Distansarbete – kreativ oas eller hela havet stormar?

INBLICK. Synen på var och när vi ska arbeta håller på att förändras. I och med coronakrisen har distansarbete blivit en nödvändighet för många och allt fler inser vilka möjligheter och utmaningar tekniken innebär.

Vi befinner oss mitt i digitaliseringen av arbetslivet. En konsekvens är att den påverkar synen på själva arbetsplatsen. Kopplingen mellan arbetet och platsen börjar lösas upp och fler och fler har möjlighet att helt eller delvis sköta sina jobb från andra platser än kontoret. Coronakrisen tvingar nu många att arbeta hemifrån, men trenden var på gång redan innan.

– Cirka 5 procent av svenskarna jobbar på distans regelbundet, vilket är som genomsnittet i EU, enligt Eurostats undersökning. Det är långt ifrån Finland och Holland, där 12 till 14 procent gör det. En undersökning från Eurofond visar på högre siffror för Sverige, men där har man mätt mindre del av arbetstiden, säger Ann-Therese Enarsson, vd på Futurion, en tankesmedja knuten till TCO. Det finns flera faktorer som driver på utvecklingen. Men det finns också aspekter som håller den tillbaka.

Som vid alla stora skiften börjar det med tekniken, medan attityder och vanor tar längre tid att förändra. Det är praktiskt möjligt för många att jobba från andra platser. Infrastruktur, hårdvara och praktiska tjänster finns så det räcker till. Men hur är det med synen på distansarbete hos kollegor och chefer?

Ann-Therese Enarsson

– Det är en stor förändring att gå från ett system som bygger på någon form av kontroll och ordning till ett system som bygger helt på tillit. Störst påfrestning blir det nog för chefer och ledare eftersom det krävs ett annat ledarskap för att nå och mäta resultat när ens team är mer splittrat. När det inte går att mäta en medarbetares arbete i tid på jobbet måste framtidens ledare hitta helt nya sätt att mäta utfört arbete, säger Ann-Therese Enarsson.

Därmed inte sagt att arbetsgivare skulle vara negativt inställda till distansarbete. Det finns flera uppenbara fördelar med att tillåta de anställda att jobba från andra platser. En av dem är att effektiviteten verkar öka. Den forskningsstudie som ofta lyfts fram i detta sammanhang är ”Does working from home work? Evidence from a Chinese experiment” under ledning av Stanfordprofessorn Nicholas Bloom.

Forskarlaget studerade anställda på Kinas största resebyrå Ctrip med huvudkontor i Shanghai. Företagsledningen ville sänka lokalkostnaderna. Hälften av de anställda som ställde upp i experimentet fick jobba vidare på kontoret som vanligt. Den andra hälften jobbade hemifrån upp till fyra dagar i veckan. Produktiviteten ökade med hela 13 procent hos dem som jobbade hemifrån. Huvudorsaken var att hemmajobbarna arbetade hela arbetsdagen, slapp förseningar på väg till arbetet, inte tog långluncher eller ägnade sig åt privata ärenden. Även personalomsättningen minskade kraftigt, enligt studien. Nicholas Bloom pekar på vinster såväl för de anställda som för företagen och deras chefer och för samhället i form av minskade resor till arbetet.

Ann-Therese Enarsson tror att just lokalfrågan är en faktor som gör företagen positiva till distansarbete. Under senare år har allt fler växlat till aktivitetsbaserade kontor där det inte längre finns en individuell plats för alla medarbetare. Lösningen bygger snarare på att medarbetarna bara delvis arbetar från kontoret.

– Här finns det naturligtvis pengar att spara för företagen. Men det intressanta är att kontoret blir allt viktigare när vi är där mindre. Det finns fortfarande få saker som slår det personliga mötet. Hur sätter man ett företags kultur och värderingar om de anställda bara är på plats två dagar i veckan?

Det intressanta är att kontoret blir allt viktigare när vi är där mindre. Det finns fortfarande få saker som slår det personliga mötet.

Det är inte bara arbetsgivarna som är positiva till distansarbete. Det skattas väldigt högt av arbetstagarna. Vid en självskattning upplever många att de arbetar mer effektivt hemifrån. Dessutom värderas friheten högt, enligt en undersökning bland millennials som Försvarsmakten gjort tillsammans med Kairos Future och Telia. Sådant som ”möjlighet att arbeta hemifrån helt eller delvis” och ”möjlighet att själv välja var jag vill utföra arbetet” är faktorer som ökat mest i betydelse. ”Bra arbetstider” är ett absolut krav.

På samhällsnivå kan distansarbete också få en stor betydelse. Arbetsmarknaden i Sverige är väldigt fokuserad till storstadsregionerna. Samtidigt är bostadsmarknaden i de regionerna mycket ansträngd.

– Vi vet att mångfald är en förutsättning för innovation. Just nu ser vi ett ganska likriktat arbetsliv där bostadsmarknaden och ökade levnadskostnader i storstäderna är ett problem. Jag hoppas och tror att remote work ska kunna vara ett svar på den utmaningen, säger Ann-Therese Enarsson.

Ett tecken på att detta händer såg hon nyligen när hon talade på Gomorron Östersund, ett co-working space som också har blivit öppningen för distansarbetare att lämna storstaden för närheten till naturen – samtidigt som de har kvar sin anställning.

– Det här händer på flera platser just nu och kan betyda mycket för mindre orter. Samtidigt är det ett sätt för människor att hitta en balans i livet och sänka stressnivån. Det här med utbrändhet är inget nytt, det existerade även i den förra stora brytningstiden i arbetslivet på 1800-talet.

Ann-Therese Enarsson hänvisar till en studie från 1800-talet där läkare cyklade runt på landsbygden för att undersöka varför människor upplevde så stark stress. Det visade sig att de hade en fot kvar i jordbruket, som de försökte sköta samtidigt som de jobbade i industrin. Nu lämnar vi industrisamhället för det digitala samhället. Det är samma typ av paradigmskifte, där människor riskerar att hamna i kläm.

– Vanor och värderingar släpar efter teknikutvecklingen. Allra sist kommer regler och avtal. Ökat distansarbete kommer att ställa stora krav på att lösa även frågor kring arbetsmiljö, försäkringar och säkerhet. Hur ska till exempel ”arbetsmiljö” definieras – och vem ska ta ansvaret för den, juridiskt och praktiskt – när den kan vara var som helst?


TEXT: PER CORNELL
ILLUSTRATION: VENDELA ZANDÉN