GÄSTKRÖNIKA. Två graders uppvärmning låter ju inte så farligt, det kan kanske till och med vara skönt. Eller, lite mer koldioxid, från 280 till 412 ppm, vad kan det spela för roll? Det är svårt att relatera utan underliggande kunskap, men klimatexperterna ser enorma problem som tornar upp sig på grund av dessa siffror. Försäkringsbranschen och finansbranschen som helhet har en viktig roll i att göra dessa siffror mer begripliga. Genom att beskriva konsekvenserna går det lättare att motivera till samhällets omställnings- och anpassningsarbete. Ett försäkringsbolag har till uppgift att klä risk i ekonomiska termer i form av premier och skadekostnader, vilket gör det lättare att fatta beslut om hur man bäst minimerar skadeverkningar.
Hittills finns det en tvekan inför att skrida till handling för att undvika de existentiella konsekvenserna av de klimatrisker som en enad forskarvärld beskriver. Det finns ingen an
nan försäkring mot den risken än att ta forskarnas resultat på allvar och skrida till handling.
Att den egna bostaden skulle brinna ner händer tack och lov inte så många människor, men konsekvenserna för dem som drabbas är stora. Det är därför självklart att teckna en villahemförsäkring. Konsekvenserna av klimatets förändring tycks däremot inte lika självklara att förstå. Om de pollinerande insekterna dör ut är det godnatt för mänskligheten (vilket inte ska tolkas som att det bara är pollinerarna som är viktiga för att de livsviktiga ekosystemen ska fungera).
Konsekvenserna är enorma vid alla tipping points, det vill säga när jordens buffringsförmåga är slut och irreversibla fenomen inträffar. Det finns emellanåt en tvekan till att se sambandet som säger att risk är produkten av sannolikhet och konsekvens. Trots att sannolikheten för en villabrand är relativt liten finns inga tvivel vad gäller att teckna en villahemförsäkring. Att riskerna med tipping points är enorma är däremot svårare att ta in.
”Konsekvenserna är enorma vid alla tipping points.”
Det enkla svaret på klimatfrågan är att sluta gräva upp olja, kol och naturgas och att häva utarmningen av världens jordar, och i stället öka tillväxten av biomassa maximalt. I den svenska skogen pågår just nu en stor kapitalförstöring. Granen har stressats hårt av den torra och varma sommaren 2018 och angreppen av insekten granbarkborre under hösten har varit stora. Stora populationer ligger nu i startgroparna för att vakna till liv och fortsätta sin framfart. Blir våren och sommaren torr och varm befaras angreppen skada lika många kubikmeter skog som stormen Per gjorde 2007 – 12 500 kubikmeter.
I dag ökar tilltron till allt som skogen ska kunna ordna för vår framtida existens i form av drivmedel, ersättning för fossila material, kolsänka, biologisk mångfald, vattenrening med mera. Det positiva är att efterfrågan på skogens tjänster och produkter kommer att öka. Redan stora värden blir större, men samtidigt ökar påfrestningarna och riskerna för all produktion på grund av klimatförändringen.
En växande och levande skog är nödvändig i Sverige och globalt. Tekniker för att binda CO2 utvecklas ständigt men med hänsyn till den korta tid som står till buds för att minska koldioxidhalterna i atmosfären är fotosyntesen den enda kända fungerande storskaliga bindaren av koldioxid. Det är därför nödvändigt med skogsbruksmetoder som minskar riskerna. I skogen gäller samma regler som i all riskhantering, att utgå från mindre enheter och att bygga in hög motståndskraft, vilket för skogens del innebär att gynna många arter, träslag och skapa en blandad åldersfördelning. På så sätt minskar riskerna vid storm, brand och angrepp av skadegörare som insekter och svampar. Mångfald är naturens eget försäkringsbolag.
Är situationen hoppfull eller hopplös? Hopp föds ur handling, och kan framför allt den rika delen av jordens befolkning med sina resurser komma till handling, genom politiska beslut och tekniska framsteg, så finns det fortfarande hopp. Men det är bråttom.
Johan Litsmark
Naturskadespecialist på Länsförsäkringar med särskild expertis inom klimatrelaterade frågor gällande jord- och skogsbruk samt hur vi kan bygga det robusta och hållbara samhället.