeta. De som kallas giggare, det vill säga arbetar uppdragsbaserat, måste själva planera och spara inför sin pension.
– Vi försöker anpassa den information vi ger till respektive målgrupp på ett bättre sätt. I olika åldrar har man olika behov av information. I 25-årsåldern kanske man inte är intresserad av vad man får när man är 65 utan mer av att ha koll på sin tjänstepension: ”har jag gjort rätt val, vad kan jag göra för att påverka pensionen positivt?”
Forskning inom beteendeekonomi visar att rätt information är avgörande för attgöra informerade val. Richard H. Thaler fick Nobelpriset i ekonomi för sin forskning kring hur mänskligt beteende påverkar finansiella beslut – och att människan är betydligt mindre rationell än vad de flesta ekonomiska modeller förutsätter. Därför behöver vi ”knuffar” i rätt riktning.
– Vi ser att yngre exempelvis använder Youtube som informationskälla och att de hittar till minPension via en sökmotor. De är inte så intresserade av detaljer utan mer av checklistor som bekräftar att de gjort ”rätt” val.
Något som visat sig intressant för många användare är att jämföra sig med andra.
– Utifrån 400 000 prognosberäkningar har vi tagit fram ett underlag där man kan jämföra sig med en grupp i motsvarande situation. Vi trodde möjligen att det där skulle kunna skapa ångest hos vissa, men vi har i stället sett att oavsett om resultatet är positivt eller negativt så blir man mer engagerad. Det skapar en ökad förståelse för den egna situationen och motivation att agera för att eventuellt förbättra den, avslutar Anders Lundström.
MIN PENSION
- Startade 2004 och är ett samarbete mellan staten och försäkringsbranschen i frågor kring pensionsinformation.
- Är ett helägt dotterbolag till Svensk Försäkring, försäkringsföretagens branschorganisation.
- Är ett icke vinstdrivande företag.
- Vid utgången av 2019 beräknas webbplatsen ha cirka 4 miljoner användare.
- Täcker drygt 99 procent av det samlade pensionskapitalet.
TEXT: KARIN AHLSTRÖM JENSEN