Det har blivit en sanning att hållbarhet är finansiellt värdeskapande och intresset för hållbara investeringar bara ökar. Finanssektorn arbetar hårt för att identifiera investeringar och erbjuda kunderna placeringsalternativ. Ett nytt gemensamt klassificeringssystem ska göra det enklare.
Pandemin lär ha påverkat intresset för hållbarhet och enligt Dagens Industri har till exempel investeringarna i hållbara fonder slagit nya rekord i USA under pandemin. Enligt deras uppgifter ökade inflödet till hållbart förvaltade fonder med närmare 50 procent under 2020 jämfört med året innan.
Även bland allmänheten har betydelsen av hållbarhet ökat sedan början av 2020. I en undersökning från Sustainable Brand Index svarade 33 procent av svenskarna att deras intresse för miljörelaterade och socialt relaterade frågor har ökat efter att pandemin bröt ut.
För den breda allmänheten ligger det sannolikt någon form av känslomässiga skäl bakom detta, men enligt en rapport från Accenture finns det även ekonomiska incitament till att titta närmare på hållbara företag nu. ”De företag som är ledande inom både digital anpassning och hållbara lösningar är tre gånger mer sannolika än andra företag att inkluderas bland ’morgondagens ledare’ och därmed återhämta sig snabbare och komma starkare ur krisen”, enligt Accenture. Anledningen är, menar de, att företag genom att kombinera dessa två områden kan ”stärka sina varumärken gentemot kunder och leverantörer, men även effektivisera sin verksamhet och skapa snabbare tillväxt när samhällen börjar se slutet på krisen”.
DEN NATURLIGA frågan blir då hur man ska kunna veta vilka företag som är hållbara. För det första gäller det att slå fast vad vi letar efter, det vill säga vad som menas med hållbarhet. Den definition som lanserades av FN för omkring 30 år sedan återkommer i många sammanhang. Den beskriver det som att hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra: ekologisk, social respektive ekonomisk hållbarhet.
Det blir i och för sig bara delvis tydligare av detta, eftersom dessa begrepp är långt ifrån glasklara. Inte minst finns det olika uppfattningar om vad ekonomisk hållbarhet innebär. En definition är att det betyder ekonomisk utveckling som inte ger några negativa effekter på de ekologiska eller sociala aspekterna. En annan definition är att det helt enkelt avser ekonomisk tillväxt, och att ”total” hållbarhet uppnås när de tre aspekterna överlappar varandra.
För finansmarknaden har ESG-värderingar (Environmental, Social, Governance) blivit det främsta verktyget för att bestämma hållbarheten i företag och fungerar i många sammanhang som beslutsunderlag vid kapitalförvaltning. Men hur bra är detta verktyg?
Inte alls bra, enligt Tillväxtanalys, som i tidigare nämnda rapport krasst konstaterar: ”ESG är inte något mått på hur hållbart ett företag är.” Enligt deras analyser baseras ESG-värderingar ”till stor del på hur duktigt ett företag är på att kommunicera sitt hållbarhetsarbete, snarare än faktiska resultat, exempelvis utsläpp”.
”Egentligen är det rätt logiskt: företag som tillhandahåller produkter och tjänster som gynnar en hållbar utveckling är framtiden.”
ESG-måttet kan enligt dem användas för att se indikationer på relativa skillnader inom en bransch vad gäller hur företag arbetar med hållbarhetsrelaterade frågor. Men det är samtidigt då som värdena sätts utan att väga in om produkten i sig är hållbar, exempelvis oljeutvinning.
– Ja, att gå enbart på ESG-siffror behöver inte nödvändigtvis leda fram till ett urval av hållbara företag. Det är till exempel långt ifrån omöjligt för företag med någon form av fossilbaserad verksamhet att få höga ESG-värderingar. I vår analys väger vi därför även in annat, sådant som är kopplat till affärsmodellen, i våra bedömningar, säger Carina Silberg, chef för Ägarstyrning och hållbarhet på Alecta.
Hon menar att det har skett ett stort skifte bland finansmarknadens aktörer de senaste åren, med fler parametrar inblandade när företagens hållbarhetsarbete bedöms.
– Egentligen är det rätt logiskt: företag som tillhandahåller produkter och tjänster som gynnar en hållbar utveckling är framtiden. Men det är klart att det är svårt att göra den typen av värdering av en affärsmodell, värdekedjorna kan exempelvis vara väldigt komplexa.
Framöver kommer det förhoppningsvis att bli lät tare, när EU:s nya taxonomi är på plats. Den ska hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem.
– Det är ett mycket ambitiöst initiativ, och det vi har sett hittills tyder på att det är något som kommer att vara ett värdefullt verktyg i analysarbetet, säger Carina Silberg. Tanken är att det ska vara enkelt att se om en verksamhet lever upp till taxonomin, det vill säga överensstämmer med EU:s miljömål.
– Det kan säkert vara många kunder som tänker att det ska vara så mörkgrönt som möjligt i vår investeringsportfölj, alltså mycket god överensstämmelse, men det är inte säkert – eller ens troligt – att det är det bästa alternativet, totalt sett.
DET LÄR DOCK inte finnas ett så stort utbud av mörkgröna investeringsobjekt initialt, vilket förstås innebär att priserna drivs upp om alla skulle vilja satsa på dem.
– Vi är måna om att göra långsiktiga investeringar, och då kan det vara intressant att identifiera bolag som ännu inte har nått mörkgrön status, men som verkar vara på god väg. Vi ser att innovativa bolag som vi har haft i flera decennier ligger långt fram på marknaden. Det kan vara värdemässigt intressant att vara med på en sådan resa, och det bidrar till en mer hållbar utveckling – både i kundernas investeringsportfölj och i samhället när bolag ställer om.
Hon ser fram emot att taxonomins olika delar successivt faller på plats, men tror att vi först kan förvänta oss en viss osäkerhet kring hur det ska fungera.
– Jag tror att det kommer att underlätta, men det är bra att vara inställd på att det kan vara lite krångligt under en period. Att etablera ett nytt system är inget som görs över en natt.
EU:S AKTUELLA ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD HÅLLBARHET
Klimattaxonomin, som ska främja hållbara investeringar genom att göra det tydligare vilka ekonomiska verksamheter som bidrar mest till EU:s miljömål. Omkring 40 procent av de börsnoterade företagen omfattas av den delegerade rättsakten i sektorer som svarar för nästan 80 procent av de direkta växthusgasutsläppen i Europa.
Förslag till ett direktiv om företagens hållbarhetsredovisning. Det innebär att EU:s krav på hållbarhetsredovisning utvidgas till att omfatta alla stora företag och alla börsnoterade företag. Därmed kommer nästan 50 000 företag i EU att behöva tillämpa de detaljerade EU-standarderna för hållbarhetsredovisning, vilket kan jämföras med 11 000 företag i dag.
Disclosure-förordningen som bland annat ska få finansiella företag – till exempel rådgivare, kapitalförvaltare och försäkringsbolag – att inkludera hållbarhetshänsyn i sina rutiner och i sin investeringsrådgivning till kunder.
KÄLLA: EU-KOMMISSIONEN
Artikeln i sin helhet finns att läsa >> här.
TEXT: PETER WIKLUND
ILLUSTRATION: VENDELA NYLUND