Sjuknärvaron kostar företagen mer än sjukfrånvaron och människor som är i arbete trots att de mår dåligt påverkar kundnöjdhet och lönsamhet. Att fånga upp dem tidigt minskar sjukskrivningarna på sikt och handlar mer om organisation än om fruktkorgar, menar experterna.
”Företag som jobbar förebyggande har fem gånger högre vinstmarginal än de som vidtar åtgärder först när ohälsan är ett faktum.” ”För varje krona du investerar i hälsa får du minst 1,50 kronor tillbaka.” Eller varför inte ”Spara en halv miljon kronor på fyra år när en anställd går från riskgrupp till friskgrupp.”
Du har sett dem förut, rubrikerna som förklarar hur lönsamt det är för arbetsgivare att satsa på personalens hälsa. Och oavsett exakt vilka siffror som presenteras i de olika rapporterna verkar alla vara rörande överens: det är en god affär i längden att skapa en arbetsplats som främjar de anställdas hälsa.
– I dag lever och verkar vi i ett tjänstesamhälle där de allra flesta företag säljer någon form av tjänst, det vill säga man säljer sina medarbetares kunskap och kompetens, säger Jenny Wiener, hälsoexpert på försäkringsföretaget Skandia.
Och om du säljer något där kvaliteten är kopplad till medarbetarens kognitiva kapacitet, då blir kvaliteten, och därmed kundnöjdheten, och i förlängningen vinsten på lång sikt, direkt beroende av hur bra den personen mår. Mår man bra orkar man prestera på topp, mår man dåligt kommer koncentrationssvårigheter, tunnelseende och generellt sett sämre förutsättningar för att prestera som en direkt följd.
– Ofta kopplar man kostnader för ohälsa till sjukskrivningar men den absolut största kostnaden är inte sjukfrånvaro. Det är sjuknärvaron, det vill säga när människor är i arbete men mår dåligt och därför inte orkar prestera fullt ut, som står för den största utgiftsposten, säger Jenny Wiener.
Vad kan – och ska – man som arbetsgivare göra för att undvika det här? I Sverige sätts lägstanivån, som faktiskt är ganska hög, av arbetsmiljölagen. Lagen säger att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, konstaterar Ulrich Stoetzer, psykolog och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
– Det kan låta överväldigande, men i våra föreskrifter har vi preciserat vad det innebär, och hur man ska lägga upp sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Kartlägg risker, gör bedömningar, ta fram åtgärder, genomför dessa och följ upp. Och gör det hela tiden.
Det grundläggande är att ingen ska behöva bli sjuk, bli skadad eller avlida på grund av sitt arbete, men också att vi som människor ska hålla länge, helst ett helt arbetsliv. Trots det har vi i dag stora problem med framför allt den psykosociala arbetsmiljön i Sverige. Väldigt få av de här problemen uppstår över en natt, konstaterar Ulrich Stoetzer.
”Friskvårdsbidrag, stegräknar-tävling och fredagsfrukt på kontoret? Svaret från experterna är: Nej, det räcker inte.”
– De uppstår över tid av ett ständigt nötande, till exempel konstant brist på tid och resurser, och det är här det krävs förebyggande arbete för att en ohållbar situation inte ska uppstå.
Men hur gör man då det? Friskvårdsbidrag, stegräknar–tävling och fredagsfrukt på kontoret? Svaret från experterna är: Nej, det räcker inte.
– Det är så lätt att halka in i friskvårdsfacket, det vill säga hur vi äter och hur vi rör oss, när man pratar om hälsa, men hälsofrämjande arbete är så mycket större, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Previa.
– Det arbetet måste börja på en organisatorisk nivå. För om vi har en arbetssituation där vi inte har tillräckliga resurser, där vi inte får tillräckligt med tid, där vi inte känner oss inkluderade i gruppen, där det inte finns någon källa till arbetsglädje och stolthet – då kommer det inte att spela någon roll hur många steg per dag någon tar, den personen kommer förmodligen ändå att må ganska dåligt.
– Organisationen ger förutsättningen för hälsa, det är den som sätter agendan, och det är därför hälsofrämjande arbete börjar med den. Vi behöver titta på strukturer, på arbetssätt, på möjlighet till återhämtning efter intensiva perioder, på själva inställningen till jobbet, förklarar Åsa Miemois. Det innebär att frågor om hälsa inte kan stanna på HR–avdelningen utan att de måste upp på högsta ledningsnivå.
– Det handlar om att identifiera vilken typ av organisation vi behöver vara för att ge de anställda bästa möjliga förutsättningar att känna yrkesstolthet och arbetsglädje och därmed prestera bra, säger Åsa Miemois.
– Att göra en nulägesanalys, sätta mål och fundera på hur vi tar oss dit från där vi är. Och det är ofta här det fallerar.
– De flesta arbetsgivare i dag vet att man bör jobba hälsofrämjande och att det är lönsamt, men ibland är de här frågorna så stora att man inte vet var man ska börja. Och så gömmer man sig bakom friskvårdsbidraget och tänker att det räcker så, säger Åsa Miemois.
Jenny Wiener på Skandia ser liknande mönster.
– Jag tror att alla har hört att förebyggande arbete är det som är grejen, men det är långtifrån alla som vågar investera och leva som man lär. Framför allt skulle jag säga att det är en kunskapsfråga. Finns kunskapen inom företaget blir dialogen självklar, fattas den blir det kortsiktiga insatser och reaktivt arbete. Och då missar man alla de fördelar som ett förebyggande arbete kan ge.
Läs även
Hälsokedjan sänker sjuktalen
”Börja med en nulägesanalys”
Att satsa på förebyggande hälsoarbete är lönsamt, men det gäller att satsa på rätt saker. Fredrik Everhall, försäljningschef på försäkringsbolaget EuroAccident, hjälper dig att lära av de bästa.
Via sitt arbete möter Fredrik Everhall många företag i diskussioner om vad de kan göra för att ta hand om sina medarbetares hälsa.
– Det innefattar så mycket mer än till exempel syreupptagningsförmåga och blodvärde, men tyvärr är det ofta lite styvmoderligt behandlat. Jag tror det är just för att det är så brett, och att det därmed är svårt att följa upp och mäta investeringen. Trots det finns det många företag som jobbar aktivt och målmedvetet med hälsofrågor, och gemensamt för många av dem som nått framgång är att de börjat med en nulägesanalys.
– Var är vi i dag, varför är vi där, och var skulle vi allra helst vilja vara när det gäller våra medarbetares hälsa? Om dina insatser ska göras på rätt nivå och på rätt sätt måste du först ta reda på svaren på de här frågorna. En annan gemensam nämnare är att de framgångsrika företagen har hälsoarbetet fast förankrat i ledningsgruppen.
– Eftersom god hälsa baseras på god organisation är förebyggande hälsa en ledningsfråga. Det måste också skapas verktyg och interna processer som kan genomföra det ledningen beslutat, och man måste skapa en långsiktig plan för hur medarbetarna ska få möjlighet att kombinera privatliv och arbetsliv, prestation och välmående.
Men det är inte alltid lätt att få med en tveksam ledning på nya investeringar. Och även om de flesta forskare och andra experter är överens om att det är satsningar som lönar sig på sikt innebär det ändå en initial kostnad.
– Ett sätt att få ledningen att vilja satsa de här pengarna är att ta reda på vad er sjukfrånvaro och er sjuknärvaro kostar er i dag. Vissa saker, som effekterna av satsningar på kondition, finns det tydliga beräkningar av, medan andra saker, som att klimatet i en arbetsgrupp är dåligt, tyvärr är svårare att kostnadssätta. Men vi kan ju alla inse att det inte precis höjer produktiviteten. En annan nyckelfaktor hos de företag som satsar brett på förebyggande hälsoarbete är att stärka cheferna i deras roll.
– Det är cheferna som är ansvariga för sina medarbetares arbetsmiljö och de är en nyckelfaktor när det gäller att uppmuntra, följa upp, stötta och individanpassa hälsoarbetet. Men då måste de ha verktygen för det. Därför menar Fredrik Everhall att det är viktigt att skapa skyddsnät som cheferna kan aktivera när det behövs.
– Proaktiva åtgärder är jätteviktigt, men också att ha verktyg som finns där den dag det behövs. Fundera på hur ni ska ta hand om de människor som mår dåligt, antingen fysiskt eller psykiskt, så att de inte möts av ett tomrum utan av en plan.
PwC:s pyramidmodell
– Att jobba förebyggande med hälsa är som att bygga hus, du måste bygga grunden innan du kan fokusera på de roliga delarna som syns. Susanna Andersin, wellbeing manager på revisionsbyrån PwC, börjar med organisationen när det gäller att skapa god hälsa för företagets medarbetare.
Pwc är en av Sveriges största revisionsbyråer med strax under 3 000 medarbetare på cirka 30 kontor.
– Vårt arbete innebär få fysiska risker jämfört med till exempel byggarbetsplatser, utan det som är våra risker är sådant som är kopplat till det mentala välbefinnandet, förklarar Susanna Andersin. För att hantera dessa risker jobbar PwC med tonvikt på det organisatoriska planet.
– Organisatoriska faktorer som till exempel matchning mellan arbetsuppgift och kompetens, hur mycket man har att göra, eller att man känner sig uppskattad och rättvist behandlad är det som lägger grunden för måendet på arbetsplatsen.
Därför jobbar PwC Sverige sedan drygt tre år tillbaka med förebyggande hälsa utifrån en pyramidmodell. Grunden var att sätta en wellbeing-strategi där man definierade vad det innebär för PwC, och man hade sedan organisatoriska insatser som utgångspunkt.
– Till exempel träffas representanter för företagsledningen fem gånger per år för att utvärdera arbetsmiljöarbetet och sätta mål. På nästa nivå kommer det enskilda teamet och chefen.
– Hälsoarbete kräver aktiva chefer. De ansvarar för många arbetsmiljöuppgifter och vi som arbetsgivare måste rusta dem med utbildning och verktyg för att de ska kunna hantera det. Först därefter, i toppen av pyramiden, kommer arbetet på individuell nivå.
”Att bygga grunden tar tid och är dyrt och jobbigt, men ju mer du pålar, desto stabilare står ditt hus i längden.”
– Att jobba förebyggande med hälsa är som att bygga hus. Att bygga grunden tar tid och är dyrt och jobbigt, men ju mer du pålar, desto stabilare står ditt hus i längden. Att orka hålla ut, att göra allt det där som inte syns i första skedet, för att sen få välja de roliga bitarna, det är jag övertygad om är nödvändigt för att få ett långsiktigt resultat. I slutändan menar Susanna Andersin att det inte bara handlar om att hjälpa medarbetarna att prestera bättre, utan om att fundera på vad för slags arbetsgivare man egentligen vill vara.
– Och då menar jag inte ur ett branding- perspektiv. Vår vision är att PwC ska skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem, och där har vi som arbetsgivare en otroligt viktig roll att spela för att minska ohälsan.
TEXT: Karin Aase
ILLUSTRATION: Vendela Zandén, Shutterstock